Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bullerö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
901 Bullerö - Bunsen 902
rättning" mellan kl. 10 på aftonen och kl. 6 på morgonen. Utöfver dessa stadganden ha ytterligare föreskrifter mot onödigt gatubuller befunnits erforderliga i Stockholm och Göteborg. I hufvudstaden ha sålunda (på initiativ af E. Lagercrantz i Stockholms stadsfullmäktige 1909) åvägabragts föreskrifter, utfärdade af öfverståthållarämbetet 8 nov. 1912 (såsom "ytterligare ordningsföreskrifter", se Ordningsstadga) för minskande af gatubullret, med förbud mot att nattetid, kl. 10-6, bedrifva särskildt bullrande utearbeten, högljudt utbjuda tidningar eller varor, använda signalhorn med
skarp ton m. m. För Göteborg ha liknande föreskrifter getts genom beslut af länsstyrelsen 15 maj 1917; den fredade tiden räknas där kl. 9-6 C. G. Bj.
Bullerö, bebodd ö i Stockholms yttre skärgård i Nämdö socken, Stockholms län. ön, som har en areal af omkr. l kvkm., är belägen vid Gråskärsfjärden 9 km. s. v. om Sandhamn. I ö. vidtar öppna hafvet. O- Sjn.
Bullfjället, berg nående 1,408 m. ö. h., beläget i Storsjö socken, Härjedalen, v. om Nean nära norska gränsen vid pass 17 km. v. om Helagsf jället. På dess sydsida upprinner Ljusnan. O. Sjn.
Bullia’rda aquätica, bot., detsamma som Tillæa aquatica (se Tillæa).
Bulsjö, herrgård i Sunds socken, Östergötland, omfattar 1½ mtl, med en areal af 1500 har, hvaraf 40 har åker; tax.-v. 300,000 kr. B. har egts af släkterna Drake (1600-1700-talen), Wrangel och Rääf. Nuv. egare är Axel Rääf. O. Sjn.
Bulsjöån, vattendrag i Norra Vedbo och Ydre härad, Småland och Östergötland, af vattnar Västra och östra Lägern till Sommen. Vid två af dess fall äro anlagda elektriska kraftstationer, Olstorp (omkr. 300 hkr) och Ånestad (omkr. 200 hkr).
O. Sjn.
*Bulthaupt, H. A., dog 20 aug. 1905 i Bremen.
* Bulvan, jaktv. Om sjöfågelsbulvaner se Vettee.
*Bulygin, A., fick i nov. 1905 afsked och utnämndes till medlem af riksrådet.
Bumpus [ba’mpes], Hermon Carey, nordamerikansk zoolog, f. 5 maj 1862 i Buckfield, Maine. Efter att sedan 1886 ha utöfvat akademisk lärarverksamhet i sitt hemland utnämndes B. 1902 till föreståndare för American museum of natural history i New York, näst efter eller vid sidan om naturhistoriska museet i London världens mest betydande biologiska institution. Bland hans utgifna skrifter märkas The embryology of the american lobster (1892) och det mycket uppmärksammade arbetet A contribution to the study of variation 1897). L-e.
Bunajöarna. Se Mapia.
Bundaberg, stad i Queensland, Australien, vid Burnett river, 300 km. n. om Brisbane, är centrum i ett betydande sockerproduceramde distrikt; export af socker, sirap och trävaror. Omkr. 5,5^0 inv.
*Bundesrat. 1. Denna representation upphörde i sammanhang med tyska revolutionen i nov. 1918.
Bundet värme, fys. Se Latent värme.
Bundsen, Viktoria Isabella Heliodora, operasångerska, f. 2 mars 1839 i Brastads socken, Bohuslän, d. 18 febr. 1909 i Ixmdon, blef elev vid K. teatern i Stockholm 1858, debuterade
1861 som Fides i "Profeten" och var anställd där spelåret 1861-62, då hon uppträdde bl. a. som Nancy i "Martha" och Azucena i "Trubaduren", hvarefter hon studerade för Masset i Paris och Lamperti i Milano. Hon var 1865-72 (under konstnärsnamnet Boni) första altsångerska vid teatern i Modena och hade därefter en glansperiod på Covent-garden-teatern i London, där hon sedan förblef bosatt och var känd under namnet m:me de Bunsen. E. F-t.
*Bunge, K., dog 1907 i Halle.
*Bunge, G. von, dog 5 nov. 1920 i Basel. Han var son till den å sp. 588 omnämnde botanisten Aleksandr von B.
Bungenäs, halfö på nordöstra delen af Gottland, som i v. begränsar södra inloppet till Fårösund.
Där ligger ett kalkbruk, tillh. A.-b. Gottländska kalkstenskompaniet, samt B. hamn och lastageplats, hvarest 1920 i grundpenningar för fartyg i in- och utrikes fart erlades 3929 kr. E. A-t.
*Bungert, A., dog 26 okt. 1915 i Leutesdorf, Rhenprovinsen. Han fick 1911 professors titel. Bland hans senare arbeten märkas mysteriet Warum? Woher? Wohin? (1908), Sinfonia victrix, de symfoniska dikterna Auf der Wartburg och Zeppelins erste grosse fahrt samt en komisk opera, Liebe siegerin. Ett 1911 bildadt B.-bund för att sprida B:s verk har gett ut månadsskriften "Der bund".
*Bunkeflo utgör nu ett pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt.
Bunkeja, hufvudort i Katanga (se d. o.),
Bunkerkol, det slags kol, som förvaras i ett fartygs kolbox (eng. bunker; se Box. Suppl.) och brukas för ångmaskinsdriften.
Bunkfjället, berg om 740 m. höjd, på gränsen mellan Tåsjö socken i Ångermanland och Alanäs i Jämtland, är det högsta partiet af Ångermanland. O. Sjn.
Bunn, sjö i Gränna socken, Jönköpings län, belägen några km. ö. om Gränna, 196 m. ö. h. Arealen är omkr. 11 kvkm. och sjöns nord-sydliga längdutsträckning 10 km. Den mottar tillflöden från sjöarna ören och Ruppen samt afrinner genom Röttleån till Vättern, är rik på öar och starkt sönderflikad samt berömd för sin naturskönhet, som bildar en skarp kontrast i typ mot den närbelägna Vättern. O. Sjn.
Bunnerfjällen, fjällmassiv s. om Ånnsjön i Undersåkers socken, Jämtland, nående 1501 m. ö. h., skiljas i ö. af Järpån och Stensån från Kyrkstens- och Stendalsfjällen samt i v. af Bunnerån från Bunnerstötarna, hvilka nå 1534 m. ö. h. och söderut begränsas af Tjallingsån, en biflod till Handölsälfven. Väster därom ligga på Handölsåns östra dalsida andra höjder, Tjatjasen (1242 m.) och i n. v. Hårdeggen (1142,5 m.), hvilka äfven kunna räknas till Bunnerfjällen i vidsträcktare bemärkelse. Hela fjällmassivet omfattar då omkr. 125 kvkm. ofvan skogsgränsen. O. Sjn.
Bunnerstötarna. Se Bunnerfjällen. Suppl.
Bunodo’nt (af grek. bunofs, upphöjning, och odus, tand), zool., en med kägelformiga knölar försedd kindtandsform hos däggdjuren; så betecknas stundom också de med sådana tänder utrustade däggdjuren. L-e.
*Bunsen, K. K. J., var gift med en engelska, och av hans söner blefvo två, prästmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
