Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Byggnadskonsten - Byggnadsråd - Byggnadsskatt - *Byggnadsstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prydande. Att man i fasaderna bör söka ge uttryck
för byggnadens inre, är en regel, som - nu liksom
förr – ej alltid följes i praktiken. Med slopandet
af den skrytsamma puts- och gipsarkitekturen, som
är genomgående under 1800-talets senare del,
följde ett lyckligt afståndstagande från de från
öster och väster importerade byggnadsstilarna.
Sträfvan till nationell karaktär blir utmärkande
för den nya arkitekturen. Den söker förebilder och
utgångspunkter i vårt lands egna byggnadsverk,
i Vasatidens och barockens kyrkliga och profana
byggen och ej minst i den nyklassiska stilens alster
från slutet af 1700- och början af 1800-talen. Det
är själfklart, att moderna tekniska framsteg starkt
påverkat den samtida byggnadskonsten, framför allt
ha järn- och betongkonstruktioner medfört nya for-
mer och nya fordringar, exempelvis i affärs- och
fabriksbyggen. Åt stadsplanekonsten har man börjat
egna mycken uppmärksamhet, och många mer och
mindre betydande uppslag på detta område ha sett
dagen.
De tidens sträfvanden belysande byggnadsverk,
som tillkommit i hufvudstaden, äro nämnda i art.
Stockholm (Byggnadshistoria), sp. 1471-72.
öfversikten sträcker sig där till Stadshuset, Råd-
huset, Stadion, Engelbrektskyrkan, Enskilda ban-
kens och Tekniska högskolans nybyggnader och
Liljevalens konsthall. Under de senast gångna
krisåren har byggnadsverksamheten varit ganska
stillastående – ett och annat storbygge har likväl
skridit framåt. Bland byggnadsverk i Stockholm
från de sista åren äro Högalidskyrkan (se pl. I,
fig. 1), af I. Tengbom (på fotografien skymmes
portalen af bergkullen), Patent- och registrerings-
verket af R. Östberg, Timmermansordens byggnad
af I. G. Clason, lifförsäkringsbolaget Thules hus
(fig. 4) af E. Lallerstedt, Skogshögskolan (se d. o.
med fig.) vid Frescati af Ch. Lindholm samt flera
affärshus vid den genom Brunkebergsåsen
framsprängda delen af Kungsgatan af E. Josephson,
S. Wallander m. fl. – den sistnämnde samt
I. Callmander införa där skyskrapan i Stockholmsarkitek-
turen, likväl i relativt moderata mått (uppslaget
gafs först af Wallander). Bland arkitektoniskt vår-
dade industriella anläggningar må nämnas Allmänna
svenska elektriska aktiebolagets (se d. o. Suppl,
med fig. 1) byggnad i Västerås af A. Hahr samt
Tobaksmonopolets byggnad i Stockholm af I. Tengbom.
Utanför Stockholm har under det sista skedet
tillkommit rätt mycket af betydenhet i byggnads-
väg. Främst står Göteborg med Masthuggskyrkan
(fig. 2) af S.Ericson, Röhss konstslöjdmuseum (fig.
3) af K. Westman, Högskolan (se Göteborgs
högskola med fig.) af E. Torulf och E. Hahr,
Nordhemsskolan af A. Bjerke och R. O. Svensson,
Kontoristföreningens hus (se pl. III till art.
Göteborg) af H. och B. Hedlund, Handelsinstitutet
och Polishuset af Ch. Lindholm, Naturhistoriska
museet, den ombyggda och utvidgade Navigationsskolan
(fig. 5) m. fl. En omfattande byggnadsverksamhet
pågår i den nyreglerade stadsdelen i s. omkring
och på andra sidan af Götaplatsen. Vi ha att
vänta storslagna resultat af de täflingar till
omfattande komplex, som egt rum under de
sistförflutna åren, framför allt rörande Götaplatsens
anordning och bebyggande med konstmuseum (under
uppförande), konserthus och stadsteater (förslag, ut-
arbetadt af Torulf, S. Ericson, A. Bjerke och R. O.
