Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cnethocampa. Se Processionsspinnare - Cnidium - Cnidoscolus. Se Iatropha - Coastal-plain-region. Se Tennessee 2. - Coatesville - Coats land - Cobadinu - Cobæoideæ - Cobalt - Cobresia - Cobron. Se Kobron - Cobus leche. Se Träskfolket, sp. 181 - Coccidios - Coccinellidæ. Se Nyckelpigor - *Coccionella. Se Konschonell - Coccoloboideæ - *Coccosteus - Cocculus - *Cochery. - 2. G. Ch. P. C. - Cochin, Denys Marie Pierre Augustin - Cochlea - Cochlospermineæ. Se Parietales - Cocibolca. Se Nicaraguasjön - Cockburn, sir Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Cnethocampa-Cockburn
142
Cnethocampa, zool. Se Processionsspin-n are.
Cnrdium Cuss., löt., örtsläkte af fam. Umbelli-ferce,
skildt från Selinum genom mindre tydligt vingad
frukt. På backar i södra Sverige, på Öland och på
Gottland växer tämligen sällsynt C. venosum (Selinum
lineare], som har vanligen enkel stjälk, mycket långa
bladslidor och långa och smala bladflikar. Blommorna
äro hvita eller skära. C. venosum är giftig.
G. L-m.
Cnidoscolus, bot. Se latrop h a.
Coastal-plain-region [kåu’stl pléYn rlMjen]. Se
Tennessee 2.
Coatesville [kåu’tsvil], stad i Pennsylvania,
Förenta staterna, vid Brandywine creek, 61 km. v. om
Philadelphia. 11,084 inv. (1920).
Coats land [kåu’ts lä’nd], del af Antarktis, beläget
ö. om Weddellhafvet och genomdraget af 74° s. br. samt
22° v. lgd fr. Gr., upptäcktes 1903 af d:r Bruce och
uppkallades efter bröderna Thomas och George Coats,
som bekostade hans expedition.
Cobadinu, by i Rumänien (Dobrudscha), 37 km. sydväst
om Constanza, bekant från det fältslag, som
19-21 okt. 1916 utkämpades i linjen Rasova-
Cobadinu-Topraisar-Tuzla (mellan Donau och Svarta
hafvet) mellan den anfallande härafdelnin-gen
Mackensen och den försvarande (af rumäner och
ryssar bestående) 3:e rumänska armén under general
Averescu. Fältslaget, af tyska generalstaben
be-nämndt "slaget vid Topraisar-C.", medförde den
befästa linjens genombrytning och v. Mackensens
besättande af Constanza och Cernavoda. Jfr
Världskriget, sp. 210, och Topraisar. Suppl.
H. J-dt.
Cobaeoldeae, bot., underfam, af
fam. Polemonia-cece. Hithörande växter äro träd
eller buskar med ofärgadt embryo och platta
frön. Det mest bekanta af släktena är Gobcea (se
Polemoniacese). G.L-m.
Cobalt [kåu’bålt], grufstad i prov. Ontario, Ca-nada,
vid sjön C., 530 km. n. om Toronto, vid Grand trunk
m. fl. järnvägslinjer. Det har för sin existens
att tacka de rika silfvergrufvorna i närheten och
är en af världens rikaste fyndorter för nickel och
kobolt. Omkr. 6,000 inv. E. A-t.
Cobresia Willd., bot. Se Kobresia.
Cobron. Se Kobr ön.
Cobus leche, zool. Se Träskfolket, sp. 181.
