Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erithacus rubecula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erithacus rubecula, zool. Se Rödhaken.
*Eritrea. Arealen uppges officiellt till 119,000
kvkm. med 402,793 infödda inv. (1920), hvarjämte
där funnos 3,198 civila italienare, 691 militärer
och 398 utlänningar (1921). Järnvägen från Massaua
till Asmara fullbordades 1912 och fortsattes öfver
Keren (Cheren) till Agordat, tills. 303 km. I
E. finnas 12 postkontor, 827 km. telegraf- och 584
km. telefonlinjer (1921) samt stationer för trådlös
telegraf i Massaua och Assab. Utrikeshandelns värde
(öfver Massaua) var 103,81 mill. lire för import,
85,25 mill. lire för export och 5,42 mill. lire för
transitohandel (1918). Det inklarerade fartygstonnaget
var 166,078 ton s. å. Landvägen uppgick importen
till 39,97 mill. lire och exporten till 31,13
mill. lire 1920. E. är administrativt deladt på
8 kommissariat (Hamassen, Massaua, Assab, Acchele
Guzai, Serae, Cheren, Gasc och Selit samt Barca).
E. A-t.
*Erivan. 1. E. utgör nu ett guvernement i
sovjetrepubliken Armenien. – 2. Staden E. är nu
hufvudstad i sovjetrepubliken Armenien. Den har
järnvägsförbindelse med Erzerum, i v., Tebris,
i s. ö., och Tiflis, i n. Omkr. 110,000 inv.
Erixon, Sigurd Emanuel, etnolog, kulturhistoriker,
f. 26 mars 1888 i Söderköping, student 1907 och
filos. kandidat 1910 i Uppsala, amanuens vid Nordiska
museet 1914, har inlagt särdeles stor förtjänst om
kännedomen af vår allmogekultur genom den af honom
igångsatta, organiserade och ledda, i det närmaste
slutförda undersökningen af svenska byar och gårdar,
hvars resultat tillhöra Nordiska museets arkiv. Vid
anordnandet af 1923 års konst- och industriutställning
i Göteborg biträdde E. som museal instruktör. E. har
författat bl. a. Ronneby byggnadshistoria under 1700-
och början av 1800-talet (i "Svensk byggnadskultur"
I, 1918) och Skultuna bruks historia (I, 1921, med
kartor) samt uppsatser i "Fornvännen" (Stenåldern i
Blekinge, 1913), "Fataburen" (Några bidrag till det
nordiska husets historia, 1917, och Ynglingalaget,
1921), Flodströms "Sveriges folk" (Familjen och dess
överbyggnader och Samhällets utvecklingshistoria ur
etnologisk synpunkt, 1918), "Rig" (Svenska gårdstyper,
1919, och Samlingsplatser och bröllopsstugor hos den
svenska allmogen, 1920) och "Etnologiska studier
tillegn. N. E. Hammarstedt" (Gården och familjen,
1921).
N. E. H.
Erken, Henriette Marie Caroline. Se Schönberg, E.
