Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daily mirror - *Daily news - *Daily telegraph - Dai-Nippon - Dairen - Dairy-shorthorns. Se Korthornsboskap - Daishinin. Se Japan, sp. 1287 - Daisy, pseudonym för F. U. Wrangel (se d. o. 19) - *Dakar - Dakhni. Se Hindustani, sp. 724 - Dakin, Henry Drysdale - Dakins lösning - *Dakota. 1. North D. - *Dakota. 2. South D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Daily news-Dakota
224
upplaga nådde genast millionen och har sedan stigit
till öfver 2,500,000 ex., medan "Daily mirror" ökat
sin upplaga med inemot 100,000 ex.
* Daily news sammanslog med sig 1912 den dagliga
morgontidningen Morning leader (uppsatt 1892)
och kallade sig därefter några år "Daily
news and leader". Från 1909 utges den samtidigt
i London och Manchester. Som hufvud-redaktör
efterträddes A. G. Gardiner 1919 af John
Stuart Hodgson (f. 1877). Bland medarbetarna
märkes tidningens högt ansedde konferenskorrespondent
W. Wilson Harris. V. S-g.
* Daily telegraph eges fortfarande af familjen
Lawson, nu representerad af viscount Burnham (se L a w
s o n. Suppl.), som 1904 öfvertog dess hufvudsakliga
ledning (fullständigt vid faderns död 1916).
Som hufvudredaktör kvarstår ännu sir
JohnMerryLeSage (f. 1837). På senare år har "Daily
telegraph" i utrikespolitiska frågor fått synnerligen
intima förbindelser med utrikesministeriet, och
i fråga om utlandskorrespondenser kan den numera
upptaga täflan med "Times". V. S-g.
Dai-Nippon, kin.-jap., (det stora) Japan.
Dairen, det japanska, numera officiella namnet
på Dalnij.
Dairy-shorthorns [däa’ri jå7t-håns], eng. Se
Korthornsboskap.
Daishinin. Se Japan, sp. 1287.
Daisy [déYsi], pseudonym för F. U. W r a n-gel (se
d. o. 19).
*Dakar är sedan 1902 residensort för generalguvernören
öfver Franska Väst-Afrika. 25,468 inv. (1918), hvaraf
2,791 fransmän. Från D. utgår järnväg till S:t Louis
samt öfre Senegal-Niger. I D. finns torrdocka; till
dess modernt utrustade hamn ankommo 1,168 fartyg om
2,397,876 ton 1919.
Dakhni, språkv. Se H i n d u s t a n i, sp. 724.
Dakin [déYkin], Henry Drysdale, engelsk fysiologisk
kemist, f. 1880 i London, studerade vid universiteten
i Leeds, London och Heidelberg, där han arbetade
under Kossel, och var 1905-20 direktör för
Herter-laboratoriet i New York. D. har utfört
viktiga fysiologisk-kemiska undersökningar dels af
preparativ art, t. ex. ang. protaminer (se d. o.),
dels ang. animaliska enzymer. Han har bl. a. studerat
(tills, med Kossel) det arginin spjälkande enzymet
arginas samt kommit till nya resultat ang. enzymens
asymmetriska verkningar, i synnerhet den asymmetriska
spjälkningen af lipaser (se d. o.). Han har skrifvit
Handbook of chemical antiseptics (1917) m. m. (se
nästa art.). H. K
Dakins lösning [déYkins; se Dakin. Suppl.],
kem., medel för desinfektion af sår m. m. 20 gram
klorkalkpulver (25 proc. verksam klor) utröras i
en half liter vatten och få stå 6-12 tiihmar. 10
gram vattenfri soda och 8 gram Eatriumbikarbonat
lösas i en half liter vatten och tillsättas till
klorkalk-emulsionen. Blandningen omskakas väl, får
stå en half timme och filtreras därefter genom dubbelt
filtrerpapper. Denna lösning är alkalisk, innehåller
omkr. 0,45 proc. natriumhypoklorit; den kallas ofta
Dakin-Daufresnes lösning. Den anses verka antiseptiskt
genom bildning ur bakterie- och annan ägg-hvita af
kloraminer och har för rening af djupa infekterade
sår med framgång användts som spol-vätska. Denna får
i sakta flöde kontinuerligt sippra
genom såret, till hvars djupare delar den ledes
medelst fina dränagerör af gummi eller annat ämne. Se
Muir och Eitchie, "Annual of bacteriology",
1919.
