- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
941-942

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bögh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bottenprof från hafsundersökningsexpeditioner, bl.
a. från den danska Ingolf- och den holländska
Siboga-expeditionen. Inom Danmarks geologi har
B. behandlat äfven frågor om Danmarks sedimen-
tära bildningar, t. ex. Den vulkanske aske i
moleret samt en oversigt över Danmarks ældre
tertiærbjærgarter
(1920). B. blef 1913 medlem af
Commissionen for ledeisen af de geologiske og
geografiske undersögelser i Grönland samt är led. af
danske Videnskabernes selskab (1919) och Fysiogr.
sällsk. i Lund (1920). K. A. G.

*Bögh, N., dog 13 okt. 1905 i Köpenhamn.

Böhle, Fritz, tysk konstnär, f. 1873 i
Emmendingen i Baden, studerade i Frankfurt och
München, där han påverkades al W. Diez och H.
Thoma. Han blef ytterst mångsidig, målade
bondelif, romantiska, religiösa och mytologiska ämnen,
porträtt och landskap, utförde raderingar af
storstilad enkelhet och monumentalitet (Oxar vid
plogen, Svinherde, Kermess, S:t Antonius, S:t Georg

m. fl.) och egnade sig efter 1900 äfven åt
skulptur (ryttarstaty af Karl den store för
Alte Main-brücke i Frankfurt, Tjurtämjare o. a.). B. är
rikt representerad i museer i Tyskland, framför
allt i gallerierna i Stuttgart. Se monogr. af Klein
1909. G-g N.

*Böhmen utgör efter Världskriget hufvuddelen af
republiken Tjecho-Slovakien (se vidare
d. o. Suppl.).

*Böhmer, E., dog 5 febr. 1906 i Lichtenthal,
vid Baden-Baden.

Böhm-Ermolli, Eduard von, friherre, öster-
rikisk militär, f. 21 febr. 1856 i Ancona, blef
1875 officer vid ett dragonregemente, öfvergick
sedan till generalstaben, blef 1896
öfverste och chef för 3 :e ulanrege-
mentet, 1903 generalmajor och
brigadchef, 1907 fältmarskalklöjtnant
och divisionschef, 1911 chef för l:a
armékåren (Krakau) och 1912
general af kavalleriet. Vid krigsutbrottet 1914
ställdes B. i spetsen för 2:a armén, hvilken till
en början tilldelades serbiska krigsskådeplatsen,
men som undan för undan flyttades till den
galiziska. Här deltog B. i afvärjandet af de ryska
anfallen, kämpade vintern 1915 i de västra
Karpaterpassen, deltog i anfallet mot ryssarna våren
s. å. och återtog Lemberg (22 juni). Vid 1916 års
början hade B. befäl öfver en armégrupp, i
hvilken hans egen armé ingick, som besatt delen n. v.
om Tarnopol-Dubno af de allierades front, men
måste på grund af Brusilovs kraftiga offensiv i
juni och juli s. å. gå tillbaka till i höjd med
Brody. I aug. s. å. erhöll B. befälet öfver en
starkare armégrupp, omfattande äfven Sydarmén,
hvarmed han framgångsrikt försvarade Zlota
Lipa-linjen mot Brusilovs förnyade anfall. I juni 1917
hade B. till uppgift att med sin ytterligare
förstärkta armégrupp försvara hela frontdelen
Karpaterna-Brody, hvaremot Brusilov l juli fram-
gick till anfall. Efter en del motgångar, särskildt
s. om Dnjestr, öfvergick B:s armégrupp 19 s. m.
till motoffensiv och befriade i det närmaste hela
Galizien från ryssarnas invasion. Efter fredsslutet
i Brest-Litovski förde B., som 1916 befordrats till
generalöfverste, befälet öfver de österrikiska
trupper, som inryckte i Ukraina. Han hade nu blifvit
fältmarskalk. C. O. N.

*Böhmert, K. V., dog 12 febr. 1918 i Dresden.

*Böhm von Bawerk, E. v., dog 28 aug. 1914
i Kramsach vid Kattenberg. Han blef 1910 led.
af sv. Vet. akad. Jfr A. Tirazian, "Zur kritik
der Böhm-Bawerkschen kapitaltheorie" (1920).

*Böhn, G., dog 9 jan. 1906 i Kristiania,

*Böhtlingk. - 2. A. B. lämnade 1919 professuren.

Böjkota, anat. Se Kota.

Böjningsfjäder, maskinb. Se Fjäder, sp. 486.

Böjuk Menderez, flod. Se Menderez.

Bökebergsslätt, vackert belägen herrgård vid
Yddingesjöns östra strand, Hyby socken, Malmöhus
län, lydande under Skabersjö fideikommiss (se
Skabersjö 2). Vid hållplatsen B., belägen 22 km.
från Trälleborg, 25 km. från Malmö och 21 km.
från Lund, ligga många villor och restaurang. Den
stora bokskogen är ett ofta besökt mål för
lustresande samt plats för folkmöten så godt som hvarje
sommarsöndag. O. Sjn.

Böketofta, herrgård i Kågeröds socken, Malmö-
hus län, har en areal af omkr. 400 har, hvaraf 201
har åker och äng till hufvudgården; tax.-v. 293,700
kr. (1921). B., som i allmänhet varit förenadt med
Knutstorp (se d. o.), tillhör grefve Fr. Wacht-
meisters stärbhus. O. Sjn.

Böklin, Per Johan, präst, f. 22 mars 1796 i
Ousby, d. 5 aug. 1867, vardt 1818 student och
1820 filos. magister i Lund, prästvigdes 1830,
utnämndes 1820 till kollega och 1832 till rektor vid
Kristianstads läroverk, vardt 1840 kyrkoherde i
Köpinge och Lyngsjö och fick 1849 prosttitel. B.
var verksam som läroboksförfattare och utgifvare;
litterärt betydelsefullast var han som lärare och
förtrogen åt Fredrika Bremer (se d. o., sp. 95). Jfr
Fredrika Bremers "Brev" (I-IV, 1915-20).

Böksholm, herrgård och sulfitfabrik i Drefs
socken, Kronobergs län, omfattar tills, med Braås
herrgård omkr. 4 3/4 mtl, med en areal af 1,452
har, hvaraf 155 har åker; tax.-v. 227,000 kr. för
jordbruksfastighet och 960,000 kr. för
industrianläggning (1921). Denna, som består af
sulfitfabrik vid B., sysselsätter 85 arb. och har ett
tillv.-värde af 800,000 kr. pr år. B., från 1782
järnbruk, har tillhört släkterna Stråle, Lundblad,
Kappe, Hamilton m. fl., Braås 0. Lundblad, som
1745 anlade masugn, E. Benzelstierna (anlade 1762
järnmanufakturverk), släkterna Rappe, Hamilton,
Rålamb m. fl. Järnbruken äro nu sedan länge
nedlagda. Nuv. egare är A.-b. Böksholms sulfitfabrik
(grundad 1914, akt. kap. l mill. kr.). O. Sjn.

Bölcke (Boelcke), Oswald, tysk
flygofficer, f. 19 maj 1891 i Giebichenstein vid Halle,
förolyckad genom sammanstötning med ett tyskt
flygplan på Sommefronten under Världskriget 28 okt.
1916, blef 1912 officer vid 3:e telegrafbataljonen
och 1914 vid flygtrupperna, där han blef kapten
1916. B. var en af tyska arméns första och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free