Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enzym ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Enzym-Enöreskassor
stridskrafter, hvarvid det ofta kom till slitningar
mellan honom och de tyske underbefälhafvarna,
särskildt Liman v. Sanders. E. utöfvade som
krigsminister en i vissa afseenden (särskildt
beträffande härens utrustning) förtjänstfull
verksamhet, men däremot synes han icke ha varit vuxen
nämnda maktpåliggande chefsbefattning. Hans försök
att som befälhafvare öfver 3:e armén på Kaukasiska
fronten (dec. 1914-jan. 1915) vinna en afgörande
seger öfver ryssarna misslyckades äfven, i det att
turkiska armén blef. h. o. h. upp-rifven. I den inre
styrelsen var E. nära nog enväldig och uppträdde
som en hänsynslös despot. Efter sammanbrottet i
okt. 1918 flydde han (öfver Odessa) till Tyskland. Af
den nya turkiska regeringen dömdes han i juli 1919
till döden "in con-tumaciam". Hans senare öden
äro delvis höljda i dunkel. Från Tyskland skulle
han 1919 ha begett sig till Ryssland, under någon
tid varit anställd vid Denikins armé och sedermera
verkat "för understödjande af folkkriget" i Mindre
Asien. 1920- 21 lär han ha varit direktör för det
asiatiska departementet i sovjetregeringen i Moskva
och som sådan i okt. sistnämnda år i Petrovsk uppträdt
som ledare af underhandlingarna mellan sovjet och
"de hvite" i Aserbeidjan. Sedermera skall han ha
brutit med sovjet och öfver Turkestan begett sig till
sovjetrepubliken Buchara, där han organiserat ett
uppror mot sovjetstyrelsen. De upproriske besegrades
emellertid af ett från röda armén utsändt detache-ment
4 aug. 1922 nära Baldjuan i östra Buchara, hvarvid
E. lär ha stupat. H. J-dt.
* Enzym. Ang. indelningen (sp. 670) måste
tillläggas följande. 1. Hydrolyserande enzym: a)
Proteolytiska enzym 1. proteinaser indelas numera
efter den surhetsgrad (aciditet), vid hvilken
de utöfva sin optimala verkan. Magsaftens pepsin
erfordrar en surhetsgrad motsvarande omkr. 0,oi
norm. saltsyra, under det att pankreaskörtelns trypsin
och tarmens erepsin verka bäst vid ungefär neutral
reaktion. Autolysen (se d. o. Suppl.) försiggår genom
inverkan af en blandning af nämnda proteo-lytiska
enzym. I anslutning till de proteolytiska enzymen
behandlas nukleinsyrornis enzym, nuklea-serna
(nukleotidaserna och nukleosidaserna) samt enzymet
ureas och desamidaserna. b) Bland enzymen, som
spjälka högre kolhydrat, äro amy-laserna, som
angripa stärkelse, och glykogen de mest spridda och
viktigaste. Cellulaserna, som spjälka cellulosa,
förekomma endast i bakterier och svampar, c) och
d) Enzym, som spjälka sammansatta sockerarter,
äro mycket nära besläktade med dem, som angripa
glykosider (se d. o.) och indelas i a-glykosidaser
och /9-glykosidaser. Till de förra hör maltas, till
de senare hufvudbeståndsdelen i emulsin.
2. De koagulerande enzymens verkan är i
kemiskt afseende ännu ej klar; man hänför därför de
ägghvitekoagulerande enzymen (chymosin och trom-bin)
till proteinaserna, pektinasen, som koagulerar
pektinämnen, till de kolhydratspjälkande
enzymen.
3. Jäsningsenzymen (se Jäsning - alkoholjäsning,
sp. 468 - och Z y m a s) äro ännu mycket litet
bekanta. I zymaskomplexen ingå troligen
många speciella enzym. Bland dessa är endast
karboxylasen (se d. o. Suppl.) någorlunda defini-
erad. I närmaste samband med jäsningsenzymen stå
4. Oxidations- och reduktionsenzymen samt
ka-talasen. Bland de förstnämnda spela peroxidaserna
(se O x i d a s e r) och reduktaserna den viktigaste
rollen (Wieland, Thunberg).
Att enzym verka som katalysatorer, är numera
fullt fastställdt. De enzymatiska verkningarnas
starka beroende af aciditetsgraden har särskildt
framhållits af dansken S. P. L. Sörensen (se
denne), som äfven angett utmärkta metoder att mäta
aciditetsgraden. Många enzym behöfva, för att uppnå
sin maximala verksamhet, dels salter, t. ex. koksalt,
dels specifika aktivatorer; bland dessa senare är
zymaskomplexens s. k. co-enzym det bäst studerade. -
Inaktiveringen genom paralysatorer eller gifter
ha noggrant undersökts af svenska forskare; genom
mätningen af den mängd gift, som erfordras för
att inaktivera en viss enzymmängd, har man för
första gången kunnat draga slutsatser om enzymens
ekvivalentvikter. - Renframställningen af enzym
erbjuder särskilda svårigheter och är ännu ej i
något fall fullt genomförd. Emellertid ha (1923)
två enzym bragts till rätt höga renhetsgrader,
nämligen peroxidasen genom R. Willstätter (se
denne) och sackarasen. Reningsmetoderna bestå
hufvudsakligen i fraktionerad fällning med alkohol,
dialys samt adsorption på ämnen såsom kaolin,
lerjord m. m. - Molekylarstorleken af det bäst
undersökta hydrolyserande enzymet sackarasen
(se d. o. Suppl.), är ungefär lika stor som de
nativa ägghvitämnenas. Detta enzym innehåller
en ägghvitkomponent, som hufvudsakligen betingar
enzymets känslighet mot högre temperaturer och dess
inaktivering genom vattenlösningens upphettning till
60°-80°, samt en grupp, som binder enzymets specifika
substrat (rörsocker) och sedan spjälkar detsamma.
n. E.
En vintersaga (Winter’s tale], skådespel af Shakspere
(se denne, sp. 271), uppf. i Stockholm f. g. 1871
(med Swartz och fru Hwasser i hufvud-rollerna).
*Enåker omfattar nu 9,792 har. 1,272 inv. (1923).
*Enänger. 1. Socknen omfattar 29,850 har med 2,800
inv. (1923) och bildar nu eget pastorat i Sundhede
kontrakt, Uppsala stift. E. har äfven hamn och
lastageplats vid Enångersviken af Bottniska viken,
hvarest 1920 i grundpenningar upp-buros 336 kr. -
2. Tingslaget ingår nu i Söderhamns fögderi samt
omfattar sockrarna E., Nian-fors och Njutånger. 52,550
har. 6,903 inv. (1923).
Enångersviken, bukt af Bottenhafvet i Enångers socken,
Hälsingland, innanför Agön och Korsholms udde. Den
inre egentliga E. har en längd af 10 km. och en bredd
af 1/2-3 km. V. om densamma ligger Enångers kyrka.
O. Sjn.
*Enärsfrivillig. I sammanhang med värnpliktens
afskaffande i Tyska riket och Österrike har denna
inrättning upphört, hvilket äfven är förhållandet i
de flesta öfriga stater, där den förekommit. C. O. N.
*Enåsa kapell. Se H a s s l e, Berg a, Färed och
Enåsa kapell. Suppl.
* Enöreskassor. Stockholms läns enöreskassa, för
hvilken K. M:t fastställde reglemente 10 maj 1889,
har en tillgång af omkr. 80,000 kr. Uppsala läns
enöresfond förvaltas enl. Arméförvaltningens kung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
