Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsträckning tagits i anspråk för
kommittéarbeten. Han har varit led. af den
s. k. understödsföreningskommittén, af kommittéerna
för sjuksköterskeväsendets ordnande, ang. statens
oberoende af rusdrycksmedlen, nykterhetskommittén
(1911–20), försvarskommissionen af 1918, kommittén
för alkoholistanstalternas ordnande (1919) och för
vård åt sedligt försummad kvinnlig ungdom samt är
f. n. led. i kommittéerna för kommunikationsverkens
lönereglering (ordf.), kvinnliga tjänstemäns
löne-ställning, försvarsrevisionen, 1922 års
löneregleringskommitté samt kommittén för
riksdagsarbetets organiserande. Se "C. E.,
en hyllningsskrift på 50-årsdagen" (1922).
T–s.
Ekman, Sven Petrus, zoolog, f. 31 maj 1876
i Uppsala, student 1895, filos, doktor 1904
i Uppsala, docent i zoologi där 1904–09 samt
från 1916, blef lektor i biologi och kemi 1909
vid Jönköpings högre allm. läroverk och 1916 vid
Uppsalas. E. intar särskildt på den zoogeografiska
sötvattensforskningens område en rangplats bland
samtidens zoologer. Dessutom har han vid sina
forskningar kommit in på och med erkänd framgång
behandlat allmänna frågor af aktuell betydelse, såsom
rörande plankton, reliktformer (se d. o.), polytop
artbildning (se Konvergens. Suppl.). Bland hans
många arbeten må nämnas Die phyllopoden, cladoceren
und freilebenden copepoden der nordschwedischen
hochgebirge (1904), Cladoceren und copepoden aus
antarktischen und subantarktischen binnen-gewässern
(1901–03), Über das crustacéenplankton des Ekoln und
uber verschiedene kategorien von marinen relikten
in schwedischen binnenseeen (1907), Artbildung bei
der copepodengattung Limnocalanus durch akkumulative
fernwirkung einer milieuverän-derung (1913), Studien
uber die marinen relikte der nordeuropäischen
binnengewässer (3 afh., 1913–14), Die bodenfauna
des Vättern, qualitativ und quantitativ untersucht
(1915) och Djurvärldens utbredning shistoria på den
skandinaviska halfön (1922), hvilket senare arbete
belönats med Letterstedtska priset. Till kännedomen
om Sveriges ryggradsdjur har E. lämnat uppmärksammade
bidrag i bl. a. Die wirbeltiere der ar kti sch en und
subarktischen hoch-gebirgszone im nördlichen Schweden
(1907). Dessutom har han författat bl. a. Norrlands
jakt och fiske (i "Norrländskt handbibi.", 1910).
L–e.
*Ekman (sp. 111). 1. Karl E. var 1907-12 föreståndare
för Helsingfors’ musikinstitut, 1912- 20 dirigent för
Mus. sällskapets i Åbo symfoniorkester och blef 1920
kapellmästare vid Svenska teatern i Helsingfors.
Ekman, Frans Gösta Viktor, skådespelare,
f. 28 dec. 1890 i Stockholm, debuterade 1908
vid Oskarsteatern, tillhörde 1908–11 Rönnblads
landsortssällskap och 1911–13 Nya teatern i Göteborg
samt har sedan oafbrutet varit anställd vid Svenska
teatern, hvarjämte han uppträdt som filmskådespelare
och gästspelat både i svenska landsorten och i
Finland. Af hans roller må nämnas hertig Friedrich i
Stein och Hallers "Majolika", Alexej Csorny i Lengyels
och Birös "Katarina II", Lyckoper, Felix Tanner i
Dregelys "Frökens man", Gustaf IV Adolf i Munthes
"Magdalena Rudenschöld", lord Essex i Brita von Horns
"Kring drottningen", Hadeln i Heibergs "Kärlekens
tragedi", Billy i "Den gröna hissen",
Fredrik den store i Presbers och Steins "Kungens
dansös", Tonio i Bourdets "Herdestunden" och Delevis
i Galsworthys "Vi och de våra". – E. har trots
sin ungdom medhunnit ett stort antal roller. Hans
scenlyckliga yttre och sympatiska uppträdande gjorde
honom till en idealisk förste älskare, och han har
länge fått nästan uteslutande sådana uppgifter,
i hvilka han snabbt vardt en af de mest uppskattade
publikgunstlingarna. På senare år har han haft flera
tillfällen att visa, att han äfven kan göra skarpt
konturtecknade gestalter (juden Delevis, Fredrik
den store som gubbe) och äfven visat en originell
verkningsfull humor, som rår med både komedien
och farsen.
R–n B.
Ekmans, Oscar och Maria, sjukhus, upprättadt genom
donation af J. Oskar Ekman (se Ekman 3, äfven i
Suppl.), beläget i örgryte, Göteborg, har plats för
50 patienter, företrädesvis från Örgryte församling.
Eknön. 1. En 2 kvkm. stor ö i Slätbaken, 3 km. ö. om
Stegeborg mellan Ettersundet i n. och Pålsundet i s.,
begränsar Slätbaken mot ö. mot Tränöfjärden. – 2. En
omkr. 10 kvkm. stor ö i Kalmar län, 16 km. s. s. ö. om
Västervik.
1–2. O. Sjn.
*Ekolsund såldes efter hof jägmästare Setons död 1911,
gick genom flera händer och eges nu af C. Kempe.
Ekolsundsviken. Se Mälaren, sp. 238.
*Ekonomidepartementet i Finlands senat
motsvaras numera af statsrådet; den
administrativa rättskipningen, som jämväl
ålåg departementet, tillkommer numera Högsta
förvaltningsdomstolen (se d. o. Suppl.).
O. B–n.
Ekonomiska rådet, ett i nov. 1920 tillsatt,
i okt. 1921 upplöst råd af 10 af K. M:t utnämnda
ledamöter, hade till uppgift dels att stå till chefens
för Finansdepartementet eller annan statsrådsledamots
förfogande för muntlig rådplägning i ekonomiska frågor
af statsfinansiell eller annan art, som hänskötos
till rådet, dels att på anmodan afge skriftliga
uttalanden i sådana frågor. Sedan april 1921 hade
det ej varit sammankalladt.
Ekonomisk förening. Se Förening (äfven i Suppl.).
Ekonomisk geografi. Se Handelsgeografi.
Ekonomisk karta. Se pl. II till art. Kartbeteckningar.
Ekorrdörren, fjällpass i Undersåkers socken,
Jämtland, nära norska gränsen, i n. begränsadt af
Sylfjällen, i s. af Ekorrhammaren (1,445 m. ö. h.).
O. Sjn.
*Ekoverk. Se vidare Fjärrverk.
Suppl. Eksingdalselven, flod, som flyter genom den långa,
fr. v. till ö. gående Eksing(e)dalen, n. om
Vossedalföret, och faller ut i Osterfjorden,
n. ö. om Bergen, Norge. E:s alla vattenfall
uppges i utbyggdt tillstånd representera
81,000 eff. hkr. K. G. G.
Eksing(e)dalen. Se Eksingdalselven. Suppl.
*Eksjö har nu en areal af 2,181 har, hvaraf
1,789 har land, med 6,267 inv. (31 dec. 1922), af
hvilka betydligt mer än hälften bodde å villor och
lägenheter utom den egentliga staden. Sedan 1915
har staden 4-årigt kommunalt gymnasium (sedan 1919
samgymnasium) med både latin- och reallinje.
En ny läroverksbyggnad, inrymmande realskolan och
gymnasiet, färdigbyggdes 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
