Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Departement. 1. I Sverige - *Departement. 4. I Finland - *Departement. 5. I Frankrike - Departementalreformen. 1. Förändring i Sverige 1840-41 - Departementalreformen. 2. Förslag framlagda 1912 - Departementalstyrelse - Departementchef - Departementsskrifvare - Depéret, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Departementalref ormen-Depéret
298
Socialdepartement och ett Kommunikationsdepartement
och Finansdepartementet på ett Finansdepartement
och ett Handelsdepartement, hvarjämte Landt-
och Sjöförsvarsdepartementen sam-manslogos till
ett Försvarsdepartement, så att departementens
antal blef 9. De 9 departementen äro således
f. n. Just i ti e-, Utrikes-, Försvars-, Social-,
Kommunikations-, Finans-, Ecklesiastik-, Jordbruks-
och Handelsdepartementen. Sedan 1920 års riksdag
uttalat sig om den närmare fördelningen af ärendena
de olika departementen emellan, utfärdades 22 juni
1920 K. M:ts stadga ang. fördelning af ärendena
mellan statsdepartementen, hvilken började
tillämpas l juli s. å. Departementen handlägga
dels förvaltnings-, dels lagstiftningsärenden. Där
lagstiftningsärende, som skall behandlas uti den
i § 87 mom. 1. R. F. omförmälda ordning enligt
i ofvannänrnda stadga meddelade bestämmelser,
tillkommer annat departement än Justitiedepartementet
eller där lagstiftningsärende, som enligt samma
bestämmelser tillhör visst departement, berör annat
departements förvaltningsområde, skall ärendet
beredas i förra fallet i samråd med chefen för
Justitiedepartementet och i senare fallet med chefen
för det departement, hvars förvaltningsområde däraf
beröres. Då konungen enligt § 89 R. F. öfverlämnat
åt riksdagen att med honom något afgöra, som rör
rikets allmänna styrelse, och således därmed skall
förfaras på det sätt, som ang. lagfrågor i § 87
mom. 1. R. F. föreskrifvits, skall dylikt ärende
ändock tillkomma det departement, till hvilket det
eljest skolat höra. Andra lagstiftningsärenden än
de sålunda särskildt omförmälda handläggas i de
departement, dit motsvarande förvaltningsärenden
enligt stadgad fördelning höra. Till hvarje
departements handläggning höra instruktioner och
reglementariska stadganden för de till departementet
hörande verk och stater. Ärende, hvarom ej särskildt
nämnts, skall handläggas inom det departement, till
hvilket ärendet med hänsyn till grunderna för den
särskildt angifna ärendesfördelningen eller eljest
lämpligen bör hänföras. Ärende, som enligt särskildt
gifna bestämmelser faller inom två eller flera
departements verksamhetsområden, skall handläggas inom
det departement, till hvilket ärendet hufvudsakligen
hör, och beredas i samråd med cheferna för det eller
de öfriga departementen. Enligt beslut vid 1917 års
riksdag uppdelades expeditionschefernas ämbete i de
mera arbetstyngda departementen i statssekreterarens
för politiska uppgifter och expeditionschefens för
administrativa. I enlighet därmed finnas nu enligt
k. kung. 22 juni 1920 en statssekreterare och en
expeditionschef i hvarje departement utom Justitie-
och Handelsdepartementen, där statssekreteraren
tillika är expeditionschef, och Utrikesdepartementet,
för hvilket en annan organisation gäller. F. ö. äro
inom statsdepartementen anställda kansliråd,
förste kanslisekreterare, registratorer,
andre kanslisekreterare, kvinnliga biträden och
vaktmästare, allt enligt gällande stater, äfvensom
amanuenser i mån af behof. Ytterligare äro anställda
i Justitiedep. l chef för lagafdelningen och l led. i
samma afd., i Socialdep. l byråchef för lagärenden
samt i Ecklesiastikdep. ett antal aktuarier. Om
tjänstemännen i Utrikesdep. (se d. o.) är särskildt
stadgadt. Statssekreterare, chef
för och led. i Just.-dep:s lagafdelning samt
expeditionschef förordnas af K. M:t; kansliråd,
förste och andre kanslisekreterare, registratorer och
aktuarier utnämnas af honom. - 4. IFinland upphäfdes
genom den 1917 verkställda revolutionen och den i
sammanhang därmed införda nya författningen Senaten
med dess bägge afdelningar j u s t i t i e-och
ekonomidepartementen, och ärendena fördelades på
Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och
statsrådet (omfattande 10 ministerier). –5. De
franska departementens antal är numera efter
Elsass-Lothringens återförening med Frankrike
89, hvartill komma 3 departement i Algeriet
1. N. H. L. S. v. H.
Departementä!reformen. 1. Vedertagen benämning
på den genomgripande förändring inom den högre
statsförvaltningen i Sverige, som vidtogs genom
grundlagsändring vid 1840-41 års riksdag, då de
gamla expeditionerna och statssekreterar-ämbetena
afskaffades och ersattes med statsdepartement, hvart
och ett under en statsrådsledamot som chef. Se därom
Departement 1).
2. Sammanfattande benämning på de förslag i fråga om
statsdepartementens inre organisation och ändring
af de centrala ämbetsverkens ställning till
departementen, som 1912 framlades af särskilda
de-partementalkommitterade. Förslagen gingo
ut på, att de centrala ämbetsverken skulle
under namn af departementalkontor inflyttas
inom departementen, hvarvid de centrala
ämbetsverkens chefer eller byråchefer skulle
bli föredragande inför departementschefen
och i statsrådsberedningen. Enhetlighet
vid ärendenas behandling skulle garanteras
genom en vid föredragningarna närvarande
generalsekreterare, som vore chef för ett inom
hvarje departement till upprättande föreslaget
departementskansli. Som reformens syfte angafs
beredande af erforderlig sakkunskap vid ärendenas
behandling i departementen, undvikande af onödig
omgång och tidsutdräkt samt främjande af samarbetet
inom statsförvaltningen. Kommitterades förslag
underkastades från de centrala ämbetsverken skarp
kritik, hvarvid särskildt uttalades farhågor för,
att dessa skulle mista sin nuv. själfständiga
ställning i förvaltningshänseende och med afseende på
regeringsärendenas handläggning. Vid framläggandet af
proposition 1919 om ny departementsindelning uttalade
sig statsrådets ledamöter därhän, att reformens syfte
kunde vinnas utan så djupgående omhvälfning, som
föreslagits. En vid 1923 års riksdag af kanslirådet
G. H. von Koch väckt motion om skrifvelse till K. M:t
om upptagande af frågan om departementalreformens
successiva genomförande inom därför lämpade
arbetsområden vann ej riksdagens bifall, l-2. V. S-g.
Departementälstyrelse, förbindelse mellan
regeringen och statsförvaltningens olika grenar
genom departement.
Departementchef, i Danmark titel för statssekreterare,
expeditionschef.
Departementsskrifvare, vid Arméförvaltningens
Artilleri- och Fortifikationsdepartement anställda
skrifvare.
Depéret [doperä], Charles, fransk paleontolog,
f. 25 juni 1854 i Perpignan, professor i geologi vid
universitetet i Lyon, har författat många synnerligen
värdefulla arbeten dels af geologiskt innehåll,
dels öfver fossila tertiära ryggradsdjur, företrädes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
