Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fluviomarin ... - Flygande torped - Flygare - *Flygblad - Flygbomb - Flygbåt - Flygdivision - *Flygel - Flügel, Otto - Flygeskader - Flygfisken - Flygformation - Flygfotografering - Flygfält - Flygförarcertifikat - Flygförare - *Flügge, K. - Flyghamn - Flyghjälm - Flyghönsen - Flygkompani - Flygkropp - Flygmaskin - Flygmekaniker - Flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
883
Fluviomarin-Flygning
Tysk flygbomb.
Fluviomarin (af lat. flu’vius, flod, och
ma’re, haf), som förekommer i bräckt vatten.
K. A. G.
Fly. Se Mosse, sp. 1199.
Flygafdelning, krigsv. Se Flygformation. Suppl.
Flygande torped. Se Lufttorped.
Flygare, flygv., eg. detsamma som flygförare (se
d. o. Suppl.) och Flygning. Suppl.
*Flygblad. Om flygblad som föregångare till
tidningspressen i olika länder och icke minst i
Sverige se Tidning, sp. 1279-80.
Flygbomb, krigsv., projektil, vanligen försedd med
vingstyrning, afsedd att nedsläppas från luftfartyg
(flygplan och motorballonger). Flygbombernas vikt,
som vid Världskrigets början uppgick till endast
8-15 kg., har efter hand ökats ända till 2,000
kg. (jfr fig.). Alltefter ändamålet skiljer man mellan
spräng-, min-, brand-, gas- och rökbomber m. fl. slag.
H. J-dt.
Flygbåt, flygv. Se Flygplan. Suppl., sp. 893.
Flygdivision, krigsv. Se Flygformation. Suppl.
*Flygel, - 2. Bygnk. Den svenska herrgården är i
de flesta fall anlagd med en hufvudbyggnad och
ett eller flera par fristående flyglar på ömse
sidor om gårdsplanen, ordnade symmetriskt kring en
genom hufvudbyggnadens midt gående axel. Äfven med
en hufvudbyggnad sammanbyggda eller från densamma
utspringande, symmetriskt eller osymmetriskt ordnade
byggnadspartier af minst ett rums storlek kallas
flyglar. - Såsom bestående af två dörrflyglar (rörliga
halfvor) kallas en dubbeldörr stundom flygeldörr.
I. G. C.
Flügel, Otto, tysk filosof, f. 1842 i Lützen,
d. 1914, pastor i en landsförsamling i närheten af
Halle, var en af de främste nutida representanterna
för herbartianismen. Af hans många arbeten må
nämnas Die probleme der philosophie (1876; 4:e
uppl. 1906), Die seelenfrage (1878; 3:e uppl. 1902),
Die spekulative theologie der gegenwart (1881; 3:e
uppl. 1908). F. var utgifvare af "Zeitschrift fur
exakte philosophie" (1873-94) och medutgifvare af
"Zeitschr. f. philosophie und pädagogik" (sedan 1894)
samt af Herbarts samlade verk. S-e.
Flygeskader, krigsv. Se Flygformation. Suppl.
Flygfisken (lat. Volans), astron., en liten
stjärnbild på södra himmelshemisfären, belägen mellan
7 och 9 timmars rektascension och mellan 65 och 75
graders sydlig deklination. Den innehåller 6 stjärnor
af 4:e storleken och l af 5:e. B-d.
Flygformation, krigsv., formation för
flygstridskrafter. Svenska arméns flygformationer
äro: flygpatrull, som utgöres af 2-3 flygplan under
enhet-plan, och flygdivision, bestående af 2-3
flygpatruller samt ett chefsflygplan, flygeskader,
utgörande 2-3 flygafdelningar samt ett chefsflygplan,
och flygdivision, bestående af 2-3 flygeskadrar
jämte ett chefsflygplan. Om utländska flygformationer
se Flygvapnet. Suppl. H. J-dt.
Flygfotografering, flygv. Se Världskriget, sp. 264,
och Luftfotografi. Suppl.
Flygfält, krigsv., start- och landningsplats för
(land-)flygplan. Flygfält kunna vara permanenta eller
tillfälliga. De förra äro försedda med anordningar
för flygplanens förvaring och reparation, för
drifmedels förnyande o.s.v. samt med bostäder för
flygpersonalen. I Sverige finnas f. n. (1923) 3 armén
tillhöriga (permanenta) flygfält, nämligen å Malmen
(vid Malmslätts järnvägsstation), på Järfvafältet
(invid Stockholm) och vid Boden. H. J-dt.
Flygförarcertifikat, flygv. Se Internationellt
flygförarcertifikat. Suppl.
Flygförare, flygv., förare af ett flygplan (se
d. o. Suppl.).
*Flügge, K., var 1909-21 professor i Berlin.
Flyghamn, flygv. Se Lufttrafik. Suppl.
Flyghjälm, flygv., ett slags hjälm af läder med
metallbeslag, använd af flygare och afsedd att skydda
hufvudet mot slag och stötar.
Flyghönsen, zool. Se Stäpphönsen.
Flygkompani, krigsv., truppförband af ett
kompanis storlek, tillhörande flygtrupperna (se
Flygvapnet. Suppl.).
Flygkropp. Se Flygplan. Suppl., sp. 890.
Flygmaskin, styrbart luftfartyg tyngre än
luften. Flygmaskiner konstrueras hufvudsakligen efter
tre olika principer.
1. Vingflygare, flygmaskiner konstruerade med
rörliga vingar, som skola efterhärma vingslagen vid
fåglarnas flykt. Metoden har ännu ej rönt framgång.
2. Skrufflygare (se fig.), flygmaskiner med en
eller flera vertikalt dragande propellrar, afsedda
att lyfta maskinen. Propellern (propellrarna) måste
 |
| Skrufflygare (fransk, typ Pescara). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
