Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Båtsfjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Båtsfjord, numera det officiella namnet på
Baadsfjord (so d. o.).
*Båtskärsnäs har äfven hamn och lastageplats,
hvarest 1920 uppburos 414 kr. för inrikes och 2,574
kr. för utrikes sjöfart i grundpenningar. B. ångsåg
tillhör numera A.-b. Ytterstfors-Munksund.
Båtsmansrotering. Se Indelningsverket.
*Bååth. 1. A. U.
B. dog 2 ang. 1912.
Hans sista arbeten voro
Från faren tid (1910)
och ungdomsskildringarna
Wagners sagor
(6 bd, 1903-12). Dikter i urval utkom 1910.
En minnesvård of ver B.
aftäcktes 1916 på Gottskär.
3. Johan Ludvig B., den
föregåendes faders kusin, jurist,
f. 11 sept. 1827 i Vadstena, d. 6 dec. 1912
i Hälsingborg, blef student i Lund 1843, aflade
hofrättsexamen 1847, blef vice häradshöfding 1853,
tjänstgjorde i Göta hofrätt och var 1864-1905
häradshöfding i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands
domsaga. Han var flera gånger lekmannaombud vid
kyrkomötet. B. författade bl. a. Svenska
rättegångsväsendets ombildning (2 dlr, 1885, 1894) och
Tryckfrihetslagstiftningen i Sverige och några
främmande länder (I, 1909).
4. Ludvig Magnus B., den föregåendes
son, arkivman, historiker, f. 4 mars 1874 å Truve,
Skaraborgs län, 1895 student och 1905 filos. doktor
i Uppsala, blef 1902 e. o. och 1909 ord. amanuens,
1910 2:a samt 1918 l:e arkivarie och sektionschef
i Riksarkivet. Han har på offentligt uppdrag 1920
-23 tidtals för en af Riksarkivet planlagd serie
medeltida påfvebref rörande Sverige verkställt
forskningar i Vatikanska arkivet. B. har
författat bl. a. Bidrag till den kanoniska rättens
historia i Sverige (1905), Upplands förvaltning (i
"Uppland. Skildring af land och folk", 1908),
Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till
våra dagar (2 dir, 1916-18) och artiklar i "Hist.
tidskr.", "Ord och bild5’, "Samfundet S:t Eriks
årsbok’’ och Nordisk familjebok samt utgett 3 :e uppl.
af Styffes "Skandinavien under unionstiden" (1911)
och K. H. Karlssons register till Sv. diplomatarium
I-II (1910) samt fortsatt H. Hildebrands editioner
af Stockholms stads jordebok 1474-98 (1914) och
skottebok 1501-10 (1915).
*Bååth-Holmberg, Cecilia Ulrika Laura
Lovisa, dog 30 juli 1920 i Stockholm. - Fru
B. fortfor att utveckla ett mycket alsterrikt förfat-
tarskap ända till sin bortgång; hennes sista arbeten
voro Far och son (1907; 5:e uppl. 1919), om
skalden Theodor Körner och hans far, Morfars bok
(2 bd, 1910), om Johan och Johan Fredrik af Lundblad,
En svensk flickas daglok . . . 1808-09
(1912), Förräderiets spel i kampen om Finland
(s. å.), Tyrolarnes frihetsstrid (s. å.), Gordon
(1913), Sol och sommar (s. å.; 2:a uppl. 1914),
Hemma i Sverige (1914), Människor av eld och tro
(1915; 2:a uppl. 1916), Från gammal tid och ny
(1916), I heta striders land (1918), Orter och män-
niskor (s. å.), Vid slott och sund (1919) och Från
drottningens ö (1920). R-n B.
*Bäck, K., biel 1912 led. af Mus. akad.
Bäckabo (Stora Bäckabo),
fideikommissegendom i Friggeråkers socken, Skaraborgs län,
omfattar 4 3/8 mtl. Areal 200 har, hvaraf 170 har
åker, tax.-v. 170,000 kr. På 1600- och 1700-talen
egdes B. af släkterna Store, Hård och von Knorring.
I början af 1800-talet blef det fideikommiss inom
den s. k. Ängelholmsgrenen af ätten Spens. Nuv.
innehafvare är grefve Gabriel Spens. O. Sjn.
Bäckahästen, en i södra Sverige (särskildt de
gamla danska provinserna) bruklig benämning för
Näcken (se vidare d. o.), hvilken enligt folktron
stundom uppenbarar sig under gestalten af en stor,
hvit häst i eller i närheten af vattendrag, bäckar
o. d. När kreaturen vattnas utomhus, anse deras
väktare sig manade att i profylaktiskt syfte spotta
i vattnet, för att ej näcken skall göra djuren
skada. Den har skaldiskt behandlats af A.
Österling (se denne).
R. G.
*Bäckebo tillhör numera Växjö stift.
Bäckefors, stationssamhälle i Bäcke socken,
Dalsland, vid korsningen af Dalslands och
Uddevalla–Lelångens järnvägar, 60 km. från Uddevalla, 26
km. från Mellerud. B. har många handlande och
handtverkare samt flera industriella anläggningar
såsom 2 snickerifabriker, mek. verkstad,
armaturfabrik, 3 spikfabriker, hvaraf Bäckefors bruk,
privilegieradt 1767 och en tid ett ganska betydande
järnbruk.
O. Sjn.
*Bäcken. – 5. Ett metallkärl (skål) afsedt för
uppsamling af kollekt, t. ex. vid ingången till
gudstjänstlokaler. I denna uppgift har bäckenet
alltifrån slutet af 1800-talet på de flesta orter
(särskildt städerna) utträngt de gamla offerhåfvarna,
hvilka i Sverige voro i allmänt bruk alltifrån midten
af 1600-talet. (Jfr Kollekt, sp. 547.) Ordet
bäcken förekommer dessutom i många olika
sammanställningar med bibehållen grundbetydelse: flat skål
af metall, t. ex. dopbäcken, rakbäcken, stickbäcken
m. fl.
R. G.
Bäckenabscess, med. Se Kvinnosjukdomar, sp. 419.
Bäckennjuren, anat. Se Njurar, sp. 1089.
Bäckensjö. Se Insjö.
Bäckevik, fiskeläge. Se Grafvarne.
Bäckfjärden. 1. Hafsvik på gränsen mellan
Nätra och Själevads socknar i Ångermanland. Dess
längd i n.–s. är omkr. 11 km., räknadt från
föreningen med Nätrafjärden; bredden växlar mellan
8 km., där Vågefjärden afgrenar sig mot ö., och
250 m. Dess djup är betydande; i dess inre
fjordbäcken ha 46 m. lodats. – 2. Vik på gränsen
mellan Bureå och Löfångers socknar, Västerbottens
län.
1–2. O. Sjn.
Bäcklin, Johan Edvard, ämbetsman, f. 6
okt. 1855 i Nyköping, d. 3 maj 1921 i Stockholm,
aflade 1880 hof rättsexamen, blef 1882 vice härads-
höfding och inträdde 1883 som amanuens i
Ecklesiastikdepartementet, där han befordrades till
kanslisekreterare, registrator, kansliråd i K. M:ts kansli
(1906) samt kansliråd och byråchef (1916). Ett
mönster för en ämbetsman i skicklighet och
pliktuppfyllelse, inlade han som föredragande (sedan
1910) af universitetens och andra högskolor samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