G- Wrgn. * Dakota. 1. North D. Befolkningen
var
646,872 pers., 341,673 män och 305,199 kvinnor
(112 män mot 100 kvinnor), 1920, och har sedan
1900 ökats med 102,7 proc samt från 1910 (577,056
pers.) med 12 proc. De hvite voro 639,954, negrerna
467, indianerna 6,254, kineserna 124 och japanerna
72. Af den hvita befolkningen voro 131,503 födda i
utlandet, näml. 38,190 i Norge, 29,617 i Eyssland,
15,550 i Ca-nada, 11,960 i Tyskland, 10,543 i
Sverige och 4,552 i Danmark. 88,239 bodde i städer
och 558,633 på landsbygden. Af befolkningen mellan 5
och 20 år åtnjöto 67,9 proc. skolundervisning (1920;
mot 60,o proc. 1910.. 2,i proc. af befolkningen öfver
10 år voro analfabeter. North D. är indeladt i 53
grefskap. - Jordbruket omfattade 77,690 egendomar
med 146,550 kvkm. areal. - Industrien omfattade
699 fabriker med 14,213 mill. doll. kapital, 3,275
arb. och 21,i4; mill. doll. tillv.-v. (1914). -
1921 funnos 4,532 folkskolor, 690 högre skolor samt
5 normalskolor Statsuniversitetet (sedan 1884) hade
86 lärare och 1,294 lär j. (1918 -19) och det 1887
grundlagda kongregationalisti-ska Fargo college 32
lärare och 602 lärj. Utgifterna för undervisningen
voro 13,3 mill. doll. (1920-21). - Järnvägarnas
längd har ökats till 8,555 km., hvartill kommo 43
km. elektriska banor (1920). - Senaten består numera
af 49 och representantkammaren af 113 medl. North
D. sänder till Förenta staternas senat 2 och till
representanthuset 3 ombud. Jfr Lounsberry, "Early
history of North D." (1913).
2. South D. Af befolkningen, 636,547 pers., voro
337,120 män och 299,427 kvinnor (112,6 män mot 100
kvinnor), 1920. Folktillväxten sedan 1900 var 58,5
proc. och sedan 1910 (583,888 pers.) 9 proc. Antalet
hvita var 619,147, negrer 832, indianer 16,384,
kineser 142 och japaner 38. I utlandet voro 82,391
pers. födda, hvaraf i Norge 16,813, i Tyskland 15,674,
i Ryssland 11,193, i Sverige 8,573, i Danmark 5,983
och i Finland 1,085. 101,872 pers. bodde i städer
och 534,675 på landet. Af befolkningen mellan 5
och 20 år åtnjöto 68,2 proc. skolundervisning mot
62,? proc. 1910. l,? proc. af befolkningen öfver 10 år
voro analfabeter och af indianerna 22,6 proc. (45.s
proc. 1910). South D. är indeladt i 68 grefskap och
har 2 städer (Aberdeen och Sioux falls) med öfver
10,000 samt 12 platser med 2,500-10,000 inv. D. hade
4,749 folkskolor med 78,746 lärj.
1920. För den högre undervisningen funnos 421
elementarskolor med 12,694 lärj., hvaraf
7,642 flickor. För lärarutbildning funnos 4
statens normalskolor. Dessutom underhåller staten 3
indian-skolor (i Flandreau, Rapid city och Pierre).
Utgifterna för undervisningsväsendet voro 11,62
mill. doll. 1920. - Jordbruket omfattade 74,655
egendomar med 139,707 kvkm. areal. - Industrien
omfattade 1,414 fabriker med 7,624 arb., 30,93
mill. doll. kapital och 62,17 mill. doll.
tillv.-v. (1919). Järnvägarnas längd har ökats till
6,883 km., hvartill kommo 42 km. elektriska banor
1918. - Till Förenta staternas senat sänder South D. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
