Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brun kusso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
865
Brun kusso-Brunot
866
l1/^ mill. ton kol. Den största fabriken är Riebecks
Montanverk i Webau. Under Världskriget var tyska
brunkolsindustrien af utomordentlig betydelse för
landet genom att lämna ersättning för de då icke
åtkomliga produkterna af naturlig bergolja. - Se
"Braunkohlenschwelerei" (i Ullmann, "Enzyklopä-
die der technischen chemie", bd 3). K. A. V-g.
Brun kusso, farm. med. Se Kusso.
Brunlanes, härad och pastorat, omfattande
Tanum, Berg och Kjose socknar, v. om Larvik,
Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg og Larviks amt),
Norge. 190,13 kvkm. 4,690 inv. (1920). Jordbruk,
skogsbruk, fabriksverksamhet, fiske (makrill,
hummer).
K. G. G.
Brunmosstorf. Se Torf, sp. 382.
Brunna, herrgård i Vänge socken, Uppsala län,
omfattar 3 3/4 mtl, med en areal af 545 har, hvaraf
195 har åker och 350 har skog, tax.-v. 226,000
kr. (1921). B. omnämnes redan 1292, tillhörde på
1600-talet ätterna Bölja och Rudbeck, under 1700-
och 1800-talen ärkebiskoparna U. von Troil och K.
von Rosenstein. Nu v. egare är C. V.
Rosenlund.
O. Sjn.
*Brunnby, socken i Malmöhus län. Inom
socknen äro belägna municipalsamhällena Mölle och
Arild.
*Brunneby, socken i Östergötlands län. Inom
socknen är beläget municipalsamhället
Borensberg.
Brunneby, herrgård i Brunneby socken,
Östergötland, omfattar 1 1/2 mtl; areal 300 har, hvaraf
125 har åker, tax.-v. 227,700 kr. – B., som
omtalas redan i slutet af 1200-talet, hörde länge under
Kungs-Norrby och egdes af ätterna Vasa,
Leijonhufvud och Banér. Efter reduktionen har det
ofta växlat egare och tillhör nu sedan 1911 G.
Kjellin.
O. Sjn.
*Brunner, Moritz von, dog 24 okt. 1904
i Wien som sektionschef i krigsministeriet, af del-
ningen för artilleri- och geniväsen.
’Brunner, H., dog 11 aug. 1915 i Kissingen,
skref vidare bl. a. Grundzuge der deutschen rechts-
geschicUe (1901; 9:e uppl. 1913) och Luft macht
frei (1910). Han var medlem af kommissionen för
utgifning af "Deutsches rechtswörterbuch", som
började utkomma 1914. Sedan 1908 var han led.
af sv. Vet. akad.
Brunnmark, Gustaf, legationspredikant i Lon-
don, f. 1773, d. 1814, stiftare af Svenska
bibelsällskapet (se d. o.).
Brunnsholm, herrgård i Enköpings-Näs socken,
Uppsala län, omfattar med underlydande 7 mtl;
areal 615 har, hvaraf 291 har åker, tax.-v.
246,000 kr. (1921). B. omtalas redan 1302 som
tillhörande Läma-släkten. 1568 egdes det af O.
Henriksson Stengafvel, under 1600-talet af
släkterna Arp och Gyllenankar, senare af Dohna,
Adelsvärd, Gripensvärd och v. Friesendorff. Nuv. egare
är K. Huss.
O. Sjn.
Brunnsviks folkhögskola i Ludvika socken,
Kopparbergs län, grundlades 1906 på initiativ af
författaren K.-E. Forsslund, konstnären G.
