Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Cooper. 1. A. C. - Cooper, James - Cooreman, Gérard - Copacabana - Cope, Richard Whittaker. Se Albionpress - Copeognatha. Se Psocidæ - *Coppée, F. É. J. - *Coppernicus, Nik - Copper river - Coppicingmetoden. Se Kinabark, sp. 76 - *Coprinus. Se färgplansch II till art. Svampar - Coprophaga. Se Tordyflar - Coptos - *Coquard, A. - *Coquelin. 1. B. C. C. - *Coquelin. 2. E. A. H. C. - Cor - Coraciiformes. Se Fåglar, sp. 186, och Roffåglarna sp. 609 - Corallorrhiza, dets. som Coralliorhiza - Cora och Alonzo - Coray. Se Koraes, A. - Corbeaux - Corcholis, pseudonym för Flores Garcia - *Corchorus. Jfr Kerria japonica - Corda - *Corday d'Armans. Namnet bör skrifvas Corday d'Armont - Cordelia, pseudonym. Se Italienska litteraturen, sp. 1099 - Corder, Frederick - *Cordier, H. J. C. - Cordieritgnejs - Cordillera Marianica. Se Marianska bergsystemet - *Córdoba. 1. Provins i Spanien - *Córdoba. 2. Hufvudstad i 1. - *Córdoba. 3. Provins i Argentina - *Córdoba. 4. Hufvudstad i 3. - Cordonnier, Émilien Louis Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Cooper-Cordonnier
166
* Cooper. 1. A. C. föddes omkr. 1605, sannolikt i
London, och dog 1660 i Stockholm.
Cooper [kö7po], James, skotsk kyrkohistoriker,
f. 1846, d. 27 dec. 1922, studerade vid Aberdeens
universitet, där han var filos, och teol. doktor,
samt tjänstgjorde som präst vid S:t Nicolas i
staden 1881-98. Redan under denna tid gjorde sig
hans kyrkohistoriska intresse starkt gällande;
han blef sekreterare vid skotska kyrkohistoriska
samfundet, var 1886-1903 president i Aberdeens
Ecclesio-logical society, blef 1899 president i
Glasgows Eccles. soc. och har från 1903 gång på gång
varit president i skotska Eccles. soc. Höjden af
kyrkligt inflytande nådde han, då han 1917 utsågs
till skotska generalförsamlingens (kyrkomötets)
"moderator". Han har utgett "Cartularium ecclesise
S. Nicolai Aberdonensis" (2 bd), Confessions of faith
and formulas of subscription, The Scottish liturgy
of 1637 m. m. Främst har han kanske intresserat
sig för närmande mellan kyrkorna, utgaf 1918
Reunion, a voice from Scotland och höll 1920 Olaus
Petri-föreläsningar i Uppsala öfver Den skotska kyrkan
och kyrkans enhet (tr. 1920 i serien "Kyrkans enhet").
Hj. H-t.
Cooreman [kår-], Ger ar d, belgisk politiker, f. 1852,
mångårig led. af representantkammaren, var dennas
talman 1908-12 och gjorde sig bemärkt som en bland den
flamländska rörelsens ledande män. Då en mot de af
tyskarna i deras nationella sträfvanden uppmuntrade
flamländarna mera välvillig regeringspolitik syntes
önskvärd, efterträdde C. juni 1918 Broqueville som
ministerpresident. Han efterträddes, då regeringens
säte efter Världskrigets slut från Havre åter förlades
till Bruxelles, nov. 1918 af Delacroix. C. är sedan
1912 "statsminister" (ministre d’état).
Copacabana, stad i dep. La Paz, Bolivia, på en från
sydöstra ändan af sjön Titicaca utlöpande half ö,
mellan floderna Desaguadero och Pomata, 50 km. v. om
La Paz. Omkr. 8,000 inv. C. har en af pilgrimer mycket
besökt helgedom.
Cope [kåu’p], Richard Whittaker. Se Albionpress.
Copeognatha, zool. Se P soc i d se.
*Coppée, F. E. J., dog 23 maj 1908 i Paris. Se
G. Ferriéres, "F. C. et son oeuvre" (1908).
*Coppernicus, N i k. Hans namnteckning meddelas å
pl. I till art. Autograf.
Copper river [kå’pa ri;v9], flod i nordamerikanska
territoriet Alaska, upprinner vid foten af Mount
Wrangell och flyter ut i Stilla hafvet. Omkr. 500
km. I dess dal finnas koppargrufvor.
