Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eggleston ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men i alla händelser magiskt innehåll. En snillrik,
men, såsom författaren själf framhåller, i många
punkter oviss tolkning af inskriften i sin helhet samt
redogörelse för de många kulturhistoriskt, språkligt
och metriskt viktiga slutsatser, till hvilka den
ger anledning, ha lämnats af professor M. Oisen i
hans stora och högintressanta arbete "Eggjumstenens
indskrift med de ’aeldre runer’" (Kristiania, 1919).
Ad. N–n.
*Eggleston. - 2. G. C. E. dog 1911.
Eggskär, blixtfyr i Bohusbukten på 57° 56’ 50"
n. br. och 11° 31’ 8" ö. lgd fr. Gr., anbragt i ett
1904 uppfördt torn af betong och järn, 7,e m. öfver
medelvatten. Agaljus. Fyren ändrades senast 1918.
*Egham är numera stad och omfattar 8,201 har med
13,735 inv. (1921).
*Egholm. 1. Stamhuset blef 1921 fri egendom, och godset
utstyckades till egna hem. Det tillhörde då grefve E. A. W. Piper.
Eglé och Annett, idyll af K. G. af Leopold (se
denne, sp. 199, och A. Blanck, "Anna Maria Lenngren", 1922).
Egli, Karl, schweizisk militär och
militärskriftställare, f. 23 juli 1865 i Gossau
(kant. Zii-rich), blef 1909 öfverste, 1912 brigadchef
och 1914 "unterstabschef der armee" (som öfverste i
generalstaben). Anklagad för "neutralitetsbrott",
hvartill han dock efter verkställd undersökning
förklarades oskyldig, erhöll han 1916 afsked ur
aktiv tjänst. Bland hans skrifter märkas: Schweizer
heereskunde (1912), Zwei jahre weltkrieg (1917;
2:a uppl. 1918), Berichte aus dem felde (h. 1–5,
1917-19) samt Der aufmarsch und die bewegungen der
heere Frankreichs, Belgiens und Englands . . . 1914 (1918).
H. J–dt.
Eglinton [Vglinton], en af Parryöarna (se d. o.).
Église réformée francaise [eglis refårmé fräsas]. Se
Franska reformerta församlingen.
Eglomisé [-åmise], fr., benämning på glas, som
försetts med på baksidan anbragt mönster, målning,
inskrift m. m. Konsthandlaren Glomy i Paris skall
ha varit den förste, som brukat tillvägagångssättet
att täcka glas med mörk massa, i hvilken det önskade
mönstret utsparats och fyllts med stanniol e. d.,
hvarefter termen öfverförts till målningar bakpå glas
o. s. v. Utom till prydnadsföremål har förfarandet
nyttjats vid skyltar af olika slag.
*d’Egmont, J. L. A. É. S. S. Se Beth Hennings,
"Grevinnan d’E. och Gustav III" (1920).
