Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djurgården ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurgården-Djurpsykologien
348
stribution and origin of lif e in America"
(1911). Jfr ock art. Reliktformer.
L-e.
’Djurgärden. I topografiskt hänseende har
D. de senaste årtiondena undergått betydande
förändringar. Nordiska museet har färdigbyggts (1907;
se fig. 2 till art. Nordiska museet), största delen af
Tivoliområdet inf örlif väts med Skansen under namnet
öfre och Nedre Solliden (1901) och en större byggnad
(Liljevalens konsthall) 1916 uppförts för tillfälliga
utställningar, hvarjämte ett flertal privata villor,
bland dem prins Vilhelms Oakhill, uppförts samt
Frisens park efter konstslöjdutställningen i Stockholm
1909 undergått en genomgripande om-planering -
allt på Södra D. Än större förändringar ha skett
på Norra D., där bl. a. Vet. akad. sedan 1915 har
sitt eget hus, Naturhistoriska riksmuseet sedan
1916 har dels en hufvudbyggnad, dels byggnader
för botaniska samlingar och för hval-museum
(se fig. l-4 till art. Vetenskapsakademien),
Nobelinstitutet för fysikalisk kemi sedan 1909
har egna byggnader vid Frescati, Skogshögskolan
sedan 1915 har eget nytt hus (se fig. till
art. Skogshögskolan) samt Veterinärhögskolan sedan
1912 har 12 särskilda byggnader (se fig. 3 o. 4
till art. Veterinärhögskolan). Vid Lilla Värtan
har anlagts Stockholms frihamn (öppnad för trafik
okt. 1919). Södra D. prydes nu af följande monument
och statyer: Bellmans byst (1829, af J. N. Byström,
vid Bellmansro; se pl. I till art. Litografi),
Bellmans staty (1872, af A. Nyström, på Hasselbacken),
Orfeus (1907, af T. Lundberg, strax bortom Nordiska
museet), A. Hazelius (byst, 1907, af J. A. Wetterlund,
framför uppgången till Skansen), Gosse med fisk
(1908, af T. Lundberg, midt emot Frisens park),
Karl X Gustaf (ryttarstaty, 1908, af N. Malmqvist,
på trappan framför Nordiska museet), Karl XV
(ryttarstaty, 1909, af K. Friberg, nära Biologiska
museet), Idyll (grupp, 1909, af Kr. Eriksson, på
Kärleksudden), Fången viking (1913, af J. Börjeson,
invid Hasselbacken), Bågskytten (1916, af K. Milles,
på hög kolonn, vid Liljevalens konsthall), Gunnar
Wennerberg (1916, af K. Eldh, vid Kaptensudden),
Gustaf Fröding (byst, 1921, af E. Rafael-Rådberg,
midt emot Djurgårdsbrunn) och Gosse lekande med svan
(1922, af T. Lundberg, på Rosendalsterrassen). -
Utvärdshuset Alhambra nedbrann i april 1923. E-
A-t. Två områden på Norra D. fingo efter med-gifvande
af 1905 års lagtima riksdag försäljas för kronans
räkning, det ena s. om Valhallavägens förlängning
åt ö. och det andra n. om Djurgårdsbrunnsviken, och
1910 tillsattes den s. k. Djurgårdskommissionen,
med uppgift att förvalta och försälja områdena i
fråga. 1911 erhöll kommissionen enahanda uppdrag
i fråga om Veterinärinstitutets dåv. område
i rärheten af Karlaplan, hvarefter 1913 åt
kommissionen uppdrogs att försälja vissa tomter å
det s. k. Fredriks-hofsområdet. 1920 uppdrog K M:t åt
kommissionen att vidtaga vissa förberedande åtgärder
för in-förlifvande med Stockholms stads planlagda
område af nya delar af Norra D. Tomtförsäljningen har
hittills inbringat, i rundt tal, följande belopp:
tomter å de områden, hvilkas försäljning medgetts
1905, 8 mill. kr., å Veterinärinstitutets förutvarande
område 2,5 mill. kr. och å Fredrikshofsom-rådet l,75
mill. kr. De medel, som inflyta på grund
af kommissionens verksamhet, förvaltas af
Statskontoret. AJ nämnda medel ha bestridts
kostnaderna för inköp och ordnande af öfningsfält
vid Stockholm för armén tillhörande trupper
(det s. k. Järfva-fältet), för uppförande af nya
byggnader för Skogshögskolan och Veterinärhögskolan,
för uppförande af bageri och hafremagasin å Karlsborg
samt ett intendenturetablissemang i Boden m. m. Af
samma medel bestridas jämväl vissa kostnader för
ordnande af gator inom de till försäljning upplåtna
områdena. Kommissionen bestod till 1919 af l ordf. och
2 led., men har sedan dess bestått af 2 led.,
af hvilka den ene är verkställande led. och chef.
