- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
419-420

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dynameter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för att kort därefter återtaga offensiven. Under
1916 var D. hufvudsakligen föremål för luftangrepp
från tysk sida. Under 1917 fortsattes striderna
v. och s. om D., men först 18 febr. 1918, sedan
kriget med Ryssland återupptagits, lyckades
tyskarna intaga D. Sedan D. efter freden
återlämnats till ryssarna, eröfrades det af
letter och ester från bolsjevikerna 30 sept. 1919.

L. W:son M.

Dynameter (af grek. dy’namis, kraft, och me’tron,
mått), instrument för bestämning af förstoringen
hes en astronomisk kikare. Denna förstoring beror
af objektivets och okularets brännvidder och
kan undersökas på följande sätt. Sedan okularet
inställts så, att ett föremål på oändligt afstånd
(t. ex. en himlakropp) synes fullt skarpt, riktas
kikaren vid dagsljus mot himmelen. Då uppkommer ett
stycke utanför okularet en bild af objektivöppningen
i form af en liten ljus cirkelformig fläck. Enligt en
lätt bevisad sats ur optiken är förhållandet mellan
objektivets diameter och denna bilds diameter lika
med kikarens förstoring. Den förnämsta svårigheten
vid tillämpningen af denna metod ligger i det exakta
uppmätandet af bildens diameter. För utförande af
denna uppmätning uppfann Ramsden 1779 dynametern, som
består af en mycket tunn genomskinlig hornplatta, på
hvilken flera fina parallella linjer äro uppdragna på
lika afstånd från hvarandra. På denna platta får den
ofvannämnda bilden af objektivöppningen falla. Med
tillhjälp af ett förstoringsglas räknar man det
antal delstreck på plattan, som upptas af bildens
diameter. Flera andra inrättningar för samma ändamål
ha senare uppfunnits. B-d.

Dynamitprojektil, artill Se Lufttorped.

*Dünamünde, hvars officiella namn nu är
Daugavgriva, hade 1920 tillika med det närbelägna
Bolderaja 2,086 inv. D. eröfrades under Världskriget
4 sept. 1917 af tyskarna (8:e armén, v. Hutier)
och förblef i tysk besittning till krigets slut. Jfr
Världskriget, sp. 226.

H. J-dt,

Dynastinae, zool. Se Jättebaggar.

*Dyner. Se Sahara, sp. 341.

Dyngö, lotsplats. Se F j ä 11 b a c k a.

Dynjanfoss. Se Ni del ven.

Dyoteletism, kyrkohist. Se Monoteleter.

Düren, Adam von. Se Adam från D ii-r e n. Suppl.

*Dürer, A. Afbildningar af D:s arbeten finnas i
art. Döden, sp. 1217, Ecce homo, Heliga tre
konungar, Medalj, fig. 4; och Melanchthon.

Dyrgrip (af dyr, kostbar, och grip, värdeföremål,
med denna betydelse förekommande redan i våra
landskapslagar), värdeföremål, dyrbarhet, ett ord, som
länge tillhörde sagostilen. ("Pojken som stal jättens
dyrgripar"), men numera brukas, merendels med en
skämtsam eller lätt ironisk anstrykning, i hvardags-
och tidningsspråket, särskildt i kåserande stil.

R. G.

Düring, Ernst von, tysk läkare, dermatolog och
syfilidolog, f. 1858 i Hamburg. Efter aflagda examina
och fortsatta specialstudier, bl. a. hos Unna i
Hamburg 1887-89, blef han 1889 professor i dermato-
och syfilidologi i Konstantinopel. D. torde vara mest
känd för sina omfattande undersökningar öfver syfilis
och speciellt hereditär syfilis i Mindre Asien och
sin kamp mot denna sjukdom, som där hade en oerhörd
utbredning och rent endemisk karaktär. Dessa undersökningar verkställdes
1899-1902. D. återvände därefter till Tyskland,
blef professor i sitt fack i Kiel, men lämnade efter
några år sin professur för att efter Lahmann öfvertaga
chefskapet för sanatoriet Weisser hirsch vid Dresden.
L- Mbg.

*Dyrlund, N. K. F., dog 27 febr. 1917.

*Dyrssen. 1. Gerhard D. afgick 1921 från
landshöfdingämbetet.
illustration placeholder

– 2. Vilhelm D. lyckades under
sin sjöministertid (till dec. 1907) genomdrifva en
afsevärd ökning af flottans militära personal samt
anslag till ammunition, torpeder, skjutförsök m. m.,
men något förslag till fortsatt pansar-båtsbyggande
framlades icke af honom. 1909 insattes D. i kommittén
för utredning af olika pansarbåtstyper och kämpade med
framgång för förslaget om den s. k. F-båten. 1916
afgick D., som 1911 blifvit vice amiral, från
befattningen som högste befälhafvare för kustflottan
och blef stations-befälhafvare vid flottans station
i Stockholm samt utnämndes vid sitt afskedstagande
i mars 1923 till amiral.
– Hans broder Gustaf D. befordrades 1910 till
konteramiral och var till 1920 förordnad chef för
Marinförvaltningen. Han blef viceamiral 1917 och tog
afsked i mars 1923. D. har varit led. eller ordf. i ett
flertal kommittéer, bl. a. 1899 års kustartillerikommitté,
Sjökrigsskolekommittén, marinberedningen,
marinundervisningskommissionen, sakkunniga rörande
flottans förrådsverksamhet.

2. H. W–l.

*Dyrtidstillägg beviljades af 1907 års riksdag
efter enahanda grunder som föregående år (se bd
VI, sp. 1186). Tillägget anslogs af 1908–10 års
riksdagar under namn af extra lönetillägg efter
något afvikande grunder. Vid 1910 års riksdag
antogs äfven en provisorisk lönereglering för
statsdepartementen och några centrala ämbetsverk,
och under detta och följande år 1911 fastställdes en
mängd nya löneregleringar för stater och kårer. Därmed
försvinna lönetilläggen ur riksstaten.

Den genom Världskriget inträffade allmänna
prisstegringen nödvändiggjorde ett förbättrande
af statstjänstemannens ekonomiska ställning. 1916
års riksdag anvisade en s. k. krigstidshjälp
med vissa angifna belopp att utgå till
vissa lägre aflönade tjänstemän, som voro
familjeförsörjare. Krigstidshjälpen höjdes 1917,
och s. å. infördes ett s. k. krigstidstillägg till
tjänstemän i allmänhet. Höjningar i krigstidshjälpen
och krigstidstillägget egde rum vid 1918 års lagtima
och urtima riksdagar. En del af krigstidstillägget,
365 kr., kallades då grundplåt. 1919 beviljades
ej någon krigstidshjälp, och krigstidstillägget
benämndes då dyrtidstillägg. Det bestämdes att
utgå efter glidande skala i visst förhållande till
ett s. k. grundtal, som af K. M:t fastställdes
med ledning af Socialstyrelsens beräkningar om
lefnadskostnadernas höjning eller sänkning. Dyrtidstillägg
ha äfven beviljats af 1920–23 års riksdagar, hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free