Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 525-526 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriska standardiseringskommittén ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Europa. Utvecklingen i Amerika synes tendera mot
enmanssystemets tillämpning vid allt större vagnar.

Interurbana spårvägar ha särskildt i Amerika hastigt
utvecklats, framför allt sedan driftspänningen på
en del nyare banor höjts till 1,200 volt, hvarigenom
systemets aktionsradie afsevärdt ökats. Karakteristisk
för utvecklingen af dessa amerikanska banor är den
alltmer ökade användningen af stålvagnar, hvarigenom
brandrisken väsentligt minskats och motståndskraften
mot kollisionspåkänningar ökats. Öfver hufvud taget
har de interurbana spårvägarnas materiel under senare
år alltmer förstärkts, så att dessa banor ofta nog i
verkligheten göra samma tjänst som vanliga järnvägar.

Af särskildt intresse är den moderna utvecklingen af
storstädernas snabbtrafiksproblem. Då det visade sig,
att vanlig i gatornas plan förlagd spårvägstrafik
på grund af stark trängsel och otillräcklig
körhastighet inom vissa delar af större städer
ej nöjaktigt kunde fylla kommunikationsbehofvet,
anlades (bl. a. i New York, Chicago, Berlin
m. fl. städer) upphöjda banor (eng. elevated
lines) på järnkonstruktioner öfver gatuplanet. Af
estetiska och andra orsaker blefvo de emellertid
mindre populära, hvarför man senare öfvergick till
banor i under gatorna förlagda tunnlar (subways
i de amerikanska storstäderna, tubes i London,
untergrund i Berlin), som medge hög körhastighet,
men ställa sig i allmänhet utomordentligt dyra i
anläggning. En mellanform af snabbtrafiksbanor äro
de s. k. försänkta banorna (ty. einschnittbahnen),
som löpa under gatans plan i öppna kanaler och lämpa
sig inom områden, där stadsplanen ännu kan anpassas
för detta behof och tjäna som anslutningslinjer
till de underjordiska banorna i mera centrala
stadsdelar. Karakteristisk för alla slags moderna
snabbtrafiksbanor är nödvändigheten att anordna
elektrisk förregling af tågen, s. k. blockförregling,
som medger utsändandet af en tät ström af
tåg på en linje utan risk för kollisionsfara genom
påkörning bakifrån (se Signal. Suppl.). Jfr Spårväg.
J. K-r.

Elektriska standardiseringskommittén. Se
Elektrisk standardisering. Suppl.

*Elektriska svängningar, fys. De elektriska
svängningarna ha fått utomordentligt stor praktisk
betydelse för den trådlösa telegrafien och telefonien
(radiotelegrafi och radiotelefoni; se Telegraf,
sp. 741–756, och Telefon, sp. 714).

*Elektriska säkerhetsapparater. Den viktigaste nyheten
på området är den 1909 af Siemens-Schuckert
utbildade säkerhetsproppen för spänningar upp
till 750 volt och strömstyrkor till 200 amp. Den
liknar den gamla Edison-smältproppen, men har
åtskilliga fördelar framför denna: den är i långt
högre grad explosionssäker och är försedd med en
afsmältningsindikator, hvarjämte oförväxelbarheten är
bättre tryggad. Smältproppens ökade förmåga att släcka
ljusbågen har ernåtts därigenom, att man fullständigt
innesluter smälttråden i ett tjockväggigt porslinsrör,
som kan uthärda mycket starkt tryck, och omger
smältinsatsen, som i allmänhet utgöres af flera fina
silfvertrådar, med kvartssand, som afkyler de vid
smältningen bildade gaserna. Afsmältningsindikatorn
utgöres af en liten metallbricka, som vid metallens
smältning blir fri och, påverkad af en fjäder, faller
ned i ett af
ett glasfönster täckt hålrum i propphufvudet. Vid ett
inträffande fel är en enda blick på centraltaflan,
där alla säkerhetsmetaller äro anbragta, tillräcklig
för att konstatera, på hvilken ledning felet är att
söka (fig. 1). Oförväxelbarheten ernås därigenom,

Fig. 1. Säkerhetspropp med afsmältningsindikatorn nedfallen i propphufvudet. Fig. 2. (Öfverst) propphutvud, (i midten) smältpropp, (nederst) bottenkontakt.

att man omger bottenkontakten med en porslinsring, i
hvilken smältproppens nedre del passar (fig. 2). Denna
senare har större diameter vid högre strömstyrkor. I
en bottenkontakt för en viss strömstyrka kan således
väl en propp för lägre afsmältningsström, men icke för
högre införas. Af ekonomiska skäl är säkerhetspatronen
utförd i två delar, smältpropp och patronhufvud,
af hvilka endast den förra behöfver ersättas, det
senare är alltjämt användbart. Uppfinnaren har gett
systemet namnet Diazed (af dia, oförväxelbarhet genom
diameterpassning, z, förk. f. ty. zwei, tvådelad,
näml. propp och hylsa, och ed, Edisongänga).
A. W-m.

Elektriska traktorer och trallvagnar (traktor
af lat. tractare, kraftigt släpa fram)
ha under

Elektrisk trallvagn. (Luth & Rosén, Stockholm.)

det senaste årtiondet, särskildt i Amerika, nått en
betydande spridning på grund af mångsidigheten af
deras användningsmöjligheter. Traktorerna utföras
för bogsering af släpvagnar, å hvilka lasten
anbringas, medan trallvagnarna anordnas med egen
lastplattform. Båda typerna användas alltefter de
lokala förutsättningarna framför allt vid hamnar
och järnvägsstationer för transport af lättare
gods samt inom större fabriker. En hel del typer af
trallvagnar är i marknaden, skiljande sig med afseende
på lastplanets dimensioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>