Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colesberg - Colesberg Kopje eller Colesberg Koppy - Coles Kop - *Colet, L. - Colias. Se Pieridæ - *Coligny. 2. Gaspard II de C. - Collado de Veleta. Se Nevada, sp. 855 - Colladon, Jean Daniel - *Collan. 2. Karl C. - Collanolja. Se Kollanolja - Collatia - Collegium musicum - *Collegium regium - *Collemaceæ - Colletes, Colletinæ. Se Slembin - Colletotrichum Lindemuthianum - *Collett. 4. F. J. L. B. C. - *Collett. 5. R. C. - Collie. Se Hunden, sp. 1314, pl. III, fig. 4. - Collier, John - Collier, Price - Collignon, Maxime - Collijn, Isak Gustaf Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Colesberg [ka’-], stad i Kapprovinsen, Sydafrikanska
unionen, 1,340 m. ö. h., 496 km. n. om Port Elizabeth
och 227 km. s. om Bloemfontein, med hvilka C. förenas
genom järnväg. 2,369 inv. (1918). C. var medelpunkten
för viktiga militära operationer i dec. 1899 under
det stora boerkriget.
Colesberg Kopje [kår- kårpje] eller Colesberg Koppy,
ursprunglig benämning på Kimberley-grufvan. Se
K i m b e r l e y, sp. 22 (äfven i Suppl.).
Coles Köp [ka7- kå’p], betydande höjd (240 m. öfver
det kringliggande slättlandet) 9 km. v. om Colesberg,
spelade en viktig roll under striderna omkring
Colesberg i dec. 1899.
H. J-dt.
*Colet, L. Se D. E. Enfield, "A lady of the
salons. The story of L. C." (1922).
Colias, zool. Se Pieridse.
*Coligny. – 2. Gaspard II de C. Ett monument
öfver honom är afbildadt å pl. "VIII till art. Paris.
Collado de Veleta. Se Nevada, sp. 855.
Colladon [-ladå], Jean Daniel, schweizisk fysiker,
f. 15 dec. 1802 i Geneve, d. där 13 juni 1893,
sedan 1834 professor vid akademien där, mätte med
Sturm vätskors sammantryckbarhet (se Piezometer) och
ljudets fortplantningshastighet i vatten (se L j u d,
sp. 850-851).
*Collan. – 2. Karl C:s hustru Maria, f. 16 maj 1845,
dog natten 17-18 jan. 1919 i Helsingfors.
Collanolja. Se Kollanolja.
Collatia. italisk fornstad vid Via collatina, eröfrad
af Tarquinius Priscus, nu det vackra Lunghezza vid
öfre Tiber (prov. Kom). C. förföll under historisk tid.
J. C.
Collegium musicum, lat., namn på smärre privata
musiksällskap under 1600- och 1700-talen (särskildt
i Tyskland och Schweiz), föregångare till de
moderna konsertsällskapen. Medlemmarna i sådana
collegia musica öfvade kammar- eller körmusik
i förstone endast för eget nöje, men upptogo
med tiden större antal medlemmar, och kretsarna
utvecklades flerstädes till konsertinstitut. I
Uppsala bildade professor Erik Burman (se denne och
Svensk musik, sp. 1101) 1726 ett colle-gium musicum,
som emellertid ej tycks ha öfverlefvat honom.
E. F–t.
*Collegium regium, Stockholmskollegiet. G. Bolin visar
i "Johan III:s högskola å Gråmunkeholmen" (i "Sami
Sankt Eriks årsbok", 1912 och 1918), att kollegiets
verksamhet pågick in på 1592 och att professorernas
förföljelse för opposition mot liturgien antagligen
aldrig egt rum och således ej inverkat förlamande på
kollegiets verksamhet. Se Isak Collijn, "Bibliotheca
Collegii societatis Jesu in Suetia. Några bidrag
till kännedomen om jesuiternas boksamling på
Gråmunkeholmen" (i "Nord. tidskr. f. bok- och
biblioteksväsen", I, 1914).
*Collemaceæ, bot., bör heta Collemataceæ.
Colletes, Colletinæ, zool. Se Slembin.
Colletotrichum Lindemuthianum, bot., detsamma som
Gloeosporium Lindemuthiänum (se Gloeosporium).
*Collett. – 4. F. J. L. B. C. dog 19 april 1914 i
Lillehammer. – 5. R. C. dog 27 jan. 1913 i Kristiania;
hans sista arbete, Norges pattedyr
(1912), är af grundläggande betydelse för kännedomen
om den skandinaviska halföns fauna.
5. L-e.
Collie [kå’li], zool. Se Hunden, sp. 1314, pl. III, fig. 4.
Collier [kåliö], John, engelsk målare, f. 1850
i London, studerade där, i Paris och Mimenen,
påverkades af Alma-Tadema och utställde till en början
klassiska motiv, målade äfven historietaflor och på
äldre dagar modernt realistiska ämnen (exempelvis
Biljardspelarna, 1900). Hans färg omtalas som grell
och mindre harmonisk. Som porträttmålare blef han högt
ansedd (porträtt af Darwin 1882, afb. i art. Darwin,
sp. 1409; Huxley 1883 m. fi.). C. utgaf äfven några
läroböcker i konsten att måla.
G–g N.
Collier [kåliö], Price, amerikansk författare, f. 25
maj 1860 i Davenport, lowa, d. 3 nov. 1913 på Fyn,
reste i Schweiz och England som yngre, studerade
i Leipzig och i Cambridge, Mass., där han vardt
teol. kandidat 1882 och verkade som präst till 1891,
då han tog afsked. C. skref skarpsinniga studier af
olika nationalkaraktärer (America and the americans
from the french point of view, 1896; England and
the english from an american point of view,
1909; "England och engelsmännen", 1919 ; The w est
in the east, 1911, och Germany and the germans, 1913),
som väckt liflig uppmärksamhet.
R-n B.
Collignon [kålinjå], Maxime, fransk arkeolog,
f. 1849 i Verdun, d. 1917 i Paris, en tid professor
i romerska och grekiska antikviteter i Bordeaux, författade
bl. a. Histoire de la sculpture grecque (2 bd, 1892–96)
och det värdefulla arbetet Le Parthénon (8 hftn, 1909-10).
Sedan 1894 var han led. af Institutet.
Collijn [kållin], Isak Gustaf Alfred, bibliograf,
bokhistoriker, textutgifvare, f. 17 juli 1875 i
Halmstad, blef 1893 student och 1902, på afh. Les
suffixes toponymi-ques dans les langues francaise
et provencale, I, filos, doktor i Uppsala, 1896
e. o. amanuens vid dess universitetsbibliotek, 1905
Lidénsk amanuens samt 1910 andre och s. å. förste
bibliotekarie där. 1913 utnämndes han till förste
bibliotekarie vid K. biblioteket och 1916 till
riksbibliotekarie. Sina från 1893 företagna utrikesresor
för språkstudier kombinerade han sedan 1903 med
biblioteksforskningar och deltog som medlem af
Kommission fur den gesammtkatalog der wiegen-drucke
vid statsbiblioteket i Berlin under flera år i
kommissionens inventariseringsresor. Det framgångsrika
arbete, som C. nedlagt på det bibliografiska och
särskildt på det bokhistoriska studiefältet, har
satt frukt i rik produktion. (Redan i den till C:s
40-årsdag 1915 af A. Nelson utg. "Bibliographia
Collijniana" uppräknas 150 nummer.) På bokväsendets
intimare forskningsområde har han med lyckosamt resultat
upptagit Klemmings lifsgärning och står nu som en af
de främste i den renässans, som blåst nytt lif i studiet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
