Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christophersen, Gerda Amalie Holst - Christophsthal, by. Se Freudenstadt - Christov, Kiril - Christy, Henry - Chrobater. Se Kroatien - Chronschoug - Chrysaor - Chryselefantin. Se Kryselefantin - Chrysobalanaceæ - Chrysochloridae. Se Guldmullvadarna - Chrysochraon. Se Gräshoppor, sp. 480 - Chrysokeras - Chrysophanus. Se Guldvingar - *Chrysops. Se Blindbromssläktet - *Chrysostomos, J. - Chrysotus. Se Långbenflugor med fig. - Chryssafis, Johan Evangelos - Chubblås. Se Lås, sp. 157 - *Chubut. 2. Territorium i Argentina - Chulalongkorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Christophersen-Chulalongkorn
122
Christophersen, Gerda Amalie H o Is t, dansk
skådespelerska, f. l mars 1870 i Köpenhamn,
debuterade 1889, har varit anställd både vid
k. teatern, Casino, hvars direktris hon var 1912-14,
och Betty-Nansen-teatern, uppträdt i landsorten med
eget sällskap och gett gästspel i Skandinavien. Hennes
område är utomordentligt vidsträckt, omfattar både
operetten (hon har uppträdt som Den sköna Helena)
och de mest olika roller inom skådespel (amman i
Strindbergs "Fadren", madam Blomkvist i Esmanns
"Magdalene" och världsdamer). Hon har uppträdt vid
gästspel i Stockholm.
Christophsthal, by. Se F r eudenst a dt.
Christov, K i r i l, bulgarisk skald, f. 1875 i
Stara-Zagora, debuterade 1896 med Pésni i vuzdisjki
(Sånger och suckar), snabbt följda af en rad andra
diktsamlingar, hvilka sedan lämnade materialet för en
1904 utkommen volym Izbrani stichotvorenija (Valda
dikter), försedda med berömmande företal af den
bulgariske skaldefursten Ivan Vazov. C. framträder
i dessa ungdomsdikter som lifslustens och
lifs-njutningens förkunnare; "ett förnuftigt lif,
ära och ideal" locka honom ej, han hyllar i stället
"lifvets frihet och ungdomliga dårskaper". Hans eget
lilla fosterland med sina primitiva seder synes honom
för trångt, han söker lifvet ute i den stora världen;
hans "heliga" lösen "kvinnor och vin, vin och kvinnor"
för honom bl. a. till Italien, där han finner stoff
för en rad glödande kärleksdikter. Så småningom får
hans poesi en lugnare karaktär; som ett nytt moment
inkommer däri en stark påverkan från den bulgariska
folkpoesien. Speciellt gäller detta hans starkaste
diktsamling, den 1904 publicerade Samodivska kitka (En
febukett), täcka kärleksdikter, utgörande konstnärliga
bearbetningar af folkvisor och folkliga motiv. Efter
en period, då han med tvifvelaktig konstnärlig
framgång odlar symbolismen (diktsamlingarna Hymner
till morgonrodnaden, Intermezzo o. a.), blef
C. sedan under krigsåren patriotisk kampsångare;
under Balkankrigen 1912 -13 skref han glödande
frihetshymner, sedan samlade under titeln "Till
storms!" Under Världskriget diktade han en volym
Segersånger (bl. a. en hänförd hymn till Tyskland),
en genre, som förvärfvade honom stor popularitet
inom hans land, men inom hvilken han poetiskt sedt
ej nådde tillnärmelsevis så högt som i sin tidigare
diktning. C. har ej heller utan framgång uppträdt
som dramatiker. Stormande succés på den bulgariska
scenen gjorde hans båda starkt patriotiska dramer
Bojan trollkarlen, hvars ämne hämtats ur Bulgariens
äldre historia, och Den gamle krigaren, där han hyllar
bulgarisk heroism och brännmärker serbiskt barbari
under Balkankrigen. Ett modernt tema behandlar
C., halft skämtsamt, halft allvarligt i dramat
Ratjenitsa, uppkalladt efter namnet på en bulgarisk
nationaldans; litterärt värdefullare, om också oklart
och sceniskt omöjligt, är dramat Stiilpotvorenije
(Pelarbygge). Genomgående svaga äro däremot en del
under krigsåren författade krigsnoveller. A. Kgn.