Svensson, är godkändt till utförande) samt till
nybyggnad för Chalmersska institutet (första priset
tilldelades 1921 ett förslag, utfördt af A. Fuhre, H.
Jahnke, C. Nyqvist och C. Samuelson). Och nära
Götaplatsen har vid Lorensberg tillkommit ett mo-
dernt villaområde (se fig. 6).
Bland öfriga nya byggnadsverk i olika städer
må nämnas - utan anspråk på fullständighet -
kyrkor i Malmö af A. Anderberg, i Arvika (se
d. o. med fig. Suppl.) af Tengbom och Torulf,
vidare rådhus i Norrköping af I. G. Clason (se
fig. 2 å pl. I till art. Norrköping), i Borås af
Tengbom och Torulf (se fig. 7-8), i Östersund af
F. B. Wallberg (se fig. i art. Östersund), stads-
hus, teater m. m. i Västerås (se fig. 3 å pl. till art.
Västerås) af E. Hahr, hofrättshus i Malmö af
I. Callmander, posthus i samma stad af F. Boberg
(se fig. 10 å pl. II till art. Malmö), vidare
drottningens villa Solliden (se d. o. med fig.), invid
Borgholm, af T. Grut, Adelsnäs (se fig. 9–10) i
Östergötland af I. G. Clason, Statens kraftverks
byggnader vid Trollhättan (se Trollhätte
kraftverk med fig.) af E. Josephson,
Oddfellows byggnad i Nyköping af R. Östberg (se
fig. 3 i art. Oddfellows), Baltiska utställningens
byggnadskomplex 1914 i Malmö (se Utställning, fig. 2)
af F. Boberg och hotellet Skånegården (fig. 11–12) i
Båstad af K. Güettler. Nämnas böra äfven svenska Gustafskyrkan
jämte församlingshus i Köpenhamn (se pl. I till art.
Köpenhamn) af T. Wåhlin, svenska Sofiakyrkan i
Paris (se pl. VI till art. Paris) af G. Falk och
svenska kyrkan i Kristiania (under byggnad) af L.
Wahlman. På stadsplanekonstens område äro att
nämna arkitekten P. Hallman, ingenjörerna A.
Lilienberg (Göteborg) och N. O. Gellerstedt.
G-g N.
Beträffande fig. 1 i hufvudarbetets art., Cheops-
pyramiden i genomskärning, bör här anmärkas, att
enligt nyare undersökningar B i underskriften skall
beteckna "konungens kammare", C "drottningens
kammare" och I underjordisk (ofullbordad) kammare.
Byggnadsråd, ledamot af Byggnadsstyrelsen (se d. o., sp. 921. Suppl.).
Byggnadsskatt under hvartdera af åren 1921
och 1922 i städer, köpingar och andra samhällen,
där byggnadsstadgan för rikets städer gäller, ålades
af 1920 års riksdag bevillningspliktig annan fastig-
het än jordbruksfastighet med 20 öre för hvarje
fulla 100 kr. af det särskilda taxeringsvärde, som
vid 1918 års taxering åsatts åbyggnaden, eller, om
ej särskildt värde är åsätt, med 15 öre för hvarje
fulla 100 kr. af fastighetens hela taxeringsvärde.
Byggnad ej öfver 10,000 kr. taxeringsvärde och
– om ej särskildt värde är åsatt – fastighet ej
öfver 15,000 kr. äro fria från skatt, och öfriga
njuta af drag med motsvarande belopp. – Skatten
antogs närmast i anslutning till enskild motion med
afslag af K. M:ts proposition om en hyresvärdestegringsskatt.
N. H.
*Byggnadsstadgan för rikets städer af 8 maj
1874 med ytterligare ändringar 19 nov. 1915,
12 maj 1917, 26 nov. 1920 och 30 sept. 1921 gällde
vid 1921 års ingång utom för städer och köpingar
för 147 municipalsamhällen.
N. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
