Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelska litteraturen - *Engelska språket - Engelsk blodhund - Engelsk-egyptiska Sudan - Engelsk fot - Engelsk harhund - Engelsk mastiff - Engelsk räfhund - Engelsk setter - *Engelskt horn - Engelsted, Carl Sophus Marius Neergaard - Engelöy (Engelö) - Engerdal - *Engeström, 6. Lars B. von - *England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Engelska språket-England
596
(se denna. Suppl.) ha skapat en nationell dramatik,
till hvilken åtskilliga yngre bidragit. Som lyriker
kunna utom Yeats George W. Russell (signaturen
A. E.), Lionel Johnson, Padraic Colum (f. 1881),
Moira 0’Neill och Eva Gore-Booth nämnas som prosaister
St. John Greer Ervine (f. 1883) och James Stephens
(se denne. Suppl.). Till stor del är denna irländska
diktning romantisk och mystisk, den bygger gärna på
sagor och sägner.
Af yngre prosaister, hvilka svårligen ännu kunna
sammanfattas i bestämdt skilda grupper, må nämnas
de populära H u g h W a l p o l e, W. B. Maxwell,
Katherine Mansfield, Compton Mackenzie och Stephen
Mc Kenna, vidare Stacy Aumonier, W. L. George,
J. D. Beres f ord (se denne. Suppl.), Gilbert Cannan
(se denne. Suppl.), C l e-mence Dan e, Oliver Onions,
Dorothy Richardson och Rebecca West.
Liksom den moderna engelska prosan icke uppvisat
mästare af samma betydelse i det allmänna medvetandet
som t. ex. Dickens eller Thackeray under den
viktorianska epoken, saknar den nutida engelska
lyriken första-rangs-skalder som Byron, Shelley eller
Swinburne. Utom de förut nämnde skalder, som bilda
öfvergången till de senaste släktleden af poeter,
hvilka representeras i antologien "Georgian poetry"
(5 samlingar, hvardera omfattande 2 eller 3 år, 1912
ff.), ha Kipling, Hardy och Yeats varit af stort
inflytande. Bland de yngre är Alfred E. Housman (se
denne. Suppl.) en hembygdsskald af stark innerlighet,
den i Skottland födde kanadensaren Robert W. Service
(se denne. Suppl.) i viss mån påminnande om Bret
Harte och Kipling, den tidigt bortgångne Rupert Brooke
(se denne. Suppl.) en genomkultiverad epikuré, John
M a s e f i e l d (se denne. Suppl.), mångsidigt
verksam, berättare, dramatiker och ursprunglig,
okonventionell skald, W. D e l a M a r e (se
denne. Suppl.) en fantasifull och graciös romantiker,
John Drink-water (se denne. Suppl.), äfven dramatiker,
en elegisk, filosoferande klassiker, W. H. Davies
(se denne. Suppl.) en elementärt enkel känsloskald.
Af litterära kritiker äro att märka utom de förut
nämnde Walter Pater, Symonds, G. B. Shaw och Gosse,
professor C. H. Herford, den äfven som mångsidig
författare verksamme tidningsmannen G. K. C h e
s t e r t o n (se denne. Suppl.), Robert Lynd och
J. M. Murry.
Litt.: M. Borsa, "The english stage of to-day" (1908),
H. Walker, "The literature of the vic-torian era"
(1910), B. Fehr, "Streifziige durch die neueste
englische literatur" (1912), H. T. Follett och
W. Follett, "Some modern novelists" (1918), Harold
Williams, "Modern english writers" och "Outlines
of modern english literature 1890- 1914" (1920),
R. Brimley Johnson, "Some con-temporary novelists"
(I, Women, 1920, II, Men, 1922), A. Chevalley, "Le
roman anglais de notre temps" (1921), W. F. Schirmer,
"Der englische roman der neuesten zeit" (1923), och
A. Brunius, "Modern engelsk litteratur" (s. å.). -
Hela engelska litteraturen behandlas i den af Ward
och Walker utg. "The Cambridge history of english
literature" (14 bd, 1907-16; 4 tilläggsband,
1918-22, behandla den nordamerikanska litteraturen).
