Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptiska kors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Egyptiska kors-Ehkili
470
af lord Milner och med uppgift att undersöka
möjligheterna för provisorisk utvidgning af
själfsty-relseinstitutionerna med bibehållande af
nödigt skydd för de utländska (särskildt brittiska)
intressena i E. Kommissionen anlände i dec. 1919 och
mottogs först med demonstrativ, af nationalisterna
organiserad bojkottning, men lyckades småningom komma
i beröring äfven med oppositionella kretsar. Den
återvände i mars 1920, och Milner sökte därpå
genom förhandlingar med en nationalistdelegation,
som i juni 1920 under Zaghluls ledning kom till
London, åstadkomma en kompromiss. En sådan kom
preliminärt till stånd i aug. och underställdes
nationalistpartiet i E., hvarifrån på hösten kom
en del ändringskraf. Delvis beaktades dessa i
Milnerkommissionens betänkande, som af gaf s 9
dec. 1920 och gick ut på, att E. skulle bli en
själfständig konstitutionell monarki i ständig
allians med Brittiska riket, som där för värnande
särskildt af förbindelselinjen till Indien skulle ega
att förlägga nödiga truppstyrkor för Sueskanalens
skydd. Garantier skulle skapas för utlänningarnas
ställning i E. efter kapitulationernas upphäfvande
(bl. a. genom tillsättande af en finansiell och
en juridisk rådgifvare åt egyptiska regeringen)
och en konstituerande församling inkallas för
att utarbeta ny egyptisk författning. Dessa
förslag mottogos i E. gynnsamt, och för deras
förverkligande tillsattes en ny ministär med Adly
pascha som premiärminister (mars 1921). Uppgörelsen
hotades emellertid från två håll. Dels ansåg
brittiska regeringen Milnerkommissionens förslag
väl långtgående, dels organiserade Zaghlul mot dem
en häftig protestkampanj, som urartade till svåra,
mot utlänningar i allmänhet riktade kravaller i
Kairo och Alexandria (maj s. å.). En delegation
under Adly pascha förhandlade på hösten i London
med brittiska regeringen, men enighet vanns ej om
den brittiske regeringsrepresentantens ställning
och förläggandet af brittiska trupper vid behof
äfven utanför kanalzonen. Adly afgick då (dec.), och
Zaghluls agitation blef samtidigt så upphetsande, att
han arresterades och förvisades till Seychellerna. Af
hälsoskäl flyttades han 1922 till Gibraltar och blef
våren 1923 fri-gifven. Förhandlingarna fortsattes
emellertid, och 28 febr. 1922 ledde de till en
brittisk regeringsförklaring, att protektoratet skulle
omedelbart upphöra och E. erkännas som en oberoende
suverän stat, hvarvid dock åt nya förhandlingar
förbehöllos frågorna om E:s försvar, de brittiska
riksförbindelsernas tryggande, skydd för religiösa
och nationella minoriteter och utländska intressen
samt uppgörelse om Sudans ställning.
Egypten konungarike. Dess nya författning. Sultan
F u ad antog nu (16 mars 1922) konungatitel,
och förberedandet af den nya författningen vidtog
under ledning af den i mars till premiärminister
utnämnde Sarwat pascha. Arbetet med författningen
fördröjdes af många svårigheter, men i okt. framlade
en författningskommission sitt förslag, som
emellertid rönte engelskt motstånd, enär Sudan däi
uttryckligen angafs tillhöra konungens af Egypten
besittningar. Politiska mord begingos i växande
antal både på engelsmän och moderata egypter. Sarwat
aflöstes som premiärminister af den nationalisterna
närmare stående
Tevfik pascha Nessim (nov. 1922) och denne
af Yehia Ibrahim (mars 1923), hvilken omsider
lyckades genomdrifva författningens antagande; den
undertecknades af konung Fuad 19 april 1923.
E. är enligt denna författning en fri och oberoende
suverän stat med ärftligt monarkisk styrelseform;
statsreligion är islam och det officiella språket
arabiska. Tronen är ärftlig inom Muhammed Alis
ätt. Lagstiftande makten utöfvas af konungen i
samverkan med en senat och en deputeradekammare, men
senaten har ingen andel i beskattningen. Konungen
kan börja krig och sluta fred; för anfallskrig
fordras parlamentets samtycke, och alla freds-
och förbundsfördrag skola underställas parlamentet
för ratifikation. Ministrarna äro ansvariga inför
deputeradekammaren. Senatens medlemmar utses för 10
år (hälften af senaten förnyas hvart femte år); två
femtedelar nomineras af regeringen, tre femtedelar
utses genom val, l senator väljes för hvarje
180,000-tal invånare. För valbarhet kräfves 40 års
ålder. Deputeradekammaren utses genom allmän rösträtt,
en deputerad för hvarje 60,000-tal invånare. Val
hållas hvart femte år, och för valbarhet kräfves 30
års ålder.
I författningen förbjudes beviljande af monopol annat
än genom särskild lagstiftning och för begränsad
tid. Parlamentet har ing3n befogenhet öfver de
budgetbestämmelser, som röra E:s internationella
förpliktelser. Författningen medför ingen
ändring i E:s förpliktelser till utländska makter
eller i utlänningars i E. lagligen förvärfvade
rättigheter eller i gällande fördrag och erkänd
sedvanerätt. Åt särskild lagstiftning förbehålles
ordnandet af konungens befogenhet i fråga om religiösa
institutioner, fromma stiftelser och i allmänhet olika
trosbekännelser^ ställning. Grundlags helgd ges åt den
lag, som tidigare bestämt ex-kedivens ställning och
likvideringen af hans egendom i E. Som oföränderliga
förklaras de grundlags-stadganden, som angå
statsskickets parlamentariska karaktär, tronföljden
samt frihetens och jämlikhetens grundsatser.
Författningen säger sig "gälla konungariket E.",
hvarvid tillfogas, att denna bestämmelse ej berör E:s
rättigheter i Sudan. Konungens titel skall bestämmas
först efter det att Sudans definitiva framtida
ställning ordnats genom "därtill bemyndigade
delegationer". Äfven i andra, af England vid
erkännandet af E:s själfständighet förbehållna punkter
(om försvaret, brittiskt skydd åt Sueskana-len,
utlänningars rättigheter o. s. v.) återstår ännu
(maj 1923) mycket att ordna genom diplomatiska
förhandlingar. Jfr Sudan (äfven i Suppl.).
Litt.: Sir A. Colvin, "The making of modern Egypt"
(1906), lord Cromer, " Modern Egypt" (2 bd, 1908) och
"Abbas II" (1915), A. Cunning-ham, "To-day in Egypt,
its administration, people and politics" (1912),
A. Cressaty, "L’Egypte d’aujourd’hui" (s. å.),
S. Low, "Egypt in tran-sition" (1914), W. L. Balis,
"Egypt of the egyp-tians" (1915), A. Hasenclever,
"Geschichte Ägyp-tens im 19. jahrhundert 1798-1914"
(1917), sir V. Chirol, "The egyptian problem" (1920),
P. F. Martin, "Egypt - old and new" (1922), och
R. Lambalin, "L’Égypte et 1’Angleterre" (s.å.). V.S-g.
Egyptiska kors. Se Kors.
Ehkili, språk. Se H ak i l i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