Coppicingmetoden. Se K i na b ark, sp. 76.
*Coprinus. Se färgplansch II till art. Svampar.
Copro’phaga, zool. Se T o r d y f l a r.
Coptos, forntida stad i öfre Egypten, nära högra
Nilstranden, 43 km. n. om Luksor, hade stor betydelse
som utgångspunkt för karavanvägarna till Röda
hafvet. Petrie verkställde gif vande gräfningar där
1894. Platsen heter nu Ku f t.
*Coquard, A., dog i aug. 1910.
*Coquelin. 1. B. C. C. dog 27 jan. 1909 i Paris. -
2. E. A. H. C. dog 8 febr. 1909 i Paris. I
Boulogne-sur-mer är rest ett minnesmärke af
A. Maillard öfver bröderna C.
Cor [kå;r], fr., mus., horn. - Cor anglais [äglä],
engelskt horn.
CoraciifVrmes, zool. Se Fåglar, sp. 186, och R o f
f å g l a r n a, sp. 609.
CorallorrhFza, bot., dets. som Coralliorhiza.
Cora och Alo’nzo [kära], opera med peruansk-spanskt
ämne, text af G. J. Adlerbeth och musik af
J. G. Naumann (se dessa), uppf. i Stockholm f. g. vid
operahusets invigning 1782. Samma ämne behandlades
i operor af Méhul (1791) och P. v. Winter (1795)
samt af Kotzebue i skådespelet "Die sonnenjungfrau"
("Cora eller solens prästinna"), uppf. här f. g. 1810.
Coray. Se Kor a e s, A.
Corbeaux [kårbå], Bois des C., skog i franska
dep. Meuse, strax n. om Cumiéres, 12 km. n. v. om
Verdun. Där utkämpades under Världskriget häftiga
strider 7-8 mars 1916, då tyskarna eröfrade skogen,
och 20 aug. 1917, då fransmännen åter-togo den. Jfr
V e r d u n.
CoYcholis, pseudonym för Flores Garcia.
*Corchorus. Jfr Kerria japonica.
CoYda, it., sträng. Se A una corda och Pedal 3.
*Corday d’Armans. Namnet bör skrifvas C o r-d ay d’A
r m o n t.
Cordelia, pseudonym. Se Italienska litteraturen,
sp. 1099.
Corder [kå’d8], Frederick, engelsk tonsättare,
f. 26 jan. 1852 i London, elev af k. musikakademien
där och af F. Hiller i Köln, blef 1886 piano-och
kompositionslärare vid nämnda akademi samt 1889
intendent där. Hans flitiga tonsättarverk-samhet
omfattar operetter, operorna La morte d’Arthur och
Nordisa (1887 uppf. med stort bifall), flera kantater
och deklamatorier, uvertyrer (Ossian, Prospero),
skådespelsmusik, orkestersviter, rumänska danser för
violin och piano m. m.
’Cordier, H. J. C., dog 30 april 1905 i Alger.
Cordieritgnejs, petrogr., geol., en vanligen
grå gnejsart, som jämte de vanliga gnejsbildande
mineralen fältspat, kvarts och glimmer innehåller
korn af mineralet kordierit. Den förekommer
flerstädes i Tyskland och äfven i Sverige,
hvarest t. ex. den södermanländska grå gnejsen
är kordierit-förande och därför benämnts
kordieritgnejs eller granat-kordierit-gnejs,
emedan den tillika innehåller granat.
E. E.
Cordillera Mariänica [kårdiljera]. Se M a r i a
n-ska bergsystemet.
*Cördoba. 1. Provinsen hade 563,380 inv., 41 på
l kvkm., 1920. - 2. Hufvudstaden C. hade 73,359
inv. 1920. En afbildning af moskéns ursprungliga
grundplan meddelas i art. Byggnadskonsten, sp. 728. Se
äfven samma artikel sp. 729. - 3. Provinsen C. i
Argentina hade 787,748 inv., 4,9 på l kvkm., 1920. -
4. Hufvudstaden C. (Argentina) hade 156,000 inv. 1918.
Cordonnier [kårdånnie], Em i Ii e n Louis Victor,
fransk militär, f. 1858 i Surgy, var vid Världskrigets
utbrott brigadgeneral, befordrades 1915 till
divisionsgeneral och förde som sådan från början af
maj till slutet af juli 1916 med utmärkelse befälet
öfver 8:e armékåren (i Ar-gonnerna), hvarefter han
blef chef för den nyorgani-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
