Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enköping-Heby-Runhällens järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
603
Enköping-Heby-Runhällens järnväg Ensittarlagen
604
Ett nytt bankkontor, Svenska handelsbankens, har
tillkommit. Endast l tidning, "Enköpingsposten"
(3 ggr i veckan), utges numera. Uppsala-Enköpings
järnväg invigdes 13 maj 1912. Af sjukhemmen
ha de flesta upphört; sjukhusläkare har
tillkommit. E. hör numera till Uppsala läns valkrets
vid Andra-kammarval. Vapenbilden i stadsvapnet har nu
fastställts till den något ändrade form, som omstående
fig. visar. O- Sjn.
*Enköping–Heby–Runhällens järnväg. Se
Trafikförvaltningen Göteborg–Stockholm–Gäfle,
sp. 545.
Enleveringen ur seraljen (Belmonte und Constanze,
oder Die entführung aus dem serail), komisk opera
af Mozart med librett af Bretzner, uppf. i Stockholm
f. g. 1814.
Enmansgraf, arkeol. Se Markgraf.
Enmansvagn, tekn. Se Elektriska spårvägar, sp. 524.
En midsommarnattsdröm (Midsummernight’s dream),
fantasirikt skådespel af Shakspere (se denne,
sp. 270), där älfvornas värld (Oberon, Titania,
Puck) är sammanväfd med förälskade människopars
äfventyr och teaterspelande burleska handtverkare,
uppf. i Stockholm f. g. 1860, med musik af
Mendelssohn-Bartholdy (se denne, sp. 102 och 103).
En muraille [ä myra7]]. Se Mur a i 11 e.
*Enna, A., har vidare komponerat operorna Nattergalen
(1910), Gloria Arsena (1913) och Komedianter (1917),
musik till Strindbergs "Kronbruden" (1913), sångspelen
Yduns cebler och Bell-man, körverket Historien om en
moder, 2 symfonier, violinkonsert samt flera sånger
och pantomimer m. m.
En-nebö, berg. SeNebo.
*Ennes, Antonio, dog 1901 (ej 1900).
*Enonkoski utgör sedan 1909 själfständig kommun och
församling i Viborgs län, Finland, Kides domsaga,
Rantasalmi härad, domprosteriet af Nyslotts
stift. 139 kvkm. 2,683 inv. (1921), finsktalande.
O. B-n.
En petite tenue [ã pəti’t tənȳ], fr. Se Tenue.
En räddande ängel, lustspel af Anne Charlotte Leffler
(se denna, sp. 22), uppf. i Stockholm f. g. 1883 (blef
en stor framgång genom Ellen Hartmans framställning
af backfischen Gurli).
Ensamgraf, arkeol. Se Markgraf.
Ensenada. Se La Plata, stad.
*Ensisheim tillhör nu franska dep. Haut-Rhin,
arrondissemanget Guebwiller. 2,617 inv. (1921). E. är
äfven namn på en kanton i samma dep., som omfattar
17 kommuner.
Ensittarlagen (antagligen själfsvåldigt förkortadt
uttryck för "egna-hems-besittare-lagen") kallas den
sedan 1918 i Sverige gällande lagstiftningen "om rätt
i vissa fall för nyttjanderättshafvare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område". Syftet med denna
lagstiftning är att bereda innehafvare af eget hem på
ofri grund möjlighet att friköpa denna och sålunda
få tryggad rätt till sitt hem, från hvilket eljest
jordegaren skulle ha kunnat afhysa honom. Första
framställningen om sådan lagstiftning gjordes 1910
af Östergötlands läns hushållningssällskap; 1911
förordades också i Torpkommissionens betänkande (se
Torp, sp. 421) lösningsrätt af här i fråga varande
art, och 1914
uttalade sig jämväl de s. k. egnahemssakkunnige i
samma riktning. Emellertid hade 1913 års riksdag hos
K. M:t begärt förslag till lag i ämnet, och för 1918
års riksdag framlades också proposition med sådant
förslag, hvilket med en del ändringar och efter
sammanjämkning af olika beslut af riksdagens kamrar
upphöjdes till lag 28 juni 1918. Häri stadgades
rätt för den, som på viss tid öfver 20 år fått sig
upplåten till brukande eller som bostadslägenhet
del af en fastighet (dock ej kronojord, ej heller
mark i stad eller stadslik-nande samhälle), att vid
upplåtelsetidens slut under nedan angifna villkor
lösa till sig det upplåtna jordområdet. Enahanda
lösningsrätt med-gafs bodelegarna efter afliden
innehafvare af nyttjanderätt på lifstid. Villkoren
voro: a) att å området l jan. 1918 funnits och vid
upplåtelsetidens slut fortfarande fanns nöjaktig
bostad för innehafvåren och hans familj; b) att
minst hälften af sammanlagda värdet å området
och därå befintliga byggnader belöpte å byggnad
eller byggnader, som tillhörde innehaf våren; c)
att icke enligt upplåtelseaftalet innehafvarens
byggnader skulle vid upplåtelsetidens slut tillfalla
jordegaren; d) att icke området frånträddes på den
grund, att nytt j anderätten jämlikt lag förverkats;
e) att icke jordegaren föredrog att själf inlösa
innehafvarens byggnader, hvartill han förklarades
i viss ordning befogad; /) att innehaf våren i viss
ordning dels tillkännagaf jordegaren sin vilja att
inlösa området, dels hos K. M:ts befallnirgshafvande
begärde förordnande för landtmätare att verkställa
den förrättning, som skulle ega rum för afgörande
af frågan om lösningsrätten och om löseskillingens
belopp m. m.; samt g) att innehaf våren inom
bestämd tid hos K. M:ts befallningshafvande
nedsatte löseskillingen. Det inlösta området skulle
betraktas som afsöndrad lägenhet (se Jordafsöndring)
och tillfalla den hittillsvarande innehafvaren
grava-tionsfritt. - Nu omtalade lag har af lösts,
efter det - i enlighet med framställning af 1918 års
Jordkommission (se d. o. Suppl.) - 1919 framlagts och
1920 i hufvudsak upprepats k. proposition med förslag
till ny lag i ämnet, af den i öfverensstämmelse
härmed tillkomna lagen 26 mars 1920, som i flera
hänseenden utvidgat användningsområdet för den 1918
införda lösningsrätten. Sålunda tillkommer dylik rätt
numera äfven den, som, utan att kunna visa aftal om
upplåtelse, innehar alltsedan l jan. 1899 del af en
fastighet till brukande eller som bostadslägenhet
och ej blifvit före 1919 anmanad att afträda
området. Vidare ha de i 1918 års lag uppställda,
här ofvan uppräknade villkoren för lösningsrätten så
till vida lindrats, som a) bostaden ej behöfver ha
funnits före 1919; 6) det är nog, att */* af värdet
å området jämte byggnader belöper å innehafvarens
byggnader; samt e) jordegarens rätt att i stället
inlösa innehafvarens byggnader har inskränkts till
de fall, då antingen jordegaren själf alltsedan l
jan. 1919 eger boningshus, tomtplats eller trädgård
på mindre afstånd än 200 m. från området, eller ock
eljest områdets inlösen skulle medföra af sevärd
olägenhet för den återstående egendomen. Vid 1922
års riksdag föreslogs åter i k. proposition ny lag
i ämnet, men riksdagen fann sig på grund af tidens
knapphet ej böra i vidare mån tillmötesgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
