Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Cuyabá - Cuyo, provinser. Se Mendoza 1. - Cuyp, holländsk målarfamilj. Se Cuijp - *Cuypers, P. J. H. - Cuza, A. I., rumänsk furste. Se Kusa, A. I. - *Cyanamid - Cyanin - Cyankakodyl. Se Kakodyl. - *Cyankalium och Cyannatrium - Cyanothrichit - Cyanotisk muskotnötlefver. Se Lefversjukdomar, sp. 29 - Cycadofilicales - Cyclolobeæ - Cyclopidæ. Se Loppkräftor. - Cyclopsittacidæ. Se Papegojor, sp. 1487 - Cyclorapha - Cycloturus didactylus. Se Myrslokarna och Myrsloksläktet - Cydweli. Se Kidwelly. - *Cygnæus. 3. G. A. C. - Cykel - *Cykladerna - Cykliska former - *Cykliska föreningar. Om alicykliska föreningar se d. o. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Cuyabå-Cykliska föreningar
200
.Cuyabå.hade 33,678 inv. (1920).
Cuyo, provinser. SeMendoza 1.
Cuyp [köjp], holländsk målarfamilj. Se C u i j p.
*Cuypers, P. J. H., dog 3 mars 1921 i Koer-mond.
Cuza, A. I., rumänsk furste. Se Kusa, A. I.
*Cyanamid. Se vidare Karbidk v af ve. Om
natriumcyanamid se C’y a n kalium. Suppl.
Cyanin (af grek. kyafneos, blå), kem., det blåa, af
Willstätter och Everest i ren form framställda och
undersökta färgämnet i blåklint (jfr A n t o-k y a n
e r. Suppl.). I form af rödt salt med syror förekommer
cyanin äfven i rosor. Det är en glykosid och spjälkas
af saltsyra i glykos och c y a n i d i n,_C15 H10 06.
K. A. V-g.
Cyankakodyl, kem. SeKakodyl.
*Cyankalium och Cy ann atrium, kem. Sedan 1890 ha
cyanider af alkalimetallerna fått en alltjämt stigande
användning för extrahering af guld- och silfvermalmer
enligt Mac Arthurs och Forrests cyanidprocess (jfr
Guld, sp. 581, och Silfver, sp. 481). Härigenom
har tillverkningen af dessa cyamider växt ut
till en storindustri, hvars betydenhet framgår
t. ex. däraf, att 1912 ensamt Tyskland exporterade
7,600 ton cyankalium och cyannatrium, till ett
värde af 9,4 mill. mark. Oftast används cyannatrium,
hvilket hufvudsakligen tillverkas dels syntetiskt
af natriummetall, ammoniak och kol, dels ur gaser,
som erhållas vid torrdestillering af melassdrank. Vid
den förra metoden upphettas i en järndegel träkol och
metalliskt natrium under inledning af ammoniakgas,
vid en temperatur af 500-600°. Härvid bildas först,
genom inverkan af natrium på ammoniak, natrium-amid,
NaNH2, som med kolet ger natriumcyanamid, Na2 N2 C,
h varur genom fortsatt inverkan af kol slutligen
bildas cyannatrium, enligt reaktionsformeln Na N2 C +
C = 2 Na CN. Processen ger ett nästan kvantitativt
utbyte af ett mycket rent cyannatrium. Enligt den
andra metoden fås cyannatrium ur en eljest värdelös
biprodukt vid till-verknimgen af sprit ur melass. Den
därvid erhållna dranken intorkas och torrdestilleras i
retorter af lergods. De bildade gaserna, som innehålla
stora mängder af ammoniak, metylamin (CH3 NH2) och
trimetylamin ((CH3)3N), uppkomna ur melassens halt
af betain o. a. organiska aminoföreningar, ledas
genom till 1,000° upphettade kanaler, hvarvid metyl-
och trimetylaminet sönderfalla under bildning af
cyanväte. Den sålunda "cyaniserade" gasen håller 10
proc. cyanväte och 5-8 proc. ammoniak. Sedan man med
utspädd svafvelsyra absorberat ammoniaken, förarbetas
cyanvätet till cyannatrium medelst natronlut. Efter
denna metod kam man således förädla det kväfve, som
sockerbetorna urspr, upptagit ur åkerjorden och som
annars skulle gått förloradt, till de två värdefulla
produkterna ammoniak och cyannatrium. K. A. V-g.
