Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buffertfjäder ... - *Bukarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buffertfjäder, maskinb. Se Fjäder 2.
*Buffon, G. L. L. För en karakteristik af B.
som forskare se Zoologi, sp. 839.
Bufo’nia, fest. Se Diipolia.
Buftea, ort i Rumänien n. v. om Bukarest. Där
ingingos 5 mars 1918 fredspreliminärer mellan
Rumänien å ena sidan samt Tyskland,
Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet å den andra.
Fredsförhandlingarna fortsattes därefter i det närmare
Bukarest liggande slottet Cotroceni, och där
undertecknades 7 maj s. å. den med preliminärerna
i B. i allt väsentligt öfverensstämmande fred, som
fick namnet freden i Bukarest (se d. o.
Suppl.) och sedermera genom fredssluten efter
Världskriget förklarades ogiltig.
V. S-g.
*Bug. 1. Västra B. rinner nu helt på polskt
område. Under vissa skeden af Världskriget spelade
B. som strategisk hinderlinje en ganska betydelsefull
roll. Särskildt var detta fallet i juli och aug. 1915
under de allierades till Brest-Litovskis intagande
och Polens eröfring ledande operationerna. Se
Världskriget, sp. 190 och 191. – 2. Östra
l. Södra B. rinner genom republiken Ukrainas
område.
1. H. J-dt.
Buga, stad i sydamerikanska republiken
Colombia, vid Rio Cauca. Omkr. 12,500 inv.
Betydande handel med socker och kaffe.
Bugarmén, under Världskriget 6 juli 1915 bildad
tysk armé, ursprungligen bestående af Beskidkåren
(se d. o. Suppl.; 3 inf.-fördelningar), 2 reservkårer,
1 inf.- och 1 kav.-fördelning (tills. nominellt omkr.
140,000 man), men sedermera med växlande
sammansättning och styrka. B. bildades med uppgift
att på 11:e tyska arméns högra flygel framrycka
från trakten s. om Cholm (i södra Polen) längs Bug
mot Brest-Litovski. Armén, som ställdes under
general v. Linsingens befäl och ingick i v.
Mackensens armégrupp, utkämpade framgångsrikt bl. a.
slagen vid Cholm (1–3 aug.) och Wlodawa (13–
17 aug.) samt medverkade vid Brest-Litovskis
eröfring (26 aug.), hvarefter den förföljde ryssarna
öfver Kobrin och intog Pinsk (16 sept.). Arméns
uppgift var därmed löst. Den omorganiserades i
samband med bildandet af "armégruppen
Linsingen" (18 sept.), i hvilken den delvis ingick, men
upplöstes – enligt tyska generalstabsverket –
först 31 mars 1918. Jfr Världskriget,
sp. 191.
H. J-dt.
Bugey [byʃä], förr franskt landskap med titeln
grefskap, i prov. Bourgogne, mellan Ain i v.,
Rhône i ö. och s. och Franche-Comté i n., utgör
nu en del af dep. Ain. Hufvudort Belley
(se d. o.).
*Bugge (sp. 531). - 5. Kr. A. B. Hans för-
nämsta arbete är Das christusmysterium. Studien
zur revision der geschichte des urchristenthums (i
"Videnskapsselskrs skrifter", II, 1915).
*Bugge. 1. E. Sophus B. dog 8 juli 1907
på Tonset. B:s namnteckning meddelas på pl. IV
till art. Autograf. - 1916-17 stiftades genom
insamling af privatpersoner S. Bugges-fondet for
fremme av humanistisk forskning. Det har samma
styrelse som F. Nansens fond och hade 31 mars 1921
en förmögenhet af 131,000 kr.
