Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmast före Världskriget bildades i Förenta
staterna ett flertal betydande föreningar och
sällskap för fredstankens främjande, bland dem
American society of International law (Washington),
World peace foundation (Boston) och American society
for the judicial settlement of international disputes
(Baltimore). I Paris grundlade baron d’Estournelles
de Constant 1905 Conciliation internationale, som
fr. o. m. 1907 i Amerika har en dotterorganisation,
American association for international conciliation
(New York). Ett slags motsvarighet till Institut
de droit international är American institute
for international law, som sedan 1915 består af
representanter för sällskapen för internationell rätt
i samtliga amerikanska republiker, 5 från hvarje stat.
Det internationella fredsinstitutet i Monaco
flyttades 1912 till Paris. Ett Musée Internationale
upprättades 1910 i Bruxelles med liknande uppgift
som fredsinstitutet.
Den väldigaste af alla stiftelser till fredstankens
främjande är Carnegie endowment for international
peace, som 14 dec. 1910 grundlades af Andrew
Carnegie genom en donation af 10 mill. doll. Dess
ändamål angafs af stiftaren vara att "påskynda
afskaffandet af det internationella kriget, den värsta
skamfläcken på vår civilisation". Stiftelsen ställdes
under förvaltning af ett kollegium af kuratorer
(trustees), med förre statssekreteraren Elihu Root
som president och med säte i Washington. Arbetet är
fördeladt på sektioner för propaganda och uppfostran,
ekonomi och historia samt folkrätt. För stiftelsens
europeiska verksamhet finns sedan 1912 ett särskildt
råd med tillhörande byrå i Paris. Tack vare sina
kolossala resurser har stiftelsen kunnat drifva
en litterär propaganda af allra största mått och
lämna ansenliga understöd åt fredsorganisationer och
fredsinstitutioner i skilda länder.
Sveriges fredsförbund med organet "Svensk
fredstidning" upphörde 1909, hvarvid dess medlemmar
i allmänhet anslöto sig till Svenska freds- och
skiljedomsföreningen. Denna räknar f. n. omkr. 8,000
medlemmar och 125 anslutna lokalföreningar. Dess
tidning bär sedan 1923 namnet "Nya vägar". Föreningens
byrå är förlagd till Stockholm och förestås af
Knut Sandstedt. – För upplysning i fredsfrågan
och studium af afrustningsproblemet konstituerades
1911 Svenska fredsförbundet, hvari Sveriges kvinnliga
fredsförening uppgick. Det upphörde emellertid 1919. –
Sveriges kristliga fredsförbund stiftades 1917. –
Svenska skolornas fredsförening bildades 1920 i
Stockholm och utgör fortsättning af den sedan 1916
existerande Svenska lärarinnors fredsgrupp. Den
vill bland lärare och skolungdom väcka intresse för
fredssaken genom föredrag, undervisning, diskussioner
m. m. – Internationella kvinnoförbundet för fred och
frihet, som bildades på en kongress i Haag 1915,
eger en svensk afdelning, hvars ledande krafter varit
fröken M. Widegren och fru E. Broomée.
Nordiska fredsmöten. Det dröjde några år efter
unionskrisen, innan nästa nordiska fredsmöte –
det 6:e – kom till stånd. Det sammanträdde 1910 i
Stockholm. Det 7:e mötet hölls i
Kristiania 1912, det 8:e i Köpenhamn 1915 och det
9:e i Kristiania 1917. I okt. 1918 konstituerades
en samarbetsorganisation mellan de nordiska
föreningarna, Nordiskt fredsförbund. Under dess
auspicier ha de senare nordiska fredskongresserna
hållits – i Stockholm 1919 och i Köpenhamn
1921. Stockholmskonferensen uttalade sig bl. a. för
de nordiska ländernas anslutning till Nationernas
förbund. – På Kristianiamötet 1912 beslöts att till
minne af den hundraåriga freden mellan Sverige och
Norge resa ett monument på
 |
| Fredsmonumentet på svensk-norska gränsen. (Vid invigningen 1914.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
