Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkundervisningskommittén - *Folkunga-ätten - Folkuniversitet - *Folkvandringen - Folkvisedanslaget i Stockholm - *Folkvisor - *Folkärna - Folla - Folliculi linguales - Follikulär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolan, hvarefter den upplöstes. I anslutning
till kommitténs förslag fattade riksdagen
på K. M:ts framställning beslut 1913 om
folkskoleseminariernas omorganisation och
upprättande af en Folkskolöfver-styrelse, 1914 om
omorganisation af folkskolinspek-tionen och 1918 om
omorganisation af fortsättnings-skolan, hvarjämte
kommitténs utredningar lågo till grund för den 1919
utfärdade nya undervisnings-planen för folkskolan.
K. E. S–g.
*Folkunga-ätten. Sp. 793 har blifvit utsatt för ett
synnerligen vilseledande ombrytningsfel. Rad. 8-33
böra ha följande lydelse: tåget mot esterna. 3) Bengt,
Karls efterträdare som biskop, död 1237. Han eller en
halfbroder till honom var möjligen fader till Magnus
Bengtsson, lagman i Östergötland, d. 1263. Denne
förde, i likhet med sonen, Folkungalejonet öfver tre
ginbalkar. Dottern Ulfhild var gift med Birger
Filipsson, som af rättades 1280 för upproret mot
Magnus Ladulås och som af Rimkrönikan räknas till
släkten, ehuru han förde annat vapen. Sonen Bengt
Magnusson, lagman i Östergötland, dog 1294. Af Bengts
döttrar gifte sig Ingeborg med lagman Birger Petersson
i Uppland, Katarina med drotsen Knut Jonsson. Bengts
ene son hette Magnus och var äfvenledes lagman
i samma landskap. 4) Birger, jarl, d. 1266. 5)
Elavus, farfader till en Peter Filipsson. - Af dessa
efterlämnade, utom Elavus, endast Birger söner. Med
sin första hustru, Ingeborg, konung Erik Knutssons
dotter (med sin andra gemål, danska änkedrottningen
Mechtild, tyckes han ej haft barn), egde han
1) Valdemar, konung 1250-75. 2) Magnus Ladulås,
konung 1275-90. 3) Erik, hertig, död 1276. 4) Bengt,
biskop i Linköping 1286-91. 5) Rikissa, som var gift
Folkuniversitet. Se Universitet, sp. 1121 och i Suppl.
– Om s. k. folkuniversitetskurser se Borgarskola. Suppl.
* Folkvandringen. Bland den rika litteraturen om
folkvandringarna märkas Felix Dahn, "Die könige der
germanen" (12 bd, 1861–1909), Th. Hodgkin, "Italy and
her invaders" (8 bd, 1880–1900), G. H. Kaufmann,
"Deutsche geschichte bis auf Karl den grossen"
(2 bd, 1880-81), och L. Schmidt, "Geschichte der
deutschen stämme bis zum ausgange der völkerwanderung" (1904–18).
