Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frostvittring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1081
Frostvittring-Fryatt
1082
och Jämtlands län, omfattar Frostvikens,
Alanäs och Ströms socknar samt norra
delen af Hotagens socken. Reviret, som är
indeladt i 7 bevakningstrakter, omfattar
(1920) 331,769 har allmänna skogar, hvaraf
5 kronoparker med en areal af 8,443 har.
S-r.
Frostvittring. Se Förvittring.
Frotté, fr., ett tjockt, groftrådigt, ganska löst och
mjukt, liksidigt (= genomväfdt) tvättyg af bomull,
afsedt eg. för sommarklänningar. Det förekommer
i alla möjliga färger och mönster och tillverkas
företrädesvis i England, men äfven i Frankrike och
Tyskland.
*Froöarna. Se Frohavet äfven i Suppl.
*Fru Alstad omfattar nu 960 har. 492 inv. (1923).
Fructus Cardamomi. Se Kardemumma.
Fructus earvi. Se Kummin.
Fructus Colocynthidis. Se K o l o k v i n t.
Frugoni [frogåni], P i et ro, italiensk militär,
f. 21 jan. 1851 i Brescia, blef 1869 underlöjtnant
vid infanteriet och befordrades efter hand till
generalmajor och inspektör för alpjägarna (1903) samt
generallöjtnant (1906). 1910 blef han chef för 9:e
armékåren (Rom). Vid Italiens inträde i Världskriget
fick F. befälet öfver 2:a armén, som han förde i ds
första Isonzcslagen. I slutet af 1915 afgick han ur
aktiv tjänst. H. J-dt.
*Frugård eges numera af trävarufirman Aug. Eklöf,
a.-b. i Borgå. O. B-n.
Fru Inger till Östråt, sorgespel af Ibsen (se denne,
sp. 316), uppf. i Stockholm f. g. 1877.
Fruit sec [fml sä;kk], fr. Se ö f v e r l i g g a
r e.
*Frukt. 1. Bot. Uppgiften å sp. 1501, r. 22 -23,
att blomställningen uppbär en mängd blommor, "hvar
och en alstrande en nöt", bör ändras till, att "vissa
af blommorna alstra en nöt".
*Fruktbladsteke!n är afbildad å pl. II, fig. 15 till
art. Trädgårdens skadeinsekter.
Fruktbärande samverkan, polit., ett af
dåv. statsministern Karl Staaff 1911 uttaladt
"bevingadt ord", som afsåg gemensamt arbete i
frisinnad riktning af riksdagens liberala och
socialistiska partier.
Fruktkött, Sarcocarpium. Se Pericarpium.
Frukträtter, kokk. Bland maträtterna af frukter,
hufvudsakligen afsedda till efterrätter, intas ett
bredt rum af de mångahanda äppeltillredningarna
(se Ä p p e l r ä 11 e r). Vidare brukas kompotter
af flera fruktslag (päron, plommon, katrinplommon,
aprikos, ananas, rabarber och hvarjehanda bär), pajer,
fruktpudding (af kokt torkad frukt), inkokta frukter
af olika slag, fruktgeléer samt fruktsoppor. -
Otillredda ätas skogs- och trädgårdsbär (endast
rensade och sköljda) till mjölk eller grädde, meloner
i skifvor till socker eller peppar och salt och som
en festlig dessert s. k. blandad frukt (fina äpplen
och päron samt apelsiner och vindrufvor).
Fruktsortering. Se Sortering.
Fruktspridning, löt. Se Spridningsanor d-n i n g.
Fruktt ädssplintbcrren (Scolytus 1. Eccoptogaster mali
Bechst.), zool., äfven kallad kärnfrukt-splintborren,
är en liten 2,?-4,6 ram. lång skalbagge (se fig. 9
å pl. II till art. Trädgårdens skadeinsekter),
som lefver under barken på fruktträden, mest på de
medeltjocka stammarna och grenarna, under hvilkas
bark den 5-6 mm. långa modergången går i träets
längdriktning.
