Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cavum tympani. Se Hörselorgan, sp. 288. - Cayeux, Lucien - Caymanera, stad. Se Guantanamo - Cay note. Se Ephedra - Cayote. Se Sechium - Cazalis, Henry - Cazengo-kaffe. Se Coffea, sp. 495 - *Cazot, T. J. J. - C. d. - *Ceará. 1. - Cecchetti, Enrico - Cecchi, Emilio - *Cech, Svatopluk - Cecidomyiidæ. Se Gallmyggor - *Cecil. 6. R. A. T. G.-C. - *Cecil. 7. J. E. H. G.-C. - *Cecil. 8. Lord Hugh C. - *Cecil. 9. Lord Edgar Algernon Robert C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Cavum tympanl-Cecil
54
Ca’vum ty^pani, anat. Se Hörselorgan,
sp. 288.
Cayeux [kajo], Lucien, fransk geolog och petrograf,
f. 1864 i Semousies, dep. Nord, tjänstgjorde efter
universitetsstudier i Lille först vid Frankrikes
geologiska undersökning samt vid École des mines
och vid Ecole des ponts et chaussées samt blef
1900 professor i mineralogi och geologi vid
Institut national agronomique och slutligen
äfven vid College de France. Han har särskildt
sysselsatt sig med de sedimentära bildningarnas
petrografi, och 1897 framställde han i sin
doktors-afh. Contribution å Vétude micrographique
des ter-rains sédimentaires. I. Étude de quelques
dépots siliceux secondaires et tertiaires du Bassin
de Paris et de la Belgique. II. Craie du Bassin
de Paris utförligt och tydligt den åsikt, som han
redan förr uttalat, att skrifkritan (se Krita,
sp. 1469), som man tidigare varit böjd att anse som
en djuphafs-bildning, analog med globigerinaslammet i
nutidens haf (se Haf, sp. 985), är en bildning från
ganska grundt vatten, 200-300 m. eller mindre. 1916
utgaf han en synnerligen förtjänstfull handbok i
sedimentbergarternas petrografi, Introduction å Vétude
pétrographique des roches sédimentaires. K. A. G.
Caymanera, stad. Se Guantanamo.
Cay note [kéY näurt], eng., bot. Se E p h e d r a.
Cayote, bot. Se S e c h i u m.
Cazalis [kasali7], Henry, fransk skald, f. 9 mars
1840 i Corneilles-en-Parisis, d. l juli 1909 i Geneve,
var till yrket läkare och författade flera skrifter i
medicin och hygien. Hans diktning, som till största
delen utgafs under märket Jean L a-hor, tillhör
helt och hållet les parnassiens’ skola och påminner
närmast om Leconte de Lisles exotiska lyrik. Han
hade tagit starka intryck af den indiska filosofien
med dess asketism, pessimism och pan-teism. Af hans
verk kunna nämnas Melancholia (1868), V illusion
(1875), Poé&ie* complétes (1888), La gloire du néant
(1896), Histoire de la litteratur e hindoue (1888),
William Morris (1897) och (Euvres choisies (1909).
R-n B.
Cazengo-kaffe. Se C o f f e a, sp. 495.
"Cazot, T. J. J., dog 27 nov. 1912 i Alais.
C. d., mus., förkortning för it. colla destra (se
d. o.).
"Cearå. 1. Staten C. hade 1920 1,319,228 inv., 12,6
på l kvkm., och omfattade 86 kommuner.
Cecchetti [tjekke7tti], E n r i c o, italiensk
balett-mästare, f. 21 juni 1850 i Kom, debuterade
i Florens, uppträdde 1885 i London, flyttade sedan
till Petersburg, vid hvars kejserliga teater han
vardt den ledande balettdansören, och anställdes
sedan som professor vid den kejserliga teaterskolan,
där han utbildade ett stort antal af samtidens
förnämsta dansörer och danserskor (Anna Pavlova,
Thamar Karsavina, Leonid Massin m. fl.). 1905 ff. var
han Diaghilev-balettsällskapets balettmästare.
R-nB.
Cecchi [tje’kki], E m i l i o, italiensk
författare, f. 14 juli 1884 i Florens, där han
studerade litteratur, är sedan 1910 litterär
redaktör i "Tribuna". Af hans till största delen
litteraturkritiska verk kunna nämnas Inno (1910),
Rudyard Kipling (1911), Note d’arte a Valle Giulia
(s. å.), La poesia di G. Pascoli (1912), Studi critici
(1912), Storia della letteratura
inglese nel sec. XIX (I, 1915) och Pesci rossi (1920).
R-nB-
*Cech, S v ät öp l u k, dog 23 febr. 1908.
Cecidomyildae, zool. Se Gallmyggor.
"Cecil. - 6. R. A. T. G.-C., 3:e markis af S
a-lisbury. En rikt dokumenterad biografi öfver
honom, "Life of Robert, marquis of Salisbury", har
börjat utges af hans dotter, lady G w e n d o-line
C. (hittills 2 bd, 1921; gå t. o. m. 1880).
7. J. E. H. G.-C., 4:e markis af Salisbury, blef
mars 1905 handelsminister i ministären Bal-four
och afgick med denna dec. s. å. Han har sedan
varit en bland de ledande för yttersta högern
("the diehards") i öfverhuset, påyrkade som sådan
förkastande af 1911 års parlamentsbill äfven med
risk af dess genomdrifvande genom massutnämning
af nya peerer och har häftigt motsatt sig alla
regeringsförslag om själfstyrelse för Irland.
Han blef okt. 1922 sigillbevarare i Bonar Laws
ministär och regeringspartiets ledare i öfverhuset.
8. Lord H u g h C. föll på grund af sin
starkt utpräglade frihandelsåskådning igenom vid
parlamentsvalen 1906, men representerar sedan 1910
i underhuset Oxfords universitet, dock utan att
där spela samma framträdande roll i debatterna som
under striden om tariff ref ormen. Han var under
Världskriget löjtnant vid luftvapnet (från 1915)
och följde 1921 sin broder lord Robert C., då denne
utträdde ur det konservativa partiet.
9. Lord EdgarAlgernonRobertC., den föregåendes
broder, statsman, f. 14 sept. 1864, var 1886-88
privatsekreterare åt sin fader, blef 1887 advokat
och vann som
sådan godt anseende. Åt aktiv politik egnade han
sig först 1906, då han blef (konservativ) led. af
underhuset. Han gjorde sig där snart bemärkt genom
energiskt framförande af högkyrkliga synpunkter mot
den liberala ministärens skolreformförslag. Liksom
sin yngre broder lord Hugh C. var äfven lord Robert
C. ej sällan upprorisk mot partiledningen, och hans
frihandels-vänliga åsikter kostade honom vid 1910
års val underhusmandatet. Vid ett fyllnadsval 1912
blef han emellertid representant för den konservativa
valkretsen Hitchin, men har under senare år intagit
en alltmer partibunden ställning och utträdde 1921
formligen ur det i regeringskoalitionen ingående
konservativa partiet, därvid dock betonande
sin orubbadt konservativa grundåskådning. I
Asquiths koalitionsministär blef C. juni 1915
understatssekreterare för utrikes ärenden,
handlade som sådan särskildt alla blockadärenden
och blef febr. 1916 chef för det då upprättade
blockadministeriet. Bägge dessa poster bibehöll han
i Lloyd Georges koalitionsministär (från dec. 1916),
lämnade juli 1918 blockadministerposten och blef
biträdande utrikesminister samt hade som sådan
framträdande del i de underhandlingar mellan de
allierade, som föregingo stilleståndet med Tyskland
nov. s. å. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
