Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farmand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anlade en flygplansfabrik vid Buc nära
Versailles. F. har sedermera verkat hufvudsakligen
som en mycket framstående flygplanskonstruktör
och driftig flygplansfabrikant. 1912 anlade han
jämte brodern Maurice ytterligare en stor, ännu
i verksamhet varande flygplansfabrik, nämligen
vid Billancourt invid Boulogne-sur-Seine. Vid
Världskrigets början anlades ännu en dylik stor
fabrik (i sistnämnda stad), som F. personligen
förestod, och från hvilken under kriget levererades
öfver 1,000 militärflygplan (till ententemakterna),
bl. a. det stora bombarderingsplanet "Goliath", efter
vapenstilleståndet omändradt till trafikflygplan
(se Flygplan. Suppl., fig. 17), som på
grund af sin säkerhet som transportmedel fått
stor användning. F. har äfven konstruerat mycket
goda flygbåtar, bl. a. "le hydro-glisseur Passé
Partout". – Brodern Maurice F., f. 1877 i Paris,
gjorde sig först känd som framstående bilist, i
hvilken egenskap han bl. a. tog 1:a priset i den
stora automobiltäflingen "le circuit du Nord" 1902,
och alpinist, men har sedermera vunnit ryktbarhet
på flygväsendets område särskildt som flygplans- och
flygmotorkonstruktör. Under Världskriget var han chef
för flygplansfabriken i Billancourt, som levererade
ett stort antal flygplan till franska armén. –
Sistnämnda fabrik förestås f. n. (1923) af bröderna F.,
båda naturaliserade fransmän, gemensamt.
H. J-dt.
Farmand, norsk affärstidning, som 1891 uppsattes af
Einar Sundt, hvilken till sin död, 1917, var dess
redaktör. Den sysslar såväl med samtida finansiella
företeelser som med Norges ekonomiska historia.
*Farnborough. I kyrkan S:t Michael ligger äfven
exkejsarinnan Eugénie begrafven.
Faro l. Paro, biflod fr. v. till Binue, upprinner
i Adamaua, s. v. om Ngaundere, upptar fr. v. den från
Genderbergen kommande Mao Deo och är vid mynningen i
Binue, vid Taepe, ö. om Jola, 600 m. bred, men knappt
1 m. djup.
Farosljus (Pharosljus), tekn. Se Glödljus, sp. 1353.
*Farrar, sir George, blef efter införandet af
parlamentarisk själfstyrelse i Transvaal 1907
ledare af progressiva partiet i Transvaals House of
assembly. Han upphöjdes 1911 till baronet och drog
sig s. å. tillbaka från aktiv politik. F. tjänstgjorde
under Världskrigets första år som biträdande
generalkvartermästare vid sydafrikanska armén och
omkom 19 maj 1915 vid en järnvägsolycka i dåv. Tyska
Sydväst-Afrika.
V. S-g.
*Farrar, Geraldine, föddes 28 febr. 1882 i Melrose,
Massachusetts, och gifte sig 1916 med skådespelaren
Lou Tellegen.
Farrère [farrär], Claude. Se Bargone. Suppl.
Farris, namn dels på den norska sjön Farrisvand
(se d. o.), dels på ett naturligt alkaliskt vatten,
som erhålles från mineralvattenskällor i närheten,
fått sitt namn efter sjön och mycket används i Norge
som bordsdryck.
Farsi. Se Iraner.
*Farsot. – 3. Jur. En hälsovårdfstadga af 19 juni 1919
och en epidemilag af samma datum ha utfärdats. Genom
dessa författningar ha 1874 års hälsovårdsstadga och
1875 års förordning ang. åtgärder mot införande och
utbredning af smittsamma sjukdomar bland rikets invånare upphört att
gälla. Lag af 4 sept. 1914 ang. vissa åtgärder mot
utbredning af lungsot har aflöst lag af 13 maj 1904
rörande samma ämne.
A. E-g.
Farsta, herrgård. Se Gustafsberg 2.
Farstalandet. Se Värmdö, sp. 291, och kartan öfver Värmdön.
Farstorp, herrgård i Nye socken, Jönköpings län,
omfattar 4 mtl med en areal af 556 har, hvaraf 122
har åker; tax.-v. 257,000 kr. (1922). B. tillhörde
på 1600-talet släkterna Eoos och Hård, på
1700-talet Bogensköld, Rappe och Lagercrantz, på
1800-talet von Tell; nuv. egare är E. Carlsson.
O. Sjn.
Fartygsartilleri. Se Artilleri. Suppl.
Fartygsinspektionen. Se Statens fartygsinspektion.
Fartygsinteckning, jur., inskrifning i domstols
protokoll af upplåtelse af panträtt i fartyg. Enligt
den svenska lagen om inteckning i fartyg 10 maj
1901 (med en del senare ändringar) kan sådan
inteckning ske hos Stockholms rådstufvurätt (för
hela riket), för så vidt frågan gäller fartyg om
minst 5 registerton, infördt i Kommerskollegiets
fartygsregister (se Skeppsregister). För öfrigt
öfverensstämma i hufvudsak reglerna om inteckning
i fartyg med dem om inteckning för fordran i
fast egendom (se Inteckning, sp. 754-755, samt
Panträtt, sp. 1471-73); dock tillätes ej inteckning
i fartygslott, ej gemensam inteckning i flera fartyg
för samma fordran, ej heller inteckning i fartyg, som
är under utmätning. Realisation af inteckningen sker
genom exekutiv auktion å fartyget; föreskrifterna om
borgenärsförteckning och om ett visst lägsta bud som
villkor för försäljning (se härom Auktion. Suppl.,
sp. 371-372) äro emellertid ej tillämpliga. Ej
heller medges egarhypotek (se d. o. Suppl.) till
förmån för fartygets egare, såsom till förmån för
fastighetsegaren vid inteckning i fast egendom (se
Panträtt, sp. 1472). – Jämväl i våra grannländers
rätt förekomma motsvarigheter till den svenska
fartygsinteckningen. I Finland gäller därom förordn,
om skeppsregister 11 nov. 1889, i Danmark en lag
"om danske skibes registrering" 1 april 1892 och i
Norge en lag "om registrering af skibe" 4 maj 1901.
C. G. Bj.
*Farvatten (sp. 1416). Genom Versaillesfreden 1919
internationaliserades Elbe från Moldaus (Vitavas)
inlopp, Moldau från Prag, Njemen (Memel) från
Grodno och Donau från Ulm. På dessa vattenvägar,
som ställdes under styrelse af internationella
kommissioner, skola alla staters medborgare och
flaggor behandlas på grundvalen af fullkomlig
likställighet. Neutraliseringen af Montenegros
farvatten upphörde vid Montenegros införlifvande
med Jugo-Slavien.
*Fas, två ord af olika härledning. 1. (Fr. face,
ansikte, framsida). Se Face och Fas 3 i
hufvudarbetet. – 2. (Fr. phase, grek. fa’sis, af
jai’néin, lysa). Ljusskifte (se Fas 2 i hufvudarbetet);
växling, förändring, t. ex. i en sjukdom, i en
elektrisk ström (enfas-, trefas-, polyfas-strömmar).
Fasadtegel, tekn. Se Tegel, sp. 632 och 634.
Fasael. Se Herodianska dynastien, sp. 539.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
