Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cajal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Cajal-Calf of Man
956
Cajal, Ramón y C., Santiago. Se K a-
món y Cajal, S.
*Cajander, P. E., dog 14 juni 1913 i Helsingfors.
Cajander, Aimo K a a r l o, finländsk forstman,
f. 4 april 1879 i Nystad, blef filos. licentiat 1903
och docent i botanik vid universitetet samt lärare
i naturvetenskaper och
elev vid Evois’ forstin-
stitut 1904, hvars före-
ståndare han var 1907
-08. Då den hög-
sta forstundervisningen
flyttades till universite-
tet, förordnades han
att där uppehålla un-
dervisningen i skogs-
skötsel. Han utnämn-
des till professor i
skogsskötsel 1911 och
blef 1918 därjämte t.
f. öfverdirektör i Forst-
styrelsen. C., som till-
hör finska samlingspartiet, utnämndes 2 juni
1922 till statsminister (efter Yennola) och funge-
rade äfven som biträdande jordbruksminister.
Han efterträddes nov. s. å. af Vennola. C.
har varit mycket använd i regeringsuppdrag och
haft stort inflytande på ordnandet af forstliga
frågor. Bland hans många vetenskapliga publika-
tioner må nämnas Beiträge zur kenntniss der ve-
getation der alluvionen des nördlichen Eurasiens,
Studien tiber die vegetation des urwaldes am Lena-
fluss (i "Acta soc. scient. fenn.", 32, 1904), Bei-
träge zur kenntniss der entwickelung der euro-
päischen moore (i "Fennia", 22, 1905), Ueber
waldtypen (ibid., 28, 1909), Studien uber die moore
Finnlands (ibid., 35, 1913). Han har ock utgett
en lärobok i skogsskötsel för studerande, Metsän-
hoidon perusteet (I-II, 1916-17). T. C.
Cajolera [kaja-]. Se Kajolera.
Qaka-æran. Se Saka-æran.
Qäkta, sekt. Se T hågs.
*Calabozo är numera hufvudstad i staten Guárico,
Venezuela (ej i staten Miranda). Biskopssäte.
Calahpnda, hamn. Se Motril.
* Calais var under Världskriget näst Boulogne
engelska arméns förnämsta urlastningsort (h j alp-
bas) på franska kusten. Hamnen med sina anlägg-
ningar, befästningarna, staden och trupplägren i
dess närhet bombarderades 1915-18 (enligt fransk
uppgift) icke mindre än 65 gånger från tyska flyg-
plan och 5 gånger från tyska luftskepp samt l
gång från tyska örlogsfartyg. Därvid blefvo 101
personer dödade och 423 sårade, hvarjämte skador
anställdes till ett värde af omkr. 30,000,000 frcs.
73,000 inv. (1921). H. J-dt.
Gälarna, liten stad i prov. Antofagasta, Chile,
vid floden Loa och järnvägen Antofagasta-La Paz.
2,200 m. ö. h. C. är den enda plats på denna järn-
väg, där dricksvatten kan fås. I närheten rika kop-
pargrufvor. Omkr. 1,000 inv.
Calamichthys, zool. Se Crossopterygii.
Cala’nidæ, zool. Se Loppkräftor.
Cälärasi, stad. Se Kalarasch.
*Calas, J. Titeln på E. Hertz’ bok (sista raden)
är "Voltaire und die französische strafrechtspflege
im 18. jahrh." (1887).
Caiasanze (Calasanza), José, spansk ordens-
stiftare, f. 1556 på slottet Calasanza vid Petralta
de la Sal, d. 1648 i Rom. Se P i a r i s t e r.
*Calascibelta är oriktig form i st. f. C a l a s c i-
b et t a.
Calbayog, stad på västkusten af ön Samar,
Filippinerna, vid mynningen af floden C., 48 km.
n. v. om Cathalogan. Stor export af hampa, timmer
och kopra. 15,895 inv. (1918).
’Calceus. Se Skodon, fig. 3-4.
* Calcutta upphörde 1912 att vara Brittiska In-
diens hufvudstad, som då Delhi blef. Beslutet därom
kungjordes vid Georg V:s och drottning Marias
kröningsdurbar i Delhi 12 dec. 1911. Invånaran-
talet, förstäderna inbegripna, 1921 var 1,263,292.
Stadsområdet utgör 108,77 kvkm. och består af det
egentliga C. (med Fort William) samt förstäderna
Cossipore-Chitpur, Manicktola och Garden Reach,
alla på östra stranden af Hugli, samt Howrah, på
västra stranden. Folkmängdens fördelning på kön
och stadsdelar 1911 var:
Summa Män Kvinnor
Calcutta (med Fort
William)......... 896,067 607,674 288,393
Cossipore-Chitpur.. 48,178 30,793 17,385
Manicktola......... 53,767 31,735 22,032
Garden Reach..... 45,295 27,665 17,630
Howrah............. 179,006 114,566 64,440
Summa 1,222,313 812,433 409,880
Med afseende på religion voro 1911 i det egent-
liga C. (fortet inbegripet) 604,853 hinduer, 932
sikher, 1,797 jainer, 2,343 buddister, 467 mazdei-
ster, 241,587 muhammedaner, 39,551 kristna, 1,919
judar, 56 animister och 2,562 pers. af annan eller ej
uppgifven religion. S. å. funnos där 13,482 euro-
péer eller därmed jämställda, 815 armenier och
14,177 anglo-inder och eurasier. Antalet olika na-
tionaliteter, raser och kaster var 397, antalet språk
51, hvaraf 28 indiska. Bengali är modersmål för l/z,
hindi för Vs och urdu för nära 7 proc. af befolk-
ningen. C., hvars utrikeshandel 1917-18 beräk-
nades till 619,69 mill. rupier för importen och
858,36 mill. rupier för exporten, besöktes 1920 af
bl. a. 10 svenska fartyg om 33,730 nettoton i an-
kommande och 9 svenska fartyg om 29,791 nettoton
i af gående fart. E. A-t.
* Gäldas. - 3. Departement i republiken Co-
lombia. 19,110 kvkm. 428,137 inv., hvaraf
216,041 män och 212,096 kvinnor, 22 på l kvkm.
(1918). Jorden är bördig och mineralrikedomarna
stora. Viktigaste alster äro kaffe, socker, boskap och
stråhattar. Hufvudstad Manizales. E. A-t.
Caldeira de Santa Barbara, berg. Se T e r-
c eir a.
Calefactörium, mlat. (af lat. caleja’cere, göra
varm), värmerum i kloster. Se Värmestuga.
Calepo^ius, helgon, präst, enligt sägen dödad
under kejsar Alexander Severus 222 e. Kr., på
beskyllning att jämte andra kristna ha anlagt en
stor eldsvåda i Rom. Hans kropp säges ha blifvit
kastad i Tiber, men på befallning af påfven
Calixtus I åter upptagen och begrafven. Hans dag
är 10 maj. J-C.
*Calfa, G. de L., dog 1906 i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