Cyanothrichit Glocker (grek. kya’neos,
blå, och thrix, hår), miner., blå, tradiga
kristaller af koppar-aluminium-sulfat.
A. Hng.
Cyanotisk muskotnötlefver, med. Se Lefver-sjukdomar,
sp. 29.
Cycadofilicäles, löt., detsamma som pteri-dosp e rm er
(se d. o.).
Cyclolobeae, bot., afdelning af fam. Cheno-podiacea,
utmärkt däraf, att embryot är ring- eller
hästskoformigt och omfattar fröhvitan. Familjens andra
afdelning, Spirolobece, har spiralformigt embryo; här
saknas fröhvita eller, om den finns, är den delad af
embryot i två delar. Alla svenska chenopodiaxiéer utom
Suceda och Salsola höra till den första afdelningen.
G. L-m.
Cyclo’pidae, zool. Se Loppkräftor.
Cyclopsittaeidse, zool. Se Papegojor, sp. 1487.
Cyclorapha (Cyclorhapha), zool. Se Kött-flugor,
Lusflugor, Parasitflugor och Styngflugor.
Cycloturus dida^tylus, zool. Se Myrslokarna och
Myrsloksläktet.
Cydweli. Se Kidwelly.
"Cygnaeus. - 3. G. A. C. dog l april 1907 i Åbo.
Cykel, geol. o. geogr., har användts i sammanhang med
sådana teorier, där man i de oinbildningar, som ega
rum på jordytan, antingen velat se en periodicitet
i de försiggående processerna och möjligen äfven
i de verkande krafterna, eller också, och kanske
företrädesvis, fäst sig vid det oafbrutna förloppet af
en lagbunden ombildningsprocess från dess början och
till dess slutliga resultat. Särskildt har termen fått
betydelse i den amerikanske geografen W. M. Davis’
(se d. o. Suppl.) teorier och åskådningssätt (se äfven
Geomorfologi. Suppl.), där han genom införandet af
begreppet cykel i geografien inför och betonar ett
genetiskt åskådningssätt. Han bedömer ett landskap
efter den grad af utveckling, som det uppnått vid
den ifrågavarande tidpunkten, och använder därvid
vanligen för de olika stadierna beteckningarna:
ungdom, mogmad och ålderdom. För den utveckling, som
landskapet undergår, och de ombildningsprocesser, som
det är underkastadt, uppställer Davis 6 olika cykler,
inom hvilka dessa processer försiggå, nämligen: 1)
den fluviala erosionscykeln, 2) de strukturella,
och 3) de vulkaniska formerna samt 4) den arida, 5)
den glaciala och 6) den marina cykeln. Af de olika
cyklernas fullständiga afslutande eller afbrytandet
af en cykel därigenom, att en annan tar vid i stället,
betingas landskapets totalutveckling och historia. Af
de cykler, som nämnts, är för jordytans form den
fluviala erosionscykeln den viktigaste, som genom sin
inverkan fullständigt ombildar berglandskapet och
slutligen denuderar ned detsamma till ett peneplan
(se d. o. Suppl.). K-A- G-
*Cykladerna. Af de forna turkiska C. skulle enligt
freden i Sévres (10 aug. 1920) Astropalia tillfalla
Italien samt Syrina och Karpathos Grekland. Den
grekiska nomos C. hade 122,347 inv. 1920.
Cykliska former, mus., beteckning för de större
instrumentalmusikformer, som bestå af flera inom
sig afslutade och på samma gång sinsemellan ideellt
sammanhörande satser, näml. sonaten, symfonien,
konserten, kvartetten, kvintetten o. s. v. Till
cykliska former räknas ock mindre egentligt sviten
och liknande äldre sammanställningar af danser o. d.,
där satsernas följd är mera lös och icke afsedd att
försinnliga en idé. E. F-t.
* Cykliska föreningar. Om alicykliska föreningar se
d. o. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