2. A l ex an d er B. tog 1912 afsked från pro-
fessuren. Af "Vikingerne" utkom 2:a samlingen
1906. Han har vidare utgett bl. a. Altschwedische
gilden (1913), de 2 första banden (1910-15), om-
fattande tiden till 1319, af "Norges historie frem-
stillet for det norske folk", och den till 8 bd be-
räknade Illustreret verdenshistorie for hjemmet
(sedan 1919). I Nordisk familjebok har han skrifvit
art. "Ossian".
Bugge-Wicksell, Anna K r i s t i n e Mar-
grete. Se Wicksell, J. G. K.
Bugiati. Se A l e a. Suppl.
*Buglehorn [bjögl-], eng.~mi«. (eg. buffelhorn).
Se Bygelhorn.
*BuhI, F. P. W., afgick 1921 från sin professur.
B. har öfversatt och förklarat "Tobias och Judit"
(1919), deltagit i em ny, kritisk öfv. af gamla
testamentet, ombesörjt 13:e-16:e uppl. af Gesenius’
hebreiska lexikon och utgett Muhammedanismen som
verdensreligion (1914) m. fl. arbeten. 1918 vardt
B. teol. hedersdoktor i Lund. E. Ebg.
Buhre, Karl (Carl) Bertil, läkare, ämbets-
man, f. 4 mars 1863 i Stockholm, blef student i Upp-
sala 1881, med. kandidat vid Karolinska institutet
1886, licentiat där 1891 och doktor 1897 på afh.
Mjölksyrereaktionens betydelse för diagnosen af
magkräfta. B. var 1888-92 förordnad som ama-
nuens dels vid Karolinska institutet, dels vid Sera-
fimerlasarettet och tjänstgjorde 1892 och 1894 som
karantänsläkare vid Fe j an i Stockholms skärgård.
Han antogs 1894 till amanuens i Medicinalstyrelsen
och tjänstgjorde vid skilda tillfällen 1895-1901
dels som adjungerad led. i styrelsen, dels som
ombudsman och fiskal. Jämsides härmed utöfvade
B. af ven omfattande verksamhet som praktiserande
läkare i Stockholm. Men hvad som framför allt
gjort honom bemärkt i vår tids medicinska historia
är dels hans betydliga insats i fråga om bildandet
och utvecklingen af Svenska Nationalföreningen mot
tuberkulos, dels hans medverkan till stiftande af
Allmänna svenska läkareföreningen, hvars nuv. fasta
organisation till hufvudsaklig del torde vara. hans
förtjänst. Denna hans framträdande organisations-
förmåga förde honom 1913 fram till den kräfvande
posten som generaldirektör och ordf. i Medicinalsty-
relsen. B. var 1893 led. af Medicinalstyrelsens
särskilda af delning för koleraärenden, 1904 led. af
kommittén för utarbetande af förslag till åtgärder
mot smittsamma könssjukdomar och 1917 ordf. i
kommittén ang. statens bakteriologiska laborato-
riums organisation och utveckling. &. W.
Buiatrfk 1. Bujatrlk (af grek. bus, nöt-
kreatur, och iatriké, läkekonst), läran om nöt-
kreaturens sjukdomar. Vid Veterinärhögskolan finns
en professur i ämnet.
Buijsse, Cyriel. SeBuysse. Suppl.
*Buk. - 4. Fys. Slutet af artikeln bör lyda så:
En sträng, som ger sin grundton, har svängnings-
buken belägen på sin midt; om grundtonens oktav
ljuder, uppstå två bukar, den ena på 1/4 och den
andra på 3/4 af strängens längd. I en orgelpipa, som
ger sin grundton, ligger buken i närheten af pipans
mun, om pipan är sluten; den öppna pipan har för
grundtonen två bukar, en nära munnen och en vid
den öppna ändan.
Bukama, ort vid Lualaba i södra delen af
Belgiska Kongo, landskapet Katanga, f. n. slutpunkt för
järnvägslinjen från Kapstaden (se Afrika.
Suppl., sp. 65).
*Bukarest, rum. Bucuresți [bokore’ʃt(i)], hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
