Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Fackförening - Fackla - Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven inom den "officiella", fackföreningsrörelsen
ha en tendens till ändrade arbetsmetoder och till
en annan anda gjort sig gällande, och detta är
den kanske viktigaste följden af den förändring i
fråga om rörelsens omfattning och sammansättning,
som tidigare påpekats.
Den gamla stabiliteten, som var en följd af den
traditionella yrkessammanhållningen och hvad därtill
hör, har aflösts af en rörlighet i sinnena, som
är en återspegling af den rörlighet, hvilken är
det mest karakteristiska draget hos den moderna
arbetsmarknaden, hvarjämte väl äfven de oroliga
politiska tiderna kommit att återspeglas på det
fackliga området. En rad "vilda" strejker utan plan
och oftast utan den gemensamma ledningens gillande
har ej sällan kännetecknat situationen i länder och
på områden, där man tidigare varit van vid andra
förhållanden. Af mera generell och förmodligen också
mera varaktig betydelse är återigen den förändring
i fråga om metoderna, som synes på sina håll börja
genomtränga den nyaste fackföreningsrörelsen.
Det är företrädesvis i två olika riktningar,
som en sådan förändring kan spåras. Å ena sidan
synes det gamla traditionella strejkvapnet,
den öppna konflikten, börja utbytas mot
"affolkningen", de hemliga stridsmetoderna,
bojkotten och arbetsgifvarregistret, hvarigenom
sådana företag, som icke uppfylla de fordringar,
som arbetarorganisationerna framställa, beröfvas
sin arbetskraft, utan att öppen arbetsinställelse
tillgripes. Dessa metoder ha framkommit dels på
grund af den förändring i fråga om arbetarrörelsens
medlemsstock, hvarom förut talats, dels på grund
af de erfarenheter, som ha gjorts om motståndarnas
viktigaste vapen, lockouten.
Den andra riktningen återigen är i viss mån diametralt
motsatt. Den går ut på att vidga konflikternas omfång
– stundom med "generalstrejken" som framtidsperspektiv
– och framför allt att ge dem en sådan karaktär, att
samhället tvingas att söka åstadkomma en uppgörelse på
villkor, som arbetarna anse sig kunna godkänna. Det är
framför allt inflytandet från transportarbetarna och
arbetarna inom nyckelindustrierna, som kommit denna
metod att i allt större utsträckning anlitas. Den
har främst kommit till användning inom de länders
fackföreningsrörelse, där ifrågavarande grupper äro
dominerande; så har fallet varit i England inom de
områden, där den ofvan omtalade "trippelalliansen"
härskat, i Australien, där fackföreningsrörelsen
domineras af transportarbetarnas, grufarbetarnas
och fårklipparnas stora organisationer, i Norge, där
också transportarbetarna och framför allt arbetarna
inom de stora nya extraktivindustrierna satt sin
prägel på landets arbetarrörelse, för att endast taga
några exempel.
Det är uppenbart, att denna metod att sätta samhället
i gungning för att därigenom med hjälp af statsmakten
indirekt träffa arbetsgifvarna och på så sätt
genomdrifva arbetarnas önskemål alldeles särskildt
lämpar sig inom sådana samhällen, där arbetarna inneha
den politiska makten. Den demokratisk-politiska
utvecklingen under senare tid har därför också kommit
att i hög grad påverka äfven fackföreningsrörelsen
och dess metoder. Detta gäller ej minst det inslag i
den moderna fackföreningsrörelsen, som utgöres af de
personalgrupper, hvilka stå i offentlig tjänst. Denna
sistnämnda faktor kommer med all sannolikhet att jämte
transportarbetarnas dominerande ställning – det
är ingen tillfällighet, att dessa under de senaste
politiskt upprörda tiderna i kritiska situationer
gång på gång varit utslagsgifvande för samhällets
öden – bli en af de mest viktiga faktorerna i den
närmaste tidens utveckling inom fackföreningsrörelsen.
G. B-e.
Fackla, ett slags enkom förfärdigadt bloss, som
brinner med stor låga och brukas till lysning i
fria luften, gjordt af flera sammanbundna kådiga
furuspån eller af en furustaf, omlindad med
dref, som öfverdragits med vax eller indränkts
med smält beck eller smält paraffin. Nyare
äro facklor med magnesiumpulver tillsatt till
bengalisk-eldblandningar, som instoppas i hylsor,
och facklor med elektriskt ljus, där ström lämnas
af ackumulatorer. Antikens folk använde facklor
vid högtidstillfällen, såsom bröllop, då Hymens
(se d. o. med fig.) fackla bars af en yngling,
och vid likbegängelser. Den upprätt burna facklan
var symbol för lifvet, den nedvända och släckta var
dödens sinnebild (se fig. 1 i art. Döden). Till ära
för Demeter (se d. o. med fig.) m. fl. gudinnor hölls
hos grekerna en tredagars fackelfest, och religiös
innebörd hade äfven deras nattliga kapplöpningar
med facklor (se därom Lampadodromia). Om olika
tiders fackeldans se d. o. Fackeltåg (procession af
fackelbärare) voro brukliga vid högtidligheter redan
i den fornkristna kyrkan; i södra Europa brukas ännu
fackeltåg vid begrafningar efter solens nedgång.
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala började
hösten 1894 som skolkök för Uppsala enskilda läroverks
flickor, men blef redan våren 1895 en särskild anstalt
under sitt nuv. namn. Den är upprättad af och eges
af Sällskapet Uppsala ensk. läroverk, hvars ledande
personer varit professor J. A. Lundell och fröken
Ida Norrby, och står under samma styrelse som Uppsala
ensk. läroverk och Etisk-pedagogiska institutet. Till
fackskolan höra utom hufvudanstaltea i Uppsala
ett spädbarnshem i Uppsala, landthushållningsskolan
Brogård i Tensta socken för utbildning af lärarinnor
i landthushållning samt landthushållsskolan Kumlan
i Tensta äfvensom i Uppsala 2 elevhem. Vid skolans
olika afdelningar hållas (1923) följande kurser:
lärarinnekurs för skolkök, i huslig ekonomi med
handarbete, i huslig ekonomi med landthushållning,
i barnavård; husmoderskurs, specialkurs (högre
husmoderskurs), praktisk yrkeskurs i matlagning
(för utbildning af husmödrar och kokerskor), kurs i
matlagning för större anstalter, i sjukmatlagning,
landthushållskurs, kurs i trädgårdsskötsel, i
barnavård samt kortare kurser i matlagning och sömnad,
hvarjämte flyttande skolkök tillhandahållas. –
Skolan hade 1923 202 egna elever, hvaraf 105 i
lärarinnekurser, samt 225 elever från högre och
lägre skolor i Uppsala. Antalet lärarinnor var
32 jämte 12 timlärare och -lärarinnor. Skolan
åtnjuter statsunderstöd (1922: 103,100 kr. jämte
dyrtidstillägg till personalen) samt bidrag från
länets landsting och hushållningssällskap jämte
Uppsala stad. Utöfver sin undervisningsverksamhet
har F. utgett en serie läroböcker, däribland "Hemmets
kokbok" (t. o. m. 1922 i 241,000 ex.). I samband med
Sveriges husmodersföreningars riksförbund utför skolan
pröfning af hushållsartiklar o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