*Egna hem. De i hufvudartikeln (sp. 1456)
omnämnda villkoren för erhållande af egnahemslån
ha ändrats därhän, att lägsta åldersgränsen är 21
år, att utom arbetare äfven "med dem likställda
personer" kunna vara låntagare och att lån kan
lämnas för förvärf vande af egnahem äfven "å till
stad hörande område, för hvilket stadsplan icke
blifvit fastställd". Egnahemsfrågan har, särskildt
i hvad det statsbefrämjade egnahemsbildandet angår,
under senare år tilldragit sig allt större intresse,
hvarför en kort redogörelse för dess organiserande
och utveckling må lämnas. 1904 års riksdag beslöt,
att K. M:t under åren 1905-09 skulle få disponera
högst 10 mill. kr. (egnahems-lånefonden) att såsom
statslån tilldelas de hushållningssällskap samt för
ändamålet särskildt bildade aktiebolag och föreningar
(egnahemslåneförmedlare), hvilka ville genom
utlämnande af egnahemslån befordra egnahemsbildningen inom
sina verksamhetsområden. Lån kunde, med visst angifvet
undantag, utgå för bildande endast af sådant eget
hem, där låntagaren egde såväl jordområdet som därå
uppförda byggnader, och kunde beviljas för förvärf
vande af lägenhet, afsedd för idkande af jordbruk
(jordbrukslägenhet), eller lägenhet, där bostaden vore
det väsentliga (bostadslägenhet); lägenhets-värdet
finge ej öfverstiga för jordbrukslägenhet 5,000
kr. och för bostadslägenhet 3,000 kr.; lånen
skulle förräntas med 3,e proc. och finge utgå för
jordbrukslägenhet med minst hälften och högst fem
sjättedelar samt för bostadslägenhet med minst
hälften och högst tre fjärdedelar af det beräknade
egendomsvärdet. Tid efter annan ha ändringar vidtagits
i de anförda bestämmelserna, i allmänhet gående
ut på höjning af värdemaxima och i de för utlåning
disponibla beloppen, hvilka senare numera fastställas
af riksdagen år från år. Bland större utredningar,
som föregått dylika ändringar, är att nämna den,
som ingår i ett af sakkunniga, som 20 jan. 1911
tillkallats inom Jordbruksdepartementet ("1911
års egnahemssakkunniga"), 14 okt. 1914 afgifvet
betänkande i egnahemsfrågan. Yär-demaximum, som
redan 1906 höjts till resp. 6,000 och 4,000 kr.,
är f. n. (maj 1923) för obebyggd jordbrukslägenhet
15,000 kr., för bebyggd dylik 12,000 kr. och
för bostadslägenhet 10,000 kr.; räntan utgick
fr. o. m. 1920 med 4,75 proc., fr. o. m. 1923 med 4
proc. under de 5 första åren efter låns beviljande,
d. v. s. före amorteringstidens inträde. Det till
utlåning anvisade årsbelop-pet har under senare år
varit 12 mill. kr., hvaraf högst en tredjedel fått
användas som lån till bostadslägenheter. Därjämte
ha för åren 1922-23 anvisats 7 mill. kr. extra,
och 1923 års riksdag anvisade på K. M:ts
förslag 21 mill. kr. egnahemslånemedel samt
beslöt vissa ändringar i lånebestäm-melserna,
gående ut på ytterligare befrämjande särskildt af
jordbruksnybildningen. Bl. a. anvisades särskilda
medel för beredande åt egnahemslåntagare i
vissa fall af odlings- och byggnadsbidrag
af upp till 1,500 kr. per låntagare och
ökade bidrag till hushållningssällskapen för
bedrifvande af jordförmedling sverksamhet (se
Jordförmedling. Suppl.). För tiden 1905-22 ha genom
låneförmedlarna utlämnats tillsammans 105,276,602
kr. i 31,433 st. egnahemslån, däraf 72,260,819
kr. i 20,118 st. jordbrukslån och 33,015,790 kr. i
11,315 st. bostadslån. Låneförmedlarnas skuld till
Statskontoret utgjorde 31 dec. 1921 kr. 74,857,161,61,
hvaraf kr. 60,426,175,is belöpte sig på de 26
hushållningssällskapen och kr. 14,430,986,38 på
45 andra låneförmedlare (bolag, föreningar och
kommuner, hvilka senare fr. o. m. 1920 äfven kunna
vara låneförmedlare). Den totala skulden vid 1922
års utgång torde belöpa sig till i rundt tal 90
mill. kr. Om egnahemsbolag och egnahemsföreningar se
Egnahemsbolag. Suppl.
I fråga om statsmakternas ställning till och
behandling af egnahemsfrågan kunna under årens
lopp iakttagas vissa betydelsefulla principiella
förskjutningar. Från början betraktades densamma
som en renodlad hemfråga; det gällde att underlätta
för arbetare att å landsbygden förvärfva egna
hem. Egnahemskommittén af 1899 skilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