G. A. H. W-n.
Djurgårdskommissionen. Se Djurgården. Suppl.
Djurkvalster, zool. Se Gam a si d se.
Djurmasker. Se Mask, sp. 1157.
* Djurplågeri. Genom lag 12 juli 1907 utsträcktes
brottsbegreppet i Straffl. 18: 16 till att omfatta
uppenbar grymhet i behandling af djur i allmänhet,
äfven vilda sådana. Stadgandet har genom lag 6 maj
1921 underkastats vissa redaktionella ändringar,
i det att dels såsom exempel på uppenbar grymhet
omnämnts misshandel, öfveransträngning och
van-vård, dels brottet uttryckligen betecknats som
djurplågeri, dels ock slutligen den omständigheten,
att djurplågeriet är af svår beskaffenhet,
angetts såsom särskild kvalifikationsgrund. -
Enligt särskild lag 6 maj 1921 har polismyndighet
tillerkänts rätt att. om djur är utsatt för
djurplågeri af svår beskaffenhet och rättelse ej
sker på tillsägelse af myndigheten, omhändertaga
djuret samt, där sådant finnes af omständigheterna
påkalladt, låta aflifva eller försälja detsamma.
O. B.
Djurpsykologien har till föremål undersökningen af
djurens psykiska tillstånd. Djurens psyke har under
tidernas lopp bedömts mycket olika: än har djurets
förstånd ansetts som nästan likvärdigt med människans,
än har man uppfattat alla varelser med undantag
af människan endast som maskiner. Möjligheten af
en djurpsykologi öfver hufvud har af flera nyare
forskare ifrågasatts på den grund, att människan
blott genom sig själf känner det subjektiva, det
psykiska; utanför sig själf iakttar hon ju endast
rörelsefenomen. Denna negativa hållning med afseende
på djurpsykologien är företrädesvis en reaktion mot
tidigare forskares antropomorfistiska öfverdrifter. En
psykologisk tolkning af djurens beteende genom
analogislut är dock i vetenskapligt afseende lika
berättigad, som när det gäller våra medmänniskors,
barns eller sinnessjukas psyke. Visserligen torde ett
tillfredsställande objektivt påvisande af medvetande
vara ogörligt. Dock har det kunnat fastställas,
att vissa på den mänskliga organismen verkande
retningar framkalla ett utslag å gal-vanometern,
då dessa retningar bli medvetna, medan detta utslag
uteblir, om samma retning på grund af anestetiska
medels användning ej blir medveten. Äfven hos djur
(kattor) har denna undersökningsmetod lämnat samma
resultat, såvida man kan utesluta medverkan af andra
omständigheter. Tyvärr är metoden åtminstone tills
vidare ej användbar på lägre djur. Något, som mycket
försvårar bedömandet af djurens sinnesförnimmelser
cch således ock af den psykiska utvecklingsgraden
hos olika djur, ligger ock i den olika intensitet,
med hvilken samma slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