Erkko, Eero, broder till den i hufvudarbetet nämnde
Juhani Henrik E., finländsk tidningsman, politiker,
f. 18 maj 1860 i Orimattila, Nyland, blef student
1880. Efter oafslutade juridiska studier egnade
E. sig åt tidningsmannabanan. Han var 1887 -89
hufvudredaktör för den i Jyväskylä utkommande "Keski
Suomi" samt uppsatte 1889 i Helsingfors i opposition
mot den konservativa "Uusi Suometar" en daglig
tidning, "Päivälehti" (Dagbladet), hvilken intog
en frisinnad hållning i sociala och kulturfrågor,
men i språkfrågan icke skilde sig från förstnämnda
blad. Kring tidningen samlade sig småningom ett parti,
det s. k. ungfinska partiet (se d. o.). E. afsattes
1900 i administrativ väg af generalguvernören
Bobrikov från hufvudredak-törskapet för tidningen,
men kvarstod i redaktionen. Han förvisades 1903 ur
landet och begaf sig till Brooklyn, där han anlade eget tryckeri och
bokhandel samt utgaf veckotidningen "Amerikan
Kaiku". Han återvände 1905 och egnade sig åt
affärsverksamhet. 1908-18 och sedan 1920 har han
haft anställning som hufvudredaktör för tidningen
"Päivälehtis" efterträdare "Helsingin sanomat". E.,
som i flera år varit ordf. i ungfinska partiets
styrelse, öfvergick vid partiernas ombildning 1918
till det s. k. nationella framstegspartiet. Han hade
suttit i borgarståndet vid ständerlandtdagarna
1894, 1897, 1899, 1900 och 1905-06 samt invaldes
1907 i enkammaren, hvilken han tillhörde ända till
nyvalen 1918. Han var led. af grundlagsutskottet
1905-06, ordf. i socialutskottet 1910-14 och 1917,
i värnplikts- och stora utskotten 1918. E. inträdde i
den Ingmanska samlingsministären som socialminister
nov. 1918, öfvergick som kommunikationsminister
i Castrénska ministären april 1919 samt var
handels- och industriminister i Vennolas
första centerministär aug. 1919-april 1920.
T. C.
*Erlanger, Camille, dog 24 april 1919 i Paris.
*Erlaucht. Officiellt har denna titel afskaffats i Tyskland efter revolutionen 1918.
*Erler, F. Chr., dog 6 jan. 1911 i Wien.
Erler, Otto, tysk författare, f. 4 aug. 1873 i
Gera, lektor i Dresden, debuterade med Verse
(1899) och har vunnit stora framgångar med skådespel
(Giganten, 1901, Die ehekiinstler, 1903, Zar Peter,
1905, Struensee, 1916, uppf. 1920 i Stockholm) samt
komedierna Die hosen des heiligen Bartolus och Die reliquie (1910).
R-n B.
*Erlingsson, Þorsteinn, dog 28 sept. 1914.
Erlången, en 5 kvkm. stor sjö, 56 m. ö. h., i Vists,
Grebo m. fl. socknar, Östergötland, genomflytes af
Stångån. Vid E. ligger Sturefors herrgård.
O. Sjn.
Ermatinger, Emil, tysk-schweizisk
litteraturhistoriker, f. 21 maj 1873 i Schaffhausen,
professor i litteraturhistoria vid tekniska
högskolan i Zürich, har skrifvit dels grekisk
litteraturhistoria (om den attiska auktoktonsagan,
Meleagros m. m.), dels tysk (Die weltanschauung des
jungen Wieland, 1907, Gottfrid Kellers leben, 3 bd,
1915 ff., 5:e uppl. 1920, Die deutsche lyrik... von
E er der bis zur gegenwart, 2 bd, 1921, m. m.) och
äfven uppträdt som vitter författare, tillhörande
hembygdsskildrarna. E. är också verksam som utgifvare
(Keller, Goethe, schweizisk lyrik) och kritiker.
R-n B.
*Ermeland är nu deladt på reg.-omr. Königsberg
(kretsarna Braunsberg och Heilsberg) och Allenstein
(kretsarna Rössel och Allenstein) och hade 176,696
inv. 1919.
*Ermes tillhör nu republiken Lettland.
Ernakulam [ənā’kuläm], hufvudstad i brittisk-indiska
vasallstaten Cochin. 21,195 inv. (1911), hvaraf 11,165
hinduer och 8,593 kristna. Där finns ett hinduiskt
läroverk med omkr. 700 lärjungar.
Ernani, mansroll (röfvarhöfding, eg. hertig
af Aragonien; gynnad älskare med "kastiliansk
hederskänsla"; tenor) i den liknämnda operan af Verdi
(se denne, sp. 1210) med librett af Piave efter
V. Hugos drama "Hernani".
Ernberg, köpmans- och juristsläkt från Karlskrona. –
1. Jarl Ludvig Peterson E., jurist, led. af
Regeringsrätten, f. 20 aug. 1863 i Karlskrona, blef
juris kandidat i Uppsala 1889 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
