Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Droysen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Droysen-Drummond
396
Fig. 2. Teatersalongen och scenen (med fälld
ridå) i teaterhuset på Drottningholm. (Till
art. Drottningholm, sp. 394.)
målare i miniatyr, var högst verksam, blef hof-målare
och förmögen. D. är representerad i Louvre af två
konstnärsporträtt. - 2. F r a n-cois Hubert D., den
föregåendes son, ofta kallad Drouet le fils, f. 1727,
d. 1775, var elev af sin fader och hade redan i unga
år lysande framgång med sina porträtt af damer och
barn ur den förnäma världen. Han blef konungafamiljens
och noblessens målare på modet. Bland hans otaliga
porträtt märkas dubbelporträtt af Dau-phins söner
(1756), grejven af Artois som barn med sin lilla
syster, som rider på en get (1763), porträtt af
konstnärerna Edmé Bouchardon och Guill. Coustou
(båda 1759, i Louvre), m:me de Pompadour vid sin
sybåge (1763), m:me Du Barry (flera; än är hon
klädd i jaktdräkt, än framställd som Flora, än som
sångmö, 1768 o. f.), Ludvig XV (1773, Versailles),
Marie-Antoinette som Eele (Chantilly) m. fl. D. är den
mest lysande af målarna med detta namn; hans målningar
stå äfven i våra dagar högt i pris. D. är rikt
representerad i franska privatsamlingar. - 3. Ger-main
Jean D., den föregåendes son, f. 1763 i Paris, d. 1788
i Rom, var först elev af sin fader, sedan af David
och akademien, debuterade 1782 med Den förlorade sonen
(i kyrkan S:t Roche i Paris) och vann Rompriset 1784
för Kristus och äktenskapsbryterskan, som öfverraskar
genom återklang af Poussins stil (Louvre). I Rom
målade han under de år han ännu fick lefva Den döende
gladiatorn (museet i Rouen) och Marius i fängelset
(Louvre). l-3. G-g N.
*Droysen. - 2. G u s t a v D. dog 10 nov. 1908
i Halle.
*Drude. 1. K. Oscar G. D. har inom den floristi-ska
växtgeografien spelat en ledande roll (se Y ä x
t-geografi, sp. 475).
Drue’ntia. Se D u r a n c e.
’Drufsocker. Se äfven Stärkelsesocker.
Drufsvart, Frankfurtersvart, kem. tekn., målarfärg
framställd af den förkolnade återstoden af jäst,
drufskal m. m. vid vinfabrikationen. G. L-m.
Drumann [drö-], Wilhelm Karl August,
tysk historieskrifvare, f. 1786 i Darmstadt
(fursten-dömet Halberstadt), d. 1861 i Königsberg,
vid hvars universitet han var professor (1817-21
e. o., 1821-56 ord.), skref bl. a. Geschichte Roms
in seinem ubergange von der republicani-schen zur
monarchischen verfassung, öder P om-pejus, Caesar,
Cicero und inre zeitgenossen (6 bd, 1834-44; 2:a
uppl., ombesörjd af Gröbe, 1899 ff.).
Drummond, W. H. Se Canadensiska litteraturen. Suppl.
*Drummond, skotsk adlig släkt.
5. Sir J ames Er i c D., halfbroder och presumtiv arf
tagare till 15: e earlen af Perth, brittisk diplomat,
f. 17 aug. 1876, anställdes i utrikesministeriet 1900,
var där privatsekreterare åt understatssekreterarna
lord Fitzmaarice (1906-08) och Th. Mc Kinnon
Wood (1908-10) samt sedermera privatsekreterare
åt premiärminister Asquith (1912-15) samt åt
utrikesministrarna Grey (1915 -16) och Balfour
(1916-19). Han erhöll 1916 knightvärdighet. I ett
bihang till den 28 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
