Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frixos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1077
Frixos-Frontenac
1078
Fri;xos, grek. myt. Se A r go n a u t er n a, sp. 1447
o. 1449.
Froau, öar. Se Frohavet. Suppl.
Frobenius. 1. Hermann Theodor Wilhelm F., preussisk
ingenjörofficer och militärförfattare, f. 6 okt. 1841
i Langensalza, d. 9 aug. 1916 i Charlottenburg,
blef officer 1863 samt avancerade slutligen, 1887,
till major, men tog redan 1891 afsked ur aktiv tjänst
med öfverstelöjtnants titel för att därefter helt
egna sig åt krigsveten-skapligt arbete. Han deltog i
1866 och 1870-71 års krig. Därefter blef han efter
hvart annat lärare vid kadettkåren, artilleri- och
ingenjörhögskolan och krigsakademien, men från 1881
deltog han i förstärkandet af fästningarna Strassburg,
Lötzen och Glogau samt byggde fästet Boven. 1888
blef han chef för fästningsskolan i Berlin. Genom
omfattande militärt författarskap vann F. välförtjänt
berömmelse. Bland hans skrifter böra särskildt nämnas
Die lisherige entwickelung der panzer-befestigung
in den europäischen staaten (1896), Militår-lexikon
(1901), Napoleon, Moltke und die festung (1904),
Geschichte des preussischen in-genieur- und
pionierkorps von der mitte des 19. jahrhunderts bis
zum jahre 1886 (2 dlr, 1905), Un changement dans
Vappréciation des forteresses (i "Internationale
revue", 1907), Festungskriegs-geschichte und
geschichte der belagerungskunst (1908), V or
französischen festungen 1870-71 (1910), Unsere
festungen. Entwicklung des fe-stungswesens in
Deutschland seit einfuhrung der gezogenen geschiitze
(2 dlr, 1912), Riga-Tönning -Narva 1700-01. Ein
muster gultig es beispicl der festungsstrategie
(1913), Die möderne festung in Schweden (1913), Die
festung Boden (1914) och krigsprofetian Des deutschen
reiches schicksals-stunde (våren 1914; omkr. 30 uppl.,
öfv. bl. a. till sv., af C. O. Nordensvan). F. var
sin tids kanske främste kännare af de europeiska
befästningsförhållandena. Han var led. af
Krigsvet. akad. (1915). - 2. Leo F., den föregåendes
son, tysk Afrika-forskare och etnolog, f. 29 juni
1873 i Berlin, företog 1904-15 sju forskningsfärder
till Afrika, företrädesvis Väst-Af rika. Under
kriget var han verksam i Arabien och leder nu ett
Afrikainstitut utanför München. Han har utvecklat
en liflig författarverksamhet på det etnologiska och
kulturhistoriska området och har särskildt sysslat med
de afrikanska naturfolkens tro och föreställningar. Af
hans arbeten kunna nämnas Ursprung der afrikanischen
kulturen (1898), Geographische kulturkunde (1903),
Im schatten des Kongostaates (1907), Und Afrika
sprach (4 bd, 1912 ö.), Paideuma (1921) och den
stora samlingen af folksagor från Afrika (1921 ff.).
1. L. W:son M. 2. R-n B.
’Frobenius, F. G., dog 3 aug. 1917 i Berlin.
Froeschwiller [f ro j-]. Se Wörth, sp. 498.
Frogmore [frå’gmåe], engelskt kungligt residensslott,
l eng. mil s. ö. om slottet i Windsor. Det inköptes
1800 af drottning Charlotta. Drottning Viktoria lät
där 1862-70 uppföra ett mausoleum öfver sin gemål,
prins Albert, och ligger själf begrafven där.
Frogn, härad och sockeu i Dröbaks pastorat, ö. om
Dröbak, Akershus fylke (före 1919 Akershus amt),
Norge. 86,27 kvkm. 2,363 inv. (1920). Jordbruk.
K. G. G.
Frogner, norsk herrgård i Åkers socken,
numera inom Kristiania stads gränser. Den
inköptes 1790 af B. Anker, som lät uppföra den
nuv. hufvudbygg-naden. F. kom 1896 i Kristiania stads
ego, och på dess område hölls jubileumsutställningen
1914. Hufvudbyggnaden är nu lokal för föreningen Det
gamle Kristiania.
Frognerkilen, en vik, som skiljer Bygdö från
Kristiania stad.
’Frognersaeteren. Se Kristianiadalen (äfven i Suppl.).
*Frohavet. Froöernehanu namnet Froau.
Frol (förut L e v a n g e r, se d. o. 2), härad och
socken i Frols pastorat, vid Levanger, Nord-Tröndelag
fylke (före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 2,670
inv. (1920). K. G. G.
Froland, härad och pastorat, n. v. om
Arendal, Aust-Agder fylke (före 1919
Nedenes amt), Norge. 294,97 kvkm. 2,353
inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.
Frome [fral^m], sjö i Sy d-Australien, omkr. 80
km. ö. om Flinderskedjan, 80 km. lång, från n. till
s., och 40 km. bred, från ö. till v. Bland dess
tillflöden märkes Wilpene creek 1. Pasmore, fr. s.
Fromelies [fråmä’1], by i franska dep. Nord, 13
km. v. om Lille. 529 inv. (1921). Byn besattes
i början af okt. 1914 af tyska själfständiga
kavalleriet och ingick sedan i den befästa tyska
fronten v. om Lille. Ställningen vid F. anfölls
förgäfves 23-27 s. m. af fransmännen samt 9 maj 1915
och 19-20 juli 1916 af engelsmännen. Först i samband
med tyskarnas tillbakagång till Wotanställningen,
omedelbart v. om Lille, kunde engelsmännen i början
af okt. 1918 besätta det fullständigt förstörda
F. Jfr Världskriget, sp. 169, 170, 184, 205 och 242.
H. J-dt.
*Fron. Nordre F. bildar nu ett härad och pastorat,
med socknarna Södorp, Kvarn och Kvikne i Opland
fylke (före 1919 Kristians amt). 1,369,85 kvkm. 4,388
inv. (1920). Äfven Söndre F. bildar eget pastorat och
härad i Opland fylke. 540,04 kvkm. 3,012 inv. Båda
pastoraten tillhöra Sör-Gudbrands-dal kontrakt,
Hamars biskopsdöme. E. A-t.
Frondörerna, opera med musik af A. F. Lindblad (se
denne, sp. 582) och text efter en fransk historisk
komedi af Mélesville (se D u v e y r i e r); operan
uppf. i Stockholm 1835-36 och 1860-61.
* Front. Under Världskriget kom slagordet den
inre fronten mycket i bruk som beteckning för
sammanhållning och motståndskraft hos den civila
befolkningen i de krigförande länderna.
*Frontaura y Våzquez, Carlos, dog 1910.
Frontenac [fråtana’k], Louis de Buade, grefve de
Palluau och d e F., fransk koloniguvernör, krigare
och statsman, f. 1620, d. 28 nov. 1698 i Quebec,
tillhörde en hofvet sedan Henrik IV:s tid närstående
bearnesisk adelssläkt, gick vid 15 års ålder i fält
under prinsen af Ora-nien i Nederländerna, utmärkte
sig där och senare i Italien och blef 1646 maréchal de
camp. Han ledde 1669 en fransk h j alp expedition till
venezia-nerna på Kreta och sändes 1672 till Quebec som
guvernör öfver Canada, "La nouvelle France". Genom
sin själf rådighet råkade han där i konflikter med
hemlandets regering (Colbert ogillade hans försök
att i Canada upprätta en representation för de tre
stånden), med den kunglige intendenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
