Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimärksautomater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1071
Frimärksautomater-Frisinnade landsföreningen
1072
svenska postverket sina frimärken å eget
tryckeri. Särskildt med hänsyn till de af kristiden
påkallade, ofta återkommande ändringarna af
postafgifterna ha tid efter annan utkommit nya
frimärken. I fråga om utseendet finnas f. n. 4 typer:
lilla riksvapnet, lejontypen, konungens bild och
postemblemet. Tjänstefrimärkena, som 1910 erhöllo
samma format som vanliga frimärken, indrogos l juli
1920. Genom k. kung. 30 dec. 1910 ha vissa äldre
frimärken upphört att vara frankeringsmedel. Med
anledning af det förhöjda internationella brefportot
är försäljningspriset för svarskupong f. n. i Sverige
45 öre. Dylik kupong utbytes mot frimärke till
värde motsvarande enkelt brefporto till utlandet
(f. n. i Sverige 30 öre). Med ändringen af det
internationella portot har äfven följt ändring af
frimärkenas färg. Frimärken å resp. 50, 30 och 10
centimes eller motsvarande ekvivalenter (i Sverige
f. n. 30, 20 och 10 öre) böra vara resp. mörkblå,
röda och gröna. I Sverige utnyttjas dock tills
vidare en upplaga bruna 30-öresmärken. Af utkomna
jubileumsmärken må nämnas Gustaf-Vasa-märket och
Gustaf-II-Adolfs-märket. Jubileumsmärken komma också
att utges med anledning af den världspostkongress,
som skall hållas i Stockholm 1924 till ärande
af 50-års-minnet af Världspostföreningens
bildande. Af Nationalföreningens mot tuberkulos
välgörenhetsmärken har hvarje år utkommit ny typ.
E. G-e.
*Frimärksautomater tillverkas numera å postverkets
egen verkstad och äro till ett antal af omkr. 230
st. uppsatta å skilda platsar öfver hela landet.
E. G-e.
Fri rättegång. Bestämmelser härom äro gifna i lag af
19 juni 1919. Ifrågavarande förmån kan i visst mål
beviljas den, som icke eger tillgång till gäldande af
de med rättegången förenade kostnaderna eller efter
deras utgifvande skulle sakna nödiga medel för eget
uppehälle och för fullgörande af honom åliggande
underhållsskyldighet. E. K.
Fris, ung., mus. Se Csárdás.
*Frisboken. Icke heller "Sverres saga" ingår i
Frisboken.
Frischen, Karl, tysk elektrotekniker, f. 1830, i
Bremen, d. 1890 i Berlin, verksam som telegrafingenjör
vid hannoverska statsjärnvägarna 1851-66 och hos
Siemens & Halske 1869-90, inlade förtjänster om
telegraferingsteknikens utveckling. Se därom Telegraf,
sp. 724.
*Frisches haff begränsas nu i s. v. af fristaden
Danzigs område.
Frisch gewagt ist halb gewonnen [halp gevå’nnen],
tyskt ordspråk: "Modigt vågadt, hälften vunnet".
Frischman, David, judisk författare, f. 1863 i Lodz,
växte upp under gynnsamma ekonomiska förhållanden,
angrep i af handlingen Tohu-wa-bohu (1883) den samtida
hebreiska vitterhetens konstnärliga svaghet, utgaf på
1880-talet en tidning i Petersburg, studerade sedan
i Tyskland, hvarifrån han medförde djupa intryck,
bosatte sig sedan i Polen och har där varit en nitisk
och framgångsrik utgifvare och redaktör. Hans samlade
skrifter utgåfvos 1895-1900 i 17 bd, hans alstring på
jiddisch särskildt. Han är europé i sin formkultur
och sina tendenser; högst af hans verk stå kanske
hans noveller. Genom en mängd öfversättningar från
olika litteraturer har han riktat den hebreiska
bildningen. Se M. Ehrenpreis och K. Josephson,
"Nyhebreisk lyrik" (1920).