Christy [krirsti], Henry, engelsk fabrikant och
arkeolog, f. 1810, d. 1865, företog från början af
1850-talet vidsträckta resor, bl. a. till Mexico,
Colombia och de skandinaviska länderna samt gjorde
stora samlingar, belysande människans förhistoria. Med
anledning af Boucher de Perthes’ paleolitiska
upptäckter i Somme-dalen fattade han
intresse för undersökningar i Frankrike
samt bekostade och utförde i gemenskap med
E. Lartet en mängd utgräfningar i sydfranska
grottor (se Lartet). C. efterlämnade ett
halffärdigt arbete, Reliquice Aquitanicce,
som kompletterades af Lartet och efter dennes
död utgafs 1875 af R. Jones. C:s samlingar ha
till stor del donerats till British museum.
T. J. A.
Chrobäter. Se Kroatien.
Chronschoug [kronskog], typ för en själfkär,
halfbildad, inskränkt människa, som på grund
af lärdomshögfärd och pedantisk småsinthet
gör sig löjlig. Namnet härrör från August
Bondesons "Skollärare John Chronschougs
memoarer" (1897), en fingerad själf biografi.
R-n B.
Chrysaör, grek. myt., "Guldsvärd". Se G o r-go n e r.
Chryselefantin. Se Kryselefantin.
Chrysobaianäce«, bot., detsamma som Chryso-balanoidece
(se K o sa c e se).
ChrysochloYidae, zool. Se Gu l dm ull v a-d a r n a.
Chrysochraon, zool. Se Gräshoppor, sp. 480.
Chrysoke’ras (af grek. chryso’s, guld, och ke’ras,
horn), Gyllene hornet. Se Konstantinopel, sp. 837-838.
Chrysophanus, zool. Se Guldvingar.
*Chrysops, zool. Se Blindbromssläktet.
"Chrysostomos, J. Se T. Nyström, "Studier öfver
J. Chrysostomi etik" (1911).
Chrysotus, zool. Se Långbenflugor med fig.
Chryssafis (grek. Xovoayyc;)> Johan E v a n-g e l o s,
grekisk gymnast och öfversättare, f. 12 dec. 1873
i Aten, egnade sig efter af slutade skolstudier
åt gymnastiken, vardt 1893 gymnastiklärare vid
ett läroverk i Aten och tog s. å. första pris i en
gymnastiktäflan där enligt ryskt system, studerade på
statsstipendium vid Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm 1900-01, hvarefter han blef gymnastiklärare
vid Atens normalskola 1902, generalinspektör för
gymnastik 1910 och chef för fysisk fostrans sektion
vid kultusministeriet 1917. C. har nedlagt ett
energiskt, slutligen med framgång krönt arbete för
svenska gymnastikens införande i Grekland. Genom k,
förordn. 1909, bekräftad genom af riksdagen antagna
lagar af 1918 och 1920, infördes nämligen svensk
gymnastik i alla statens skolor. - C. deltog i
revolutionskriget på Kreta 1896 (som frivillig),
i kriget mot Turkiet 1897 samt, med utmärkelse,
i de båda Balkankrigen 1912-13. C:s litterära
verksamhet omfattar dels ett stort antal arbeten
om gymnastik och idrott, däribland ett arbete om
Lings gymnastiska system (1909; 3:e uppl. 1922),
dels öfversättnin-gar från sv. af G. af Geijerstams
"Gamla bref" (1921), V. Rydbergs "Romerska sägner"
(s. å.) och Strindbergs "Giftas" (1922), smärre saker
af Ellen Key och Selma Lagerlöf i tidskr. "Hellenis"
m. m., och C. har flera översättningar m. m. under
förberedelse, allt uttryck för hans entusiastiska och
energiska sträfvan att göra Sverige kändt i Grekland.
R-n B. II. J-dt.
Chubbläs [tja’b-]. Se Lås, sp. 157.
*Chubut. - 2. Territorium i Argentina, omfattar
241,966 kvkm. med 27,722 inv., 0,i på l
kvkm. (1920). Guld, salt och granit exporteras.
Chulalongkorn, konung af Siarn, f. 20 nov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
