Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlson. 1. Oskar Fredrik C. - Carlson. 2. Oskar Birger C. - *Carlson. 2. K. F. Ernst C. - Carlson, Anton Julius - Carlson, John Fabian - Carlson, George Alfred - Carlsson, Karl Beyron - Carlsson, Alfred Bernhard - Carlsson, Oscar Gottfrid Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid lifförsäkringsanstalten "Odens" bildande, mångårig
ordf. i Stockholms skiljenämnd för handel, industri
och sjöfart samt stadsfullmäktig 1898-1900. Han
var initiativtagare till bildamdet af Svenska
arbetsgifvareföreningen och dess vice ordf. Sedan
1909 var han led. af Landtbruksakad.
2. Oskar Birger C., den föregåendes son, industriman,
f. 13 sept. 1873 i Nacka (Stockholms län), blef
student i Stockholm 1892, utexaminerades från
Tekniska högskolans kemisk-tekniska afd. 1896,
studerade vid Technische hochschule i Charlottenburg,
Berlin, 1897-98, var assistent i elektrokemi
där 1898, afdelningschef hos Deutsche gold-
und silberscheideanstalt, Frankfurt a/Main, för
laboratoriet för sällsynta metaller 1898 och för
karbidfabriksbyggnadsafdelningen och elektriska
ugnar 1899-1900. C. blef 1900 ingenjör, 1909
öfveringenjör och 1911 disponent vid Stockholms
superfosfatfabriks a. b:s filial Månsbo och var
1911-21 verkställande direktör för bolaget. C. har
gjort många uppfinningar inom det kemisk-tekniska
området och erhållit 25 olika patent på sådana. Han
har författat bl. a. inemot 100 afh., föredrag
och artiklar. C. är led. af Landtbruksakad. (1917)
och en af stiftarna af och ordf. i Sveriges kemiska
kontor och led. af Svenska ingenjörsvet. akad. (1919).
1-2. T. B-l.
*Carlson. - 2. K. F. Ernst C. dog 7 april
1909 i Stockholm. 1910 utkom den af honom
förf. fortsättningen af faderns stora historiska verk,
utgörande d. 3 af Sveriges historia under Karl XII:s
regering och omfattande tiden 1706-09.
Carlson, Anton Julius, svensk-amerikansk fysiolog,
f. 29 jan. 1875 i Svarteborg, Göteborgs och Bohuslän,
utvandrade 1891 till Amerika samt blef student vid
Augustana college 1898 och filos. doktor vid Leland
Stanford-universitetet 1902, assistent-professor
1904, associate professor 1909 och ord. professor
1916, allt vid universitetet i Chicago. Han är
därjämte sedan 1905 lärare i allmän och jämförande
fysiologi vid Woods hole, Massachusetts. Efter
Världskriget var C. en af ledarna för den amerikanska
understödsverksamheten i Europa. - Han har utöfvat
mycket intensiv verksamhet som vetenskaplig forskare
och därvid särskildt bearbetat blodomloppets och
matsmältningens fysiologi. Inom den förra äro
framför allt hans undersökningar om hjärtverksamheten
och hjärtinnervationen hos de ryggradslösa djuren
anmärkningsvärda. Här har han bl. a. på det mest
bindande sätt uppvisat, att hjärtverksamheten hos
Limulus polyphemus beror på verksamheten hos hjärtats
ganglieceller. C:s studier öfver matsmältningen
hänföra sig väsentligen till magsäckens förhållande
under hungertillstånd. Till allra största delen
äro C:s arbeten tryckta i "American journal of
physiology". Yid Lunds universitets
jubelfest 1918 promoverades
han till med. hedersdoktor.
R. T-dt.
Carlson, John Fabian, svensk-amerikansk artist,
f. 4 maj 1875 i Kålsebo, Ukna, Kalmar län, kom
1886 med sina föräldrar till Amerika. Han studerade
konst i Buffalos och New Yorks konstakademier. Sin
första tafla utställde han 1904. Han har eröfrat
flera pris å konstutställningar. Sedan 1907 är
han lärare i landskapsmålning vid en konstskola
i New York. Han målar företrädesvis landskap, i
hvilka oomtvistlig teknik förenas med ett utsökt
färgsinne. Han är representerad af taflor i de
förnämsta konstsamlingarna och gallerierna i Amerika.
O. A. L-r.
Carlson, George Alfred, svensk-amerikansk politiker,
f. 23 okt. 1876 i Alta, staten Iowa, af från Halland
inflyttade svenska föräldrar, aflade advokatexamen
1904 och var allmän åklagare i ett judiciellt distrikt
i Colorado 1908-15. C. valdes med stor röstöfvervikt
till guvernör i Colorado 1915 för en termin af två år.
O. A. L-r.
Carlsson, Karl Beyron, tidningsman, f. 18 dec. 1869
i Stockholm, studerade i Uppsala 1888-91, var
1891-96 medarbetare i "Aftonbladet", 1896-98 i
"Dagen", 1898-1910 i "Dagens nyheter", 1911-13
åter i "Aftonbladet", var 1914-22 redaktör af
"Veckojournalen" och inköpte 1922 "Idun". Af hans
bokarbeten må nämnas Hela Stockholm (1911-12).
Carlsson, Alfred Bernhard, historiker, biblioteksman,
f. 6 maj 1881 i Munktorp, Västmanlands län,
student i Uppsala 1899, filos. doktor där 1913 på
afh. Den svenska centralförvaltningen 1521-1809,
blef 1911 amanuens och 1916 andre bibliotekarie vid
Uppsala universitetsbibliotek och var sekreterare
hos bibliotekssakkunniga 1918-22. C. har
författat artiklar i "Historisk tidskr.",
Reformförslag 1809-1840 etc. (tills. med A. Unger i
Departementalkommitterades betänkande, 1913), Jonas
Hallenbergs anteckningar och samlingar till Gustaf
II Adolfs historia i Uppsala universitetsbibliotek
(i "Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift
1621-1921"), utgett Uppsala universitets matrikel
1680-1740 (1911-22) samt redigerat den bibliografiska
afd. i "Svenskt biografiskt lexikon". E. N-nn.
Carlsson, Oscar Gottfrid Henrik, historiker,
universitetslärare, f. 18 dec. 1889 i Burseryd,
Jönköpings län, blef 1905 student samt 1915
filos. doktor och docent i historia i Uppsala
och upprätthöll historieprofessur i Göteborg 1917
och i Uppsala 1918-23. Han har författat Hemming
Gadh. En statsman och prelat från Sturetiden
(grad. afh., 1915) och ett stort antal uppsatser i
"Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen" (Vårt
största enskilda medeltidsbibliotek och dess ägare,
1918, En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf
Vasa, s. å., Mäster Beros af Lödöse bibliotek, 1922),
i "Personhist. tidskr." (bl. a. Gustaf Vasas äldste
tjänare, 1918-19, Till de medeltida Stureätternas
genealogi), i "Hist. tidskr." (Stockholms
blodbad,. 1920, och Wulf Gyler i svensk tjänst, 1922),
i "Sv. tidskr." (Gustav Eriksson i Rydboholm. Till
400-årsminnet av Gustav Vasas befrielseverk, 1921),
i "Kyrkohist. tidskr." (Johannes Magnus och Gustaf
Vasas polska frieri, 1922), i "Sv. biogr, lex.",
Nordisk familjebok m. fl. C. har utgett "Stockholms
stads tänkeböcker 1483-1492"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