Ankarcrona (se dessa) och finländaren U. Stadius. Alla
tre anställdes som lärare vid skolan, Stadius som
föreståndare. Skolan öppnades 5 nov. 1906. Som
skollokal hade hyrts ett nybyggdt Folkets hus i
Brunnsvik och till lärarbostäder och elevhushåll
en gård i närheten. – Skolans ansökningar om
anslag af Ludvika kommun och om statsunderstöd
afslogos, hvilket gaf skolan en annan läggning än
den ifrån början af sedda. I stället för en praktisk
bygdeskola med hemmet och hembygden som kärna
och mål inom ramen af en enhetlig
allmänbildning blef den en hufvudsakligen teoretisk och
social bildningsskola för arbetarungdom
(öfvervägande industriungdom) från alla landsdelar.
Myndigheternas anslagsvägran och motståndares
beskyllningar för politisk agitation tvungo skolan att
föra en hård kamp för sin tillvaro, men den stöddes
af enskilda och arbetarorganisationer, och 1911
erhöll den anslag af såväl stat som landsting.
Sedan 1920 lämnar äfven Ludvika kommun ett
mindre bidrag. Dessa offentliga bidrag utgöra
jämte elevafgifter skolans hufvudsakliga
inkomstkällor. Den vetenskapliga undervisningens princip
om full, på objektivitet grundad lärofrihet har
upprätthållits inom skolan. Läsåret omfattar i
regel 25–26 veckor. Skolan har alltifrån början
varit samskola, dock med särskild undervisning i
vissa ämnen för den kvinnliga afdelningen. 1919
inrättades en högre afd., en 2:a årskurs, som pågår
samtidigt med den 1:a och hvari undervisningen
omfattar hufvudsakligen den sociala ämnesgruppen,
hvarjämte ett främmande språk, tyska eller
engelska, läses. Manliga elevernas medelålder utgör
i 1:a årskursen omkr. 24 år, i 2:a omkr. 26,5 år;
de kvinnliga elevernas medelålder är som regel
2–3 år lägre. – Vid skolans tillkomst bildades
en folkhögskoleförening, som är dess egare.
Numera består skolans styrelse af 10 medlemmar:
4 utsedda af föreningen, 3 af landstinget samt 2
af Arbetarnas bildningsförbund, hvarjämte
föreståndaren är själfskrifven led. Föreståndare
för skolan ha varit: 1906–07 U. Stadius, 1907–12
filos. licentiaten K.-E. Forsslund, 1912–18 filos.
kandidaten T. Fogelqvist, från nov. 1918 filos.
kandidaten S. Gunnäs (t. f. föreståndare 1918 G.
N. Bergius). – Af för skolan intresserade personer
bildades 1907 Brunnsviks folkhögskolas
byggnads-a.-b., med uppgift att förse skolan med nödiga
lokaler.
S. G-s.
Bruno, Hilma Maria Eleonora, skåde-
spelerska, född Schagerlund, f. 31 jan. 1856
i Stockholm, kom som barn till scenen, tillhörde
sedan olika landsortstrupper och Stockholmsteatrar,
bl. a. Dramatiska teatern 1882-83, och var 1883
-96 fäst vid Svenska teatern i Helsingfors, där hon
med sitt friska och behagliga spel utmärkte sig sär-
skildt i ingénueroller. Hon blef 1873 gift med
skådespelaren, sedermera köpmannen i Helsingfors
Ernst K. Bruno (d. 1904) och 1907 omgift
med polyteknikern N. Pell där. Bland hennes roller
må framhållas Cyprienne i "Låtom oss skiljas",
Rosina i "Barberaren i Sevilla", Nora i "Ett dock-
hem", Hedvig i "Vildanden", Helga i "Geografi
och kärlek", Sigrid den fagra i "Bröllopet på
Ulfåsa" och Gurli i "En räddande ängel". E. F-t.
Brunoise [brynωās], fr., kokk., soppa af kött-
eller fiskbuljong med hvarjehanda vegetabilier uti.
Brunot [bryna], Ferdinand Eugène,
fransk språkforskare, f. 6 nov. 1860 i Saint-Dié,
Vosges, var först lärare i Paris och Bar-le-Duc,
kallades efter att 1891 ha blifvit filos. doktor på
afhandlingen Étude sur la doctrine de Malherbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
