Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cytolysiner - Cytotoxiner. Se Cytolysiner. Suppl. - *Czapek, J. - Czapskis refraktometer - Czartorysk - *Czartoryski. 4. J. C. - Czenstochowa - Czermak, Wiktor. Se Polska litteraturen, sp. 1276 - Czernagora l. Czernahora. Se Csernagora. Suppl. - Czernin, Ottokar - *Czernowitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
203 Cytotoxiner–Czernowitz 204
toxin. Cytolysinerna verka specifikt, således
upplösande, förstörande endast på den cellart, medelst
hvilken de blifvit framställda. Liksom bakterio- och
hemolysinerna, hvilka äfven höra till cytolysinerna,
bestå de af två komponenter: komplement
och amboceptor. Efter injektion i kroppen af ett
serum, som innehåller cytolysiner, bildas
anticytolysiner, som upphäfva cytolysinernas
verkan.
G. Wrgn.
Cytotoxiner. Se Cytolysiner. Suppl.
*Czapek, J., dog 6 juli 1915 i Ljungskile.
Czapskis refraktometer [tjap-], fys. Se
Refraktometer med fig. 1. (Namnet där bör vara
Czapski, ej Czapki.)
Czartorysk [tjar-], stad i Polen (vojevodskapet
Luck) vid Styr, 80 km. s. om Pinsk, 1,600 inv.
Under Världskriget anlade ryssarna vid C. ett brohufvud,
som tjänade till utfallsport för en del af 8:e
armén (Brusilov), då denna 6 okt. 1915 gick till
motanfall mot härafdelningen Linsingens vänstra
flygel. Då de förbundne i sin ordning grepo till
offensiven, intogs C. 8 s. m., men den 17 återeröfrade
ryssarna efter en ytterst förbittrad och,
särskildt för de förbundne, förlustrik strid staden (med
brohufvudet). 13 nov. s. å. framgick Linsingens
härafdelning ännu en gång mot C., slog ryssarna i
grund och framflyttade den tysk-österrikiska fronten
ö. om staden och floden (”slaget vid C.”). Under
Brusilovs andra offensiv på sommaren 1916 eröfrade
ryssarna (3:e armén, Lesch) 6 juli s. å. ånyo C. och
behöllo det sedan till i slutet af febr. 1918, då C.
åter besattes af de förbundne i samband med dessas
framryckning mot Kiev. Jfr Världskriget, sp.
194, 207 och 246.
H. J–dt.
*Czartoryski. – 4. J. C. dog 23 dec. 1912 i
Wien.
Czenstochowa. mindre riktig form för
Czȩstochowa (se d. o., äfven i Suppl.).
Czermak [tje′r-], Wiktor. Se Polska
litteraturen, sp. 1276.
Czernagora l. Czernahora [tjer-]. Se
Csernagora. Suppl.
Czernin [tje′rnin], Ottokar, grefve, österrikisk
statsman, f. 27 sept. 1872 i Dimokur i Böhmen,
inträdde 1891 på diplomatbanan, avancerade till legationssekreterare först i Petersburg,
sedan i Haag och drog sig 1902 tillbaka till skötseln af sina gods. Som led. af Böhmens
landtdag (från 1903) arbetade han för samverkan på riksenhetens grund mellan tyskarna
och den konservativa gruppen, och i österrikiska riksrådets hefrehus (från 1912) tillhörde
han det författningstrogna storgodsegarpartiet. C.
åtnjöt i hög grad tronföljarens, ärkehertig Frans
Ferdinands, förtroende och blef dec. 1913 på dennes
initiativ envoyé i Bukarest med särskildt uppdrag
att undersöka värdet af alliansen med Rumänien
och möjligheterna att stärka den. C. inrapporterade
snart, att man ej vid en kris kunde påräkna för-
bundstrohet från Rumänien, och efter Världskrigets
utbrott (1914) tillrådde han Wienregeringen att
genom anbud om afträdelse af Siebenburgen och
en del af Bukovina söka förmå Rumänien att fylla
sin förbundsplikt. Planen strandade på ungerska
regeringens orubbliga motstånd, och C:s varningar
vun-no ej tilltro. De besannades, då Rumänien
aug. 1916 inträdde i kriget på de allierades
sida. C., som fått företaga hemresa:i öfver Ryssland
och Sverige, utsågs dec. s. å. af kejsar Karl till
österrikisk-ungersk utrikesminister efter Buriån. På
denna post inriktade C. från början sina sträfvanden
på att söka åstadkomma samförståndsfred. I detta
syfte sökte han bl. a. förmå tyska regeringen att
finna sig i att afträda Elsass-Lothringen till
Frankrike, mot att Polen, vidgadt med Galizien,
ställdes i intim politisk, militär och ekonomisk
förbindelse med Tyskland. Han sökte i en dystert
hållen förtrolig exposé öfver läget (12 april 1917)
för tyska krigsledningen påvisa nödvändigheten af snar
fred, äfven med stora uppoffringar, innan Österrikes
motståndskraft helt brutits. I detta syfte inledde
han indirekta förbindelser med den tyske centerledaren
Erzberger (se d. o. Suppl.), och resultatet däraf blef
tyska riksdagens fredsresolution 19 juli s. å. Genom
indiskretioner blef C:s exposé känd äfven hos
de allierade och väckte då hos dem förhoppningar
om att kunna locka Österrike till separatfred. På
någon sådan hyste C. dock ej minsta tanke, äfven om
han genom hemliga emissarier sökte hos de allierade
sondera utsikterna för fredsunderhandlingar mellan
dem och samtliga centralmakter. Han uttalade sig
2 okt. 1917 i ett uppmärksammadt tal i Budapest för
allmän internationell af rustning, godtog principiellt
i ett tal 24 jan. 1918 Wilsons 14 punkter och kom
genom denna politik i allt oförsonligare motsats
till tyska krigsledningen. C. var jämte tyske
statssekreteraren Kuhlmann ledande i de förhandlingar,
som förde till fredsslut med Ukraina (febr. 1918)
och Ryssland (mars s. å.) i Brest-Litovski samt
preliminärfred med Rumänien i Buftea (mars). Hans
ställning som utrikesminister blef ohållbar genom
yppandet af kejsar Karls delvis bakom hans rygg förda
förhandlingar med de allierade genom prins Sixtus
af Bourbon, och C. afgick 14 april 1918. Efter
revolutionen valdes C. till led., för Wien, af
österrikiska nationalrådet (1920), där han tillhör
det frisinnade partiet. Sin utrikespolitik har han
försvarat i memoarverket Im weltkrieg (1919). Jfr
äfven A. Demblin, ”C. und die Sixtus-affaire” (1920).
V. S–g.
*Czernowitz tillhör sedan 1919 Rumänien.
87,128 inv. (1914). Under Världskriget besattes
C. af ryssarna i sept. 1914, men återtogs af
österrikarna 19 febr. 1915, hvarefter ett ryskt anfall
10 maj tillbakaslogs. C. bombarderades sedan af
ryska flygare 8 okt., men ryssarnas genombrytningsförsök
vid C. i slutet af dec. misslyckades.
C. besköts därefter af deras artilleri i febr. och
april 1916 samt bombarderades af deras flygare 14
april. 11 juni började ryssarna ett nytt anfall,
intogo brohufvudet vid C. den 14 och besatte staden
den 18 s. m. C. återtogs sedermera af centralmakterna
3 aug. 1917, hvarefter strider utkämpades
s. ö. och ö. om staden 10, 27 och 28 aug. samt
4 sept. s. å. Jfr Världskriget, sp. 187, 194,
206 och 225.
L. W:son M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