Folkvisedanslaget i Stockholm, en i nov. 1905
åvägabragt sammanslutning af ungdom (och äfven äldre)
ur de bildade klasserna med uppgift att återupplifva
och åt traditionen bevara dels den nordiska folkvisan
i dess ursprungliga medeltida form som sångdans (jfr
Folkvisor, sp. 800 och 803), dels dansleken (sång-
1. ringleken; se Dans, sp. 1325). Impulsen utgick
från Nordiska museet, och idén lär urspr, ha hysts af
Artur Hazelius. Våren 1903 hade på Skansen i Stockholm
gästat ett danslag från norska Bondeungdomslaget i
Kristiania under ledning af fru Hulda Garborg och
gett uppvisningar af de gamla sångdansformer, som
åren förut hade på hennes initiativ återupptagits
i Norge. Fru Garborg återkom 1904 och inöfvade ett
svenskt sångdanslag, som vid Skansens vårfester 1904
och 1905 utförde ett tiotal danskväden. Detta ledde
till stiftandet af Folkvisedanslaget, hvars verksamhet
alltsedan har fortgått med 7 ord. sammankomster
årligen i Högloftet på Skansen, där man i
folkdräkter utfört en rikligt utvidgad repertoar af
medeltida ballader, däribland sådana, som alltjämt
sjungas till trådd dans på Färöarna (Sigurdskvä-det,
Brynhildskvädet, Ormen långe), äfvensom ett större
antal svenska kämpakväden och andra folkvisor samt
en mängd ringlekar. Kvädena utföras i kedjeringdans
(egen höger hand omsluter grannens vänstra, hvarvid
underarmarna ligga tätt intill hvarandra) och med
de uråldriga noggranna sex-stegen, ömsom stillsamt
eller kraftigt, allteftersom kvädena äro sorgmodiga
eller käcka; en försångare eller försångerska
sjunger alla stroferna, och de öfriga instämma i
omkvädet, hvarvid inlefvandet i dikten afspeglar
sig i ansiktsuttryck och armrörelser. I öfrigt få
sammankomsterna ökad stämning af sång, strängaspel och
saga samt bordsvisor, hvarjämte gemensamma utflykter
under olika årstider företagits, och laget har under
årens lopp bidragit vid Skansens vårfester (genom
uppträdanden inom Oktorpsgården) och vid Nordiska
spelen samt gjort "lagresor" till Dalarna (där en
motsvarande Hedemora lekstuga stiftats 1905). Laget
har vidare anlagt ett arkiv och utgett en samling
"Kväden och folkvisor" (1918). Medlemmarna, hälften
manliga och hälften kvinnliga, få till antalet vara
högst 100, hvarjämte närstående personer kunna intagas
som passiva "anförvanter". Jfr "Folkvisedanslaget i
Stockholm" (1915).
E. F–t.
*Folkvisor. (Sp. 806-807.) Om de nordiska folkvisorna
och om samlingar af sådana må vidare hänvisas
till T. Norlind, "Svensk musikhistoria." (1901),
"Svenska allmogens lif", II (1912), och "Källorna
till svenska musikens historia" IV (bibliografi
öfver musikaliska samlingar af svenska folkvisor,
i "Svensk musiktidning", 1901), Hulda Garborg,
"Norske danseviser" (1913), Catharinus Elling,
"Vore folkemelodier" (1910; Elling har f. ö. samlat
många hundra norska folkvisemelodier, däribland en
mängd andliga), T. Laub, "Danske folkeviser med gamle
melodier" (1898–1904), Bjarni Thorsteinsson, "Islenzk
þjóðlög" (1906–09), Hj. Thuren, "Folkesangen
paa Færöerne" (1908), Ernst Lagus, "Nyländska
folkvisor" (2 bd, 1887-1900), Otto Anderssons och
föreningen Brages samlingar af svensk-finländska
folkvisemelodier, vidare "Suomen kansan sävelmiä"
(Finska folkmelodier), I-II (1898-1912).
* Folkärna omfattar nu som kommun 20,886 har. 5,331
inv. (1923). Krylbo är nu köping med 1,095
inv. (1923).
Folla. 1. Flod, som komme*- från flera ganska stora
insjöar (Holden 290 m. ö. h.), flyter först åt
ö., sedan åt v. och faller ut i Beitstadfjorden,
v. om Stenkjaer, Nord-Tröndelag fylke (före 1919
Nordre Trondhjems amt), Norge. F., som bildar
flera vattenfall, hvaribland särskildt märkes det 12
m. höga Follafoss, nära dess utlopp, uppges i utbyggdt
tillstånd representera 27,500 eff. hkr. F. håller på
att utbyggas för Nord-Tröndelag fylke. - 2. (Förr
F öl d e n) Pastorat, som omfattar Nord-Fold och
Sör-Fold härad n. om Bodö, Nordland fylke (före 1919
Nordlands amt), Norge. F. ligger omkring den öppna,
breda fjorden med samma namn. Storslagen natur.
l-2. K. G. G.
Folliculi linguales, anat. Se Tungan, sp. 314.
Follikulär, som hör till, uppkommer i en follikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