Den är endast sällan funnen i Sverige (i Skåne och på
Öland), men spelar i Mellan-Europa en större roll som
skadedjur på fruktträd. En närstående art af samma
släkte, mindre fruktträd s-splintborren (Scolytus
rugulosus Ratz.), som är endast 2-2,6 mm. lång, är
mera utbredd i södra Sverige, förmodligen införd
med fruktträd utifrån. Den lefver vanligen i de
fingertjocka grenarna eller kvistarna af fruktträd
och är värd mera uppmärksamhet än den större, då
den i länder, till hvilka den införts från sitt
egentliga utbredningsområde i Mellan-Europa,
exempelvis i Amerika, gör mycken skada och
betraktas som en svår fiende till fruktträden.
N. A. K.
Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg,
8-klassigt läroverk rned normalskolekompetens
(sedan 1913), åtnjuter bidrag af staten (sedan
1875) och kommunen (från hvardera f. n. 5,800
kr. jämte lagstadgade bidrag till lärarpersonalens
aflöning). Utgifterna bestridas utom genom ofvan
nämnda bidrag genom elevernas ringa terminsaf-gifter
(50 kr.) och afkastningen af donationer. Sedan
1882 är skolan inrymd i eget hus (Chalmers-gatan
n:r 7). Skolan har 16 lärarinnor och l lärare;
elevantalet uppgår f. n. (1923) till 189. Styrelsen,
som kompletterar sig själf, utgöres af 7 damer. -
Skolan är den äldsta af rikets flickskolor och har
utvecklat sig från en mycket ringa början: från
"Pensionsinrättningen för fattiga flickor", bildad
1815 af en "Association af fruntimmer" (sedan 1819
kallad "Fruntimmersföreningen") med uppgift att genom
undervisning i ett fåtal läsämnen och i dåtidens många
fruntimmersgöromål lämna "flickebarn af bättre klassen
en sådan uppfostran, att de med nytta för sig själfva
kunde vara andra till gagn". Anstalten, som från 1819
burit sitt nuv. namn, blef 1830, då elevantalet från
2-3 stigit till 24, externat. Genom donationer kunde
skolan utvecklas och elevantalet stiga; ämnenas
och klassernas antal växte, och 1913 blef skolan
8-klassig. Skolans första föreståndarinna (till 1830)
var fru Trina Lysell, dess nuv. (sedan 1916) är fröken
Ellen Adamson. Se minnesskriften "Frun-timmersfören
:s flickskola i Göteborg 1815-1915".
* Fruntimmersskola benämnes numera flickskola (se
Finland. Suppl., sp. 817).
Fruntimmersskolan (Uécole des femmes), komedi
af Moliére (hvari en naiv och knipslug ingénue
öfverlistar sin förmyndare), uppf. i Stockholm
f. g. 1738 ("Qvinnoscholan"), senast 1921 (ny
öfv. "Äktenskapsskolan").
Frushatt, fästningstorn. Se Morsmössa.
*Frustuna. Annexet heter nu Katrinenäs.
*Fry, sir Edward, dog 18 okt. 1918 i Fai-land invid
Bristol.
Fryatt [fråYet], Charles, engelsk sjökapten, f. 2
dec. 1872, förde under Världskriget ångaren "Brussels"
i trafik mellan England och Holland, angreps 28
mars 1915 af en tysk undervattensbåt, som han då
lyckades ramma, och erhöll därför en tacksägelse
från brittiska amiralitetet. Under färd från Holland
till Tilbury togs "Brussels" af en tysk jagare,
och F. fördes fängslad till Zeebrugge och därifrån
till krigsfångelägret Ruhleben utanför-Berlin. Han
ställdes där inför krigsrätt och dömdes 27 juli
s. å. till döden som franctirör för ramningen af
undervattensbåten samt afrättades samma afton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
