Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna anordnandet af belysningen brukar man
skilja på tre hufvudarter, nämligen direkt, half
indirekt och helindirekt belysning. Vid den direkta
belysningen, som schematiskt åskådliggöres genom
fig. a, koncentreras ljuset direkt på arbetsplatserna
genom lämpliga reflektorer af emaljerad stålplåt
eller spegelglas. Armaturerna placeras på stor höjd
med lampan djupt inskrufvad i reflektorn, hvarigenom
en bländfri belysning ernås. En öfre mörk zon erhålles
i rummet och en kraftig belysning af golfvet och på
detsamma placerade föremål. Denna belysningsanordning
passar lämpligen vid mycket höga rum, vid verkstäder,
gjuteri- och lagerlokaler samt vid alla sådana fall,
då ett mörkt tak finnes. Den karakteriseras däraf,
att skarpa skuggor uppträda, och kan i vissa fall
genom reflexion från blanka föremål ge upphof till
indirekt blandning. Ljusfördelningskurvan för en
typisk direktstrålande spegelreflektor markeras
genom längden af de från densamma utgående strålarna
enl. fig. a. Vid den halfindirekta belysningen,
enligt fig. b, erhålles dels direkt, men diffust
ljus från opalglasskålen, dels indirekt
diffust ljus från taket och väggarna. För att
åskådliggöra detta har å samma figur inritats dels
den ljusfördelningskurva, som tillhör ifrågavarande
armatur, dels den diffusa reflexionen från taket
för två godtyckliga ljusstrålar. Villkoret för, att
denna belysningsart skall bli ekonomisk, är gifvetvis,
att såväl taket som väggarna skola vara hvitmålade,
kalkstrukna e. d. Detta gäller i ännu högre grad
för den helindirekta belysningen, som schematiskt
åskådliggöres genom fig. c. Vid en jämförelse mellan
half- och helindirekt belysning skall man finna,
att den förra i flera hänseenden är öfverlägsen
den senare. Vid den helindirekta belysningen kommer
allt ljus från taket, hvarför föremålen, då en viss
strålningsriktning saknas, framträda utan skuggor
och med otydlig relief. I bländningshänseende är den
helindirekta belysningen något öfverlägsen den half
indirekta, men detta är ej af afgörande betydelse. En
kombinerad belysning genom samverkan af bländfritt
direkt och indirekt ljus ger utan tvifvel det ur
hygienisk synpunkt bästa artificiella ljuset. Om
hänsyn tages till anordningens verkningsgrad, är den
direkta belysningen billigast och den helindirekta
dyrast. För en och samma belysningsverkan erfordrar
det senare belysningssättet praktiskt taget det
dubbla antalet normalljus mot det förra. Om hänsyn
tages till ljusets kvalitet, är utan tvifvel den
halfindirekta belysningen att föredraga, då den
erfordrar endast obetydligt mera normalljus än den
direkta. Utgående från en annan synpunkt, brukar man
skilja på allmän, individuell och kombinerad allmän
och individuell belysning. Den första typen, nämligen
allmän belysning, brukas, då en god belysningsverkan
erfordras i hvarje punkt af lokalen. Vid individuell
belysning, som används, för att en stark belysning
skall erhållas å vissa bestämda arbetsplatser, väljas
små lampor med liten lamphöjd, monterade i lämpliga
bordstakar. En kombination af dessa belysningstyper
används mest.
 |
| Schematiska bilder af a) direkt, b) halfindirekt och c) helindirekt belysning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