, R-nB.
(Rättelser: Bd VII, sp. 548 r. l uppifr. står Den
fjärran gående läs Vidfärd; r. 27 uppifr. står 680 läs
670; r. 16 nedifr. står Sjömannen, läs Sjöfararen;
sp. 549 r. 8 uppifr.: blott en homilie är från 971
och förf. af ^thelwold; r. 9 jElfric d. troligen
efter 1020; r. 13 står english, läs anglosaxon;
sp. 550 r. 34 uppifr. står Otinel och Hamton, läs
Otuel och Hamtoun; r. 40 läs Freine; sp. 551 r. 6
f. uppifr. står Sir Gavain and the red knight läs Sir
Gawayne and the green knight) K-n B.
’Engelska språket, sp. 581. Om J. Wrights "English
dialect dictionary" se vidare Wright, J., sp. 1179.
Engelsk blodhund, zool. Se H u n d e n, pl. II.
Engelsk-egyptiska Sudan. Se Anglo-egyp-tiska
Sudan. Suppl.
Engelsk fot. Se F o o t och F o t.
Engelsk harhund, zool. Se H u n d e n, sp. 1310.
Engelsk mastiff, zool. Se Hunden, sp. 1315, pl. IV,
fig. 4.
Engelsk räfhund, zool. Se H u n d e n, sp. 1310.
Engelsk setter, zool. Se Hunden, sp. 1312, pl. II,
fig. 2.
*Engelskt horn är äfven en (oftast 8-fots) tungstämma
i större orglar.
Engelsted, Carl Sophus Marius N e e r-gaard,
dansk läkare, f. 8 mars 1823 i Köpenhamn, d. där
25 okt. 1914, blef med. doktor 1854 på en afh. om
möjligheten att bota tuberkulos, var 1863-82
öfverläkare vid Kommunehospitalet, inlade i praktiken
mycket stort arbete för botandet af tuberkulos och
syfilis och blef 1904 hedersled, af Internationella
föreningen till tuberkulosens bekämpande.
P- E-t.
Engelöy (E n g e l ö), stor, bergig ö, n. om Bodö,
i Steigens härad, Nordland fylke (före 1919 Nordlands
amt), Norge. 68,4o kvkm. 1,107 inv., 212 hus (1920).
K. G. G.
Engerdal, härad och pastorat kring sjön Fämun,
Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt),
Norge. 2,202,5i kvkm. 1,294 inv. (1920). Skogsbruk
och boskapsskötsel. E. gränsar i ö. till Sverige.
K. G. G.
*Engeström. - 6. Lars B. von E. dog 23 okt. 1910
i Posen.
’England. Befolkningen i E. och Wales vid senaste
folkräkningen (19 juni 1921) utgjorde 37,885,242
pers., hvaraf 18,082,220 män och 19,803,022
kvinnor, d. v. s. 1,095 kvinnor mot 1,000
män. Befolkningsökningen sedan 1901 var 16,47
proc. och sedan 1911 (36,070,492 pers.) 5,os
proc. Nästan 4/s (79,3 proc. af invånarna) voro
stadsbor och 20,? proc. landtbor. E. utan Wales
hade 35,678,530 inv. (1921), hvaraf 16,984,087
män och 18,694,443 kvinnor, d. v. s. 1,101 kvinnor
mot 1,000 män, en befolkningsökning sedan 1901 af
15,8i proc. och sedan 1911 (34,045,290 pers.) af
4,so proc. Af E:s 1,126 städer hade 97 mindre än
2,000 inv., 535 hade mellan 2,000 och 10,000 inv.,
448 mellan 100,000 och 10,000 inv., 34 mellan 250,000
och 100,000 inv., 8 mellan 250,000 och 500,000 inv.,
3 mellan 500,000 och l milj. samt London 4,483,249
inv. Stadsbefolkningens tillväxt 1911-21 utgjorde
5,2 proc. E.A-t.
Kyrkliga förhållanden (efter 1907).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