CoccidiÖS (förr med orätt äfven kallad grega-rinos),
veter., en särskildt hos kaniner förekommande
parasitsjukdom, söm ofta antar farsotartad karaktär,
förorsakas af en till de s. k. urdjuren (se P r o t
o z o a) hörande parasit (Coccidium ovijorme), som
under gynnsamma förhållanden kan förökas äfven utom
djurkroppen genom bildande af mot såväl intorkning
som värme och köld synnerligen motståndskraftiga
sporer. Parasiterna upptas med fodret, antingen
sådant, som härstammar från sänka marker, där
coccidierna förekomma, eller förorenats genom från
sjuka djur afgående parasiter. Sjukdomen uppträder
dels i en mera akut, dels i en kronisk form. Den
förra förekommer mest hos unga djur, och sjukdomen
förlöper hos dem i regel dödligt och sprides lätt inom
en besättning, så att så godt som alla ungdjur duka
under. Den kroniska formen, som är den vanliga hos
äldre djur, yttrar sig oftast blott i en småningom
skeende afmag-ring, och stundom märkas knappast
några sjukdoms-
tecken, men djuren kunna dock vara farliga
smitto-spridare genom att med träcken afge massor af
coccidier och sporer, och det är hufvudsakligen på det
sättet smittan sprides. Stundom lokaliseras sjukdomen
endast till näshålan och ger sig till känna genom
nysningar och riklig flytning af ett gråaktigt,
slemmigt sekret, s. k. kaninsnufva. Coccidios
förekommer äfven hos harar ofta som farsot med
stor dödlighet, äfvensom hos en del fågelvildt,
såsom fasaner, och har äfven påvisats hos tamt
fjäderfä. E. T. N.
CoccineMlidse, zool. Se Nyckelpigor.
*Coccionella. Se Konschonell.
Cocco!oboidea3, bot., underfam, af fam. Poly-gonacece,
utmärkt af ruminerad fröhvita. Hithörande växter äro
träd eller buskar förekommande i varmare länder. De
mest bekanta släktena äro Antigonon (A. leptopus,
en i varma länder ofta odlad klätterväxt med
röda blommor), Coccoloba (se Polygonaceae),
Muehlenbeckia (M. platyclada med fyllokladier)
och Triplaris (myrmekofil, med ihåliga grenar).
G. L-m.
*Coccosteus, paleont., uppfattas numera jämte några
andra fiskar från devontiden som representanter för
en egen grupp: Arthrodira. Jfr C e p h a-1 a s p i
s. Suppl.
CorCCUlU8 DC., bot., ett till fam. Menispermacew
hörande släkte af 11, stundom uppräta buskar. Af
frukterna af C. pendulus bereda araberna en
alko-holhaltig dryck, "Chamr el Madjnune". G. L-m.
*Cochery. - 2. G. Ch. P. C. dog 9 aug. 1914 i Paris.
Cochin [kaja7], Denys Marie Pierre Augustin, baron,
fransk politiker, f. l sept. 1851 i Paris, d. där
24 mars 1922, deltog som yngling med utmärkelse
i fransk-tyska kriget 1870 -71 och egnade sig
efter grundliga humanistiska, juridiska och
naturvetenskapliga studier åt politiken. Han var
1881-93 municipalrådsmedlem i Paris och 1893-1919 för
en Parisvalkrets led. af deputeradekammaren, där han
tillhörde den rojalistiska högern och från frisinnadt
katolsk synpunkt lifligt deltog i de kyrkopolitiska
debatterna. I deputeradekammaren och i pressen var
C. en bland de främste förespråkarna i Frankrike
för armeniernas sak. Under Världskriget ingick han
som statsminister utan portfölj i ministären Briand
okt. 1915 för att markera den kyrkliga högerns
anslutning till den nationella samlingen, blef där
1916 minister för blockadfrågan och kvarstod som
sådan äfven i ministären Ribot (mars-sept. 1917). Som
regeringsmedlem förberedde han genom officiösa
förhandlingar med Vatikanen återställandet af de
diplomatiska förbindelserna mellan Frankrike och
påfvestolen. Han var sedan 1911 led. af Franska
akad. Bland C :s skrifter märkas L’evolution et la
vie (1886) och Le monde extérieur (1895), Quatre
francais: Pasteur, Che-vraud, Brunetter e, Vandal
(1912), Affaires maro-caines (s. å.) och Descartes
(1913). V. S-pr.
Co’chlea, anat., hörsnäcka. Se Hörselorgan, sp. 287.
Cochlospermmese, bot. Se Parietales.
Cocibolca. Se Nicaraguasjö n.
Cockburn [kåT^bön], sir Alexander, brorson till
amiralen sir George C., engelsk jurist, f. 24
dec. 1802, d. 20 nov. 1880, blef advokat 1829, vann
som sådan stort anseende, var 1847-56 (liberal)
underhusledamot, 1850-51 solicitor gene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
