Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bränslekommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koncentrerad i ett fiskeläge. B. utgör (enl. k. bref 1
dec. 1911) eget municipalsamhälle med 229 inv.
(1921). Tax.-värdet s. å. å bevillningsskyldig fast
egendom var 285,600 kr., å till bevillning taxerad
inkomst 184,940 kr.
O. Sjn.
Bränslekommissionen. Se Statens
bränslekommission (äfven i Suppl.).
Bränteholmen, blixtfyr i Bohusbukten på 58°
35’ 39" n. br. och 11° 11’ 58" ö. lgd fr. Gr.,
på en liknämnd holme, uppförd 1909.
Bräsmesläktet, bot., namn på släktet Cardamine.
*Bräss, biol. Rörande detta organs allmänna
biologi må tilläggas följande. Hos lägre
ryggradsdjur (fiskar, amfibier) utvecklas brässen ur
epitelknoppar, som äro differentieringar af öfre delen
af en eller (oftare) flera gälfickor. Äfven hos
de högre ryggradsdjuren härstammar brässen från
dessa och har likaledes ett parigt ursprung; hos
kräldjur och fåglar bibehåller brässen sig som ett
parigt organ under hela lifvet, medan densamma
hos däggdjuren och människan sammansmälter till
en oparig kropp. Hos människan uppnår brässen
sin högsta utbildning under 10:e–15:e
lefnadsåren och tillbakabildas sedan alltmera, ehuru dess
närvaro i allmänhet kan påvisas äfven hos mycket
gamla personer. – Med afseende på brässens
funktion ha företagna exstirpationer af densamma
ådagalagt, att dess betydelse för olika djurformer
är mycket olika. Hos däggdjuren är aflägsnandet
af detta organ ej att anse som ett lifsfarligt
ingrepp; dock hänvisa de förändringar och
rubbningar, som efter detsamma uppenbara sig i kroppen,
på det aflägsnade organets viktiga roll. Sålunda
uppträda rubbningar i djurets tillväxtförhållanden
samt förändringar i skelettet och i nervsystemet
samt framför allt i könskörtlarnas utveckling. Här
må blott påpekas, att organets tillbakagående
utveckling sammanfaller med könsmognadens
inträdande. – Huru ifrigt forskningen sysslat med detta
organs delvis ännu dunkla biologi, framgår däraf,
att A. Hammar i sin sammanfattande
framställning, "50 jahre thymusforschung", omnämner ej
mindre än 700 arbeten, som offentliggjorts under
sagda tidrymd rörande brässens enbart normala
anatomi.
L-e.
Brässel, landtbr. Se Fodermedel, sp. 695.
*Bröd. På grund af den under Världskrigets
senare år alltmer stegrade bristen på lifsmedel
tvingades ett stort antal länder, däribland också
Sverige, att under en kortare eller längre tid
tillgripa användningen af ersättningsmedel
vid brödtillverkning. Det i brödet
ingående mjölet ersattes dels med
stärkelsehaltiga, dels med stärkelsefria ämnen af
vegetabiliskt ursprung. De förra kunna sägas vara
verkliga ersättningsmedel för mjöl af spannmål,
de senare äro nödbrödsämnen. På gränsen mellan
normalt mjöl och ersättningsmedel för detta stå
de mjölsorter, som i enlighet med utfärdade k.
förordningar framställdes genom en högre
utmalning af råvaran, än hvad som under normala
förhållanden brukar ske. Dessa mjölsorter voro rikare
på klidelar än normala tiders mjöl. På ett senare
stadium af "kristiden" utdrygades det sammalda
rågmjöl, som tillhandahölls den svenska
befolkningen, genom tillsats af kli och annat kvarnaffall
samt dessutom medelst inblandning af groft malet
majsmjöl. Ersättningsmedel för mjöl af spannmål
fingo på grund af k. förordn. 22 juli 1918 icke
utan tillstånd af folkhushållningskommissionen
tillverkas annat än till husbehof. Vid
brödtillverkningen begagnades som mjölsurrogat skalad och kokt
potatis, mjöl af ärter, vicker, kvickrot, timotej,
svingel (råglosta). Vidare användes vid beredning
af småbröd och bakelser mjöl af ekollon, hvilket
dock på grund af sin höga halt af garfämnen gaf
därmed framställdt bakverk en brun eller nästan
svart, om paltbröd erinrande färg. Till
användning som mjölsurrogat kom äfven mjöl af följande
växtdelar: frukten af knölhafre, rotstocken af
blomvass, roten af vanlig vass (bladvass), gul och hvit
näckros, hundrofva m. fl. På öfvergången till
nödbrödsämnen står mjöl al islandslaf och renlaf,
hvilka innehålla s. k. lafstärkelse. Som
utdrygningsmedel vid brödtillverkning (nödbrödsämnen)
begagnades, resp. anbefalldes till begagnande följande
stärkelsefria växtdelar: bokollon, enbär, oxelbär,
rönnbär, maskrosrötter, morötter, kålrötter och
sockerbetsnitsel. Försök gjordes äfven att förmå
vederbörande myndigheter att godkänna cellulosamjöl som
användbar brödingrediens; det samma förkastades
emellertid på grund af vår kropps oförmåga att
resorbera och assimilera praktiskt betydelsefulla
mängder af ämnet i fråga. Bland ämnen, för hvilka
tillverkningstillstånd söktes hos
folkhushållningskommissionen, men som till följd af undermålig
beskaffenhet förkastades som mjölersättningsmedel, må
nämnas: mjöl af pressåterstod efter
hallonsaftberedning, risfodermjöl, rikt på osmältbara agnar,
potatispulpa (rester efter potatisstärkelsefabrikation).
I Tyskland utfördes under krigsåren mycket
omfattande försök att framställa till människoföda
användbart bröd med trämjöl som ingrediens.
Försök med björk-, bok- och barrträmjöl visade dessa
ämnens obrukbarhet för ändamålet. Samma resultat
gåfvo de experiment, som anställdes med mjöl af
halm; "uppslutning" af halmen (behandling med
alkalier) gjorde icke denna användbarare som
brödingrediens. Som en egendomlighet kan omtalas,
att äfven infusoriejord eller kiselgur (skal af kisel-
alger, bestående af praktiskt taget ren kiselsyra)
föreslogs som nödbrödsämne.
Harald Huss.
Brödkorgsvampar, bot. Se Nidulariaceæ.
Brödkort, talong jämte ett antal kuponger, vid
hvilkas uppvisande man erhöll en viss vikt bröd,
infördes i följd af den af Världskriget framkallade
brödknappheten i Tyskland (brotkarte) redan 1 Jan.
1915, i Sverige 1916. Se fig. å sp. 883.
* Brödrafolkens väl. 1. Vid unionsbrottet 27
okt. 1905 ändra-
des valspråket till
Sveriges väl.
- 2. Samfundet
upplöstes till följd
af unionsbrottet
1905.
*Brögger, V.
K., var led. af stor-
tinget 1906-09.
Af hans senare ar-
beten må nämnas
Strandlinjens be-
liggenhed under
stenalderen i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