Frisco, trädg. Se Svafvelkalkvätska.
Frise [fris], kommun i franska dep. Somme,
arrondissemanget Péronne, 14 km. v. om Péronne. 134
inv. (1921). Häftiga strider utkämpades vid F. mellan
tyskar och fransmän jan.-febr. 1916. F. intogs af
fransmännen under Foch 2 juli 1916, återtogs af
tyskarna mars 1918 och slutgiltigt af de allierade
aug. s. å.
Frisell, Erik, affärsman och industriidkare,
f. 24 jan. 1859 i Göteborg, anställdes efter
en längre tids kommersiella studier i utlandet i
Skandinaviska kredit-a.-b., men efterträdde 1899 sin
fader som kontorschef i A.-b. D. Carnegie & co. och
blef 1900 detta bolags kommersielle chef. 1892
vald till led. af Skandinaviska kredit-a.-b:s
styrelse, tog han bl. a. en mycket aktiv del
i de omfattande finansoperationer, hvarigenom
Trafik-a.-b. Grängesberg-Oxelösund förvärfvade
eganderätten till de norrbottniska malmfälten, samt i
bildandet af Svenska sockerfabriks-a.-b. F. insattes
som led. i styrelserna för båda dessa stora
bolag och var 1909-16 verkställande direktör i
Grängesbergsbolaget och Luossavaara-Kirunavaara
a.-b. samt styrelseled, i de därmed samhörande
gruf-, rederi- och järnvägsbolagen samt kvarstår
ännu (1923) som styrelseled, och vice ordf. (sedan
1917) i Grängesbergsbolaget. Som ledare för detta,
landets största affärsföretag, har F. presterat ett
högt värderadt och gagnerikt arbete. Bland öfriga
företag, i hvilka han medverkat som styrelseled.,
märkas A.-b. Custodia, Rederi-a.-b. Luleå-Ofoten
och Emissionsinstitutet. 1909-13 var han led. af
Vattenfallsstyrelsen. Han deltog äfven under
kristidens statliga affärsorganisationer som led. af
Handelsrådet och af Statens industrikommission. Fmn.
* Frisens park. Om 1909 års utställning där se
Utställning, sp. 165.
Frisinnad (ty. freisinnig), i politisk bemärkelse =
liberal, tidigast uppvisadt på 1830-talet.
*Frisinnade klubben förhyr numera lokal i Grand
hotell (Bolinderska huset).
Frisinnade kvinnors riksförbund. Föreningen
Frisinnade kvinnor bildades 1914 i Stockholm, men
ombildades vid landsmötet 1921 till ett riksförbund,
hvarefter själfva omorganisationen genomfördes under
år 1922. Riksförbundets mål är enligt stadgarnas §
l "att genom upplysningsarbete i frisinnade idéers
tjänst medverka till, att dessa idéer må genomtränga
folkmedvetandet och blifva afgörande vid samhälleliga
frågors lösning".
Frisinnade kvinnors riksförbund ("F. K. R.") antog
eget program å centralstyrelsemöte i Göteborg
juni 1923 och ansluter sig ej till någon
annan organisation. - "F. K. R:s" omfattande
upplysningsverksamhet har bedrifvits genom föredrag,
kurser och utsändning af studiematerial. Länsförbund
och lokalafdelningar (omkr. 90) omfatta omkr. 3,000
medlemmar. I spetsen för "F. K. R." står en
centralstyrelse, där hvarje länsförbunds ordf. är
själfskrifven ord. ledamot. Närmaste ledningen
af riksförbundets angelägenheter utöfvas af ett
verkställande utskott med säte i Stockholm.
"Frisinnade landsföreningen har under åren efter 1907
utöfvat en starkt ökad verksamhet. I samband med den
nya valkretsindelning, som blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
