Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk järnvägssignalering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Elektrisk järnvägssignalering-Elektrisk
landtbruksdrift
536
framgång. Omkr. 1905 togs problemet ånyo upp för
ingående vetenskaplig och praktisk undersökning,
denna gång i Amerika. Förtjänsten af den elektriska
gasreningens (electrical precipitation) utveckling
till en för praktiska ändamål användbar metod
tillkommer framför allt amerikanen dr F. G. C o 11
r e 11, hvars undersökningar först vid Cali-fornia
university och senare vid Research corpora-tion i New
York äro banbrytande. Genom Cottrells metoder har man
lyckats praktiskt lösa en hel del problem af betydelse
för industrien, bland hvilka må nämnas utrensning
ur gaser af aluminiumoxid, koldamm, tennoxid,
pulveriseradt svafvel, zinkoxid, karbiddamm,
kisdamm vid svafvelsyrefabrika-tion m. m. De
tekniska anordningarna vid dylika anläggningar äro
principiellt jämförelsevis enkla. Gaserna passera ett
system af parallellkopplade rör, i hvilkas midt äro
isoleradt inspända trådar, som sättas i förbindelse
med den ena polen af en högspänd kraftkälla. Från
dessa trådar utgår vid tillräckligt hög spänning
den elektriska strålningen, den s. k. coronan, som
ger impulsen till de i gasen inmängda partiklarnas
afskiljande. Kraftkällans andra pol står i förbindelse
med rörväggarna. Erfarenheten har visat, att såväl
växelström som likström kunna användas, ehuru den
senare är afse-värdt fördelaktigare. Enligt N e s b i
t kan man vid användning af växelström i en lämpligt
konstruerad apparat utvinna 50 proc. af i gasen
inmängda partiklar, vid användning af likström med
positiv co-rona 70-80 proc. samt med negativ corona
95-98 proc. Växelströmmens mindre lämplighet torde
ha sin grund i, att strömmens periodiska omkastning
äfven omkastar ionernas rörelseriktning, hvilket stör
af skiljandet och föranleder, att en större del af
de genomströmmande partiklarna ej hinner af sättas,
innan de redan passerat röret. Enär likström af så
hög spänning, som här erfordras -, omkr. 50,000
volt eller däröfver - ej kan alstras direkt,
nyttjar man likriktad växelström. Likriktningen
sker vanligen i en jämförelsevis enkel, men väl
isolerad apparat, en s. k. Lemkes likriktare,
bestående af en kollektor med stor diameter och
ett fåtal segment. Likriktaren ger en pulserande
likström, af skuren af växelströmskurvans toppar. Till
utjämning af strömkurvan plägar man vid polklämmorna
inkoppla en kondensator. Kraftförbrukningen
för gasreningsanläggningar är mycket ringa; den
uppgår, enligt hittills publicerade uppgifter
från utförda anläggningar, genomsnittligt till
8 watt pr kbm. gas pr sek., inklusive den
för likriktarens drifvande nödiga energien.
J- K-r.
Elektrisk järnvägssignalering. Se Signal (äfven
i Suppl.).
Elektrisk kokning. Se Elektrisk uppvärmning. Suppl.
Elektrisk landtbruksdrift. Elektrisk drifkraft
användes redan tidigt inom svenskt landtbruk,
ehuru i mera begränsad omfattning. Först under
Världskriget gafs genom den då inträdande bristen på
bränsle och olja kraftig impuls till en påskyndad
landtbrukselektrifiering, som nådde sitt kulmen
omkr. år 1919. De goda konjunkturer, som under dessa
år kännetecknade svenska landtbruket, gåfvo det nödiga
ekonomiska underlaget för den storslagna och i viss
mån för vårt land egenartade ut-
vecklingen af landtbrukets elektrifiering. Vidstå-ende
diagram (fig. 1) visar förloppet af den till
Vattenfallsstyrelsens kraftnät anslutna arealens
ökning 1915-21. Denna areal kan antagas utgöra
hektar 600000
Odlad areal elektrifierad genom anslutning till
Vattenfallsstyrelsens nät.
400000’__
1915 1916 1917 1918 1919 1920
Fig. 1.
omkr. 40 proc. af den totalt elektrifierade. Det i
landtbrukselektrifieringen investerade kapitalet,
inkl. kraftverkens egna anläggningar för denna
distributionsgren, kan uppskattas till minst 250
mill. kr.
Elektricitetens användning inom landtbruket är ganska
mångsidig. Utom för belysning brukas den för drift af
alla slags landtbruksmaskiner: tröskverk, gröpkvarnar,
höhissar, sädeskrossar, hackelsemaskiner, pumpar,
kapsågar, mjölkningsmaskiner, vidare för separatorer,
smörkärnor samt de vanliga maskinerna i snickarbod
och smedja. De flesta af dessa kraftbehof äro relativt
små: med undantag för tröskverken kräfves i allmänhet
ej mer än högst 5 hkr. För många dylika ändamål kan
man därför med fördel använda portativa motorer,
vid lågspänning anordnade å bårar eller släpor. Vid
högre spänning, där transformator är nödvändig för
nedtransformering till gängse motorspänning, användas
särskilda transformator-motorvagnar (fig. 2). Vid
direkt anslutning af transformatorvagnar eller
högspända motorer till en kraftledning används
s. k. stolpkontakt, bestående af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
