- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
865-866

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flach ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

865

Flach-Flatanger

lefva i varma haf, ofta på mycket stora (ända till
4,000 m.) djup, där de ligga lösa på hafsbottnen.
L-c-’Flach. - 2. F. Kr. S. (Sigge) F. dog 13 okt. 1921
på Prinshaga. Han blef 1861 underlöjtnant vid Västgöta
(ej Skaraborgs) regemente. Han egde utom Prinshaga och
ökull äfven Ale landtgård. Hans premieringsförslag
antogs i alla län samt i Norge och Finland. -
3. A. V. F. blef 1912 öfverdirektör (fr. o. m. 1919
generaldirektör) för Landt-bruksstyrelsen, lämnade
1918 h. o. h. ledningen af "Landtman-nen" i andra
händer och dog 12 juni 1920 i Stockholm. F. tog
initiativet till upprättande af Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, af hvilken
han från början var led. (senare vice ordf.). 1914
blef han led. af Statens lifsmedelskommission och
s. ä. hedersled, af Landtbruksakad.

Flach [flaj], Jacques, fransk historiker,
f. 1846 i Strassburg, d. 1919, blef juris doktor
i Paris och efterträdde 1883 Laboulaye som
professor i jämförande lagstiftning vid College
de France. Han blef 1912 medlem af Institutet.
F:s förnämsta arbete är Les origines de Vancienne
France (2 bd, 1885-93). Han har äfven skrifvit
Etudes critiques sur Vhistoire du droit romain
au moyen äg e (1889). Flacheri, sjukdom. Se N
u n n a n, zool., sp. 125. Tlackarp är nu annex
till Stora Uppåkra, Bara kontrakt, Lunds stift.
759 har. 249 inv. (1923). Flacktryckförfärande.
Se Litografi. Fladen, grund i Kattegatt s. s. v. om
Nidingen, på 57° 10’ n. br. och 11° 49’ 5" ö. lgd
fr. Gr. med rödt fyrskepp, sedan 1892, med blixtfyr
10 m. öfver medelvatten af 2,300 hlj. styrka samt
sedan 1902 mistsiren.

Fladje, herrgård i Eldsberga socken, Halland,
omfattar l9/ie mtl, med en areal af 210 har, hvaraf
200 har åker; tax.-v. 285,000 kr. Egare är sedan 1901
J. Andersson. O. Sjn.

*Fladstrand. Om Fladstrandsostron se O s t r o
n-fiske.

Flagan. Se Nysockensjön. Suppl. Flagellariäceae,
bot. Se F ar in os se. Suppl. Flagellarilneae, bot.
Se F ar i n osas. Suppl. Flagellätae. bot., det
brukliga vetenskapliga namnet på flagellaterna (se
F l a g e 11 a t a).

* Flagga. Under och efter Världskriget ha åtskilliga
nya national-, handels- och örlogsflaggor tillkommit,
hvarjämte en del äldre förändrats. De viktigaste af
dessa äro återgifna å bifogade flagg-tafla. Alldeles
nya äro bland dessa Abessiniens, Albaniens, Danzigs,
Egyptens, Estlands, Finlands, Hedjas’, Irlands,
Islands, Jugo-Slaviens, Lettlands, Litauens,
Panamas, Polens, Sydafrikanska unionens och
Tjecho-Slovakiens. Förändrade äro Kinas, Persiens,
Portugals, Rysslands, Salvadors, Siarns, Tyska rikets,
Ungerns och Österrikes. Beträffande Tyska rikets är
det synnerligen anmärkningsvärdt,

Tryckt den 3/9 23

att man, för att igenkännas utomlands, funnit
sig föranlåten eller t. o. m. nödsakad att
bibehålla handelsflaggan praktiskt taget
oförändrad ("schwarz-weiss-rot"), ehuru
nationalflaggan blifvit svart-röd-guld. Finlands
nationalflagga är handelsflaggan med tillsats af
riksvapnet i korsets midt (jfr örlogsflaggan).
H. W-l.

*Flahult. Om F:s försöksgård se M oss
kulturföreningen, Svenska. Suppl.

*Flaischlen, C as ar, dog 16 okt. 1920 i
Gun-delsheim. F:s Gesammelte dichtungen utkom 1921
i 6 bd.

Flak, i tyska militärspråket allmänt bruklig
förkortning för F/ieger-abwehr-fcanone,
d. v. s. luftvärnspjäser (se d. o. Suppl.).
H. J-dt.

Flake, Otto, tysk författare, f. 29 okt. 1882 i Metz,
har författat ett antal romaner, bland hvilka må
nämnas den själf biografiska Das, frei-tagskind
(1913), Horns ring (1916), Das logbuch (1917)
och Die stadt des hirns (1919). F. är sen-sualist
och närmar sig moderna ytterlighetsriktningar.
R-n B.

Flakstad, härad och socken under F. pastorat i
Lofoten, Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt),
Norge. 179,75 kvkm. 1,667 inv. (1920). Inom häradet
ligga flera fiskelägen. K. G. G.

Flakstadöy, en 105,60 kvkm. stor, bergig ö i Lofoten,
Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge. På
F., som utgör en del af F. härad, funnos 1,074 inv. i
154 hus (1920). K. G. G.

Flamand [-ma7], Georges Barthélemy Mé-d é r i
c, fransk resande och geograf, f. 1861 i Paris,
d. 1920 i Alger, var lärare vid École superieure
i Alger, företog flera resor i Sahara, hvarvid
han bl. a. deltog i oasen In-Salahs eröfring
1899, samt utgaf ett stort antal geografiska,
geologiska och botaniska arbeten öfver Sahara.
O. Sjn.

*Flamboyant.-Bot. SePoinciana.

*Flameng. 1. Leopold F. dog 5 sept. 1911 i
Courgent, nära Mantes. - 2. FranQoisF. dog 28
febr. 1923 i Paris. Han var led. af Institutet.
2. G-g N.

Flamländska litteraturen. Se Belgiska
litteraturen. Suppl.

*Flammarion, C a mil l e, gifte sig 1920 med
Gabrielle Renaudot, medarbetarinna i flera af hans
arbeten. Bland hans senaste skrifter märkas romanen
Stella (1911; sv. öfv. 1912) och La mört et son
mystére (2 bd, 1920-21).

Fla7mmenwerfer, ty., krigsv. Se Eldspruta. Suppl.

Flamrörspanna. Se A n g p a n n a, sp. 1067.

Flandrisk knut. Se K n u t, sp. 415 med fig. 3.

*Flankmarsch. Se äfven Marsch.

Flarken, sjö, 290 m. ö. h., i Fredrika socken,
Västerbottens lappmark, har tillsammans
med den på samma nivå belägna Viskasjön
en areal af omkr. 9 kvkm. På näset mellan
de båda sjöarna ligger Fredrika kyrka.
O. Sjn.

Flarkån, kustflod i Nysätra socken, Västerbottens läns
kustland, utfaller i Gumbofjärden af Bottniska viken.
O- Sjn.

Flaska, Sm il. Se Tjechiska litteraturen, sp. 177.

Flata, zool. Se Lyktstritar och S t rit ar.

Flatanger, härad och pastorat vid kusten, v. om
Namsos, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre

35 b., S. 28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free