Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insattes af regeringen som medlem af den stora
kyrkokommissionen 1908–11, som åstadkommit en
rad kyrkliga reformer. Med sin starka kristna per-
sonlighet har B. tagit framträdande del i den
kristliga studentrörelsen och dess nordiska student-
möten. Sedan 1900 utger han (tills, med kolleger)
"Norsk teologisk tidsskrift" och var 1913-20
hufvudredaktör för det liberala "Norsk kirkeblad".
6. Hj. H–t.
Brun, Harald, norsk målare, f. 22 febr. 1873
i Kristiania, började arbeta på sin faders målarverkstad,
studerade sedan 1894 i Tyskland, 1896
i Norge för H. Backer och 1897–98 i Köpenhamn
för Kröyer och Zahrtmann. Han har framför allt
målat porträtt, unga kvinnor och blommor. Hans
koloristiska begåfning är betydande, likaså hans
tekniska skicklighet. B. är representerad i Konstmuseet
i Kristiania, där han är konservator sedan 1905.
G–g N.
Brun af Kärnten. Se Gregorius V.
Bruna flickfjärilen, zool. Se Flickfjärilar.
Bruna järnmalmer. Se Järnmalmer.
Bruna kärrhöken, zool. Se Kärrhökarna.
Bruna råttan, zool. Se Råttsläktet, sp. 31–32.
*Brunbäcks färja. Ett minnesmärke (åstadkommet genom insamling af traktens befolkning) öfver segern aftäcktes 6 juni 1896.
*Brunchorst, J., d. 19 maj 1917 i Rom, var stortingsman 1895–97
och 1903–06 samt 1905 led. af "specialkommittén" för
konsulatsakens genomförande samt ordf. i stortingets
socialkommitté. 1906 utnämndes han till generalkonsul på Cuba och
ministerresident i Central-Amerikas stater, var 28
sept. 1907-18 mars 1908 arbetsminister i Lövlands
ministär, återgick därefter till sin post i Amerika
samt blef envoyé 1910 i Stockholm och 1916 i Rom.
*Brunei. Genom fördrag jan. 1906 öfverlämmade
sultanen af B. förvaltningen till en brittisk resident.
Arealen beräknas nu till omkr. 10,400 kvkm., med
endast 25,454 inv. (1921), hvaraf omkr. 10,000 i
hufvudstaden, som efter 1910 vuxit upp ett stycke
från den gamla staden B.
O. Sjn.
Bruneller (jfr Pruneller), små torkade plommon från Provence.
*Brunetière, Ferdinand, dog 9 dec. 1906.
– Efter sin resa till Rom 1900 var B. starkt
engagerad i den katolska propagandan och deltog ifrigt
i diskussionen af aktuella spörsmål, liksom han
energiskt bekämpade allt och alla, som han ansåg
vara fiender till "den franska andan". Af B:s
senaste verk må nämnas Discours académiques
(1901), Discours de combat (1900, 1903, 1907),
L’action sociale du christianisme (1904), Variétées
littéraires (s. å.), Sur les chemins de la croyance
(1905), en studie öfver Balzac (1906), en 8:e del
af Études critiques och Questions actuelles (båda
1907). Af dem, som kritiserat B., kunna nämnas J.
Lemaître, "Les contemporains" (1887), och
J. Sargeret, "Les grands convertis" (1908). Se monografier
af Delmont (1907) och Fonsegrive (1908).
R–n B.
*Brunflo. 1. Socken i Jämtlands län, Refsunds,
Brunflo och Näs tingslag. Östersunds stad afskildes
1 maj 1913 från pastoratet. – 2. F. d. tingslag i Jämtlands län, sedan 1906 förenadt med
Refsunds, Hackås och Näs tingslag till ett tingslag,
benämndt Refsunds, Brunflo och Näs tingslag.
Brunhilde-ställningen, tysk försvarsfront i Frankrike under Världskrigets sista skede. Se Hunding-Brunhilde-ställningen. Suppl.
och kartan I till Världskriget.
H. J–dt.
Bruniaceæ, bot., växtfamilj af serien Rosales,
underser. Saxifragineæ med 12 släkten i Kaplandet. Hithörande 50 arter äro ljungliknande halfbuskar med små blommor, oftast sittande i mycket
täta hufvud. Se Berzelia. G. L-m.
*Brunius. 1. K. G. B. Till förtydligande af uppgiften,
att "under hans ledning" bl. a. museibyggnaden och biskopshuset
i Lund uppfördes, må nämnas, att museibyggnaden vid Kraftstorget –
först afsedd till biskopshus - uppfördes enligt ritning af
A. Nyström (ritn. daterad 1839). Det nuv.
biskopshuset vid Helgonabacken uppfördes efter
ritning af B. 1842-45 och var från början afsedt
till zoologiskt museum m. m. Samlingarna
öfverflyttades dock några år senare till den af Nyström
ritade byggnaden, och den af B. ritade blef biskopsbostad 1855.
3. August Georg B., broders sonson till
B. 1, författare, f. 5 maj 1879 i Stockholm, där
han 1898 aflade studentexamen, inträdde s. å. i
redaktionen af "Vårt land", var 1902-18 anställd
i "Svenska dagbladet" som litteratur-, konst-
och teateranmälare och har sedan 1910 varit medarbetare
i "Göteborgs handels- och sjöfartstidning".
B. har företagit ett flertal resor till Frankrike,
Tyskland, Italien och England, från hvilka
Italienska vandringar (1910) och Engelska Bilder i
fred och krig ge skisser. B:s författarskap är rikt
och mångsidigt. Hus och hem (1911) behandlar
moderna villastäder och villabyggen i Sverige,
framställer praktiska önskemål vid uppförandet af
egna hem och ger prof på hittills uppnådda resultat,
Färg och form (1913) innehåller studier af de
konstriktningar, som uppkommit under det nya
århundradets första årtionde, af moderna teorier
och uppslag, af modernisters syn på klassisk konst
och utgångspunkter för konstnärlig nydaning, Det
moderna originalträsnittet (1917) behandlar denna
konstarts senaste utveckling. Tolv flickor (1912)
äro små historietter, Elaka dialoger om teater och
verklighet (1917) satiriska kåserier. Engelska
profiler (1914), Shakespeare och scenen (1916) och
Ansikten och masker (1917) innehålla litterära
essayer. Furstens återkomst (1920; uppf. 1919 i
Stockholm), Två små komedier. "Enfin seuls".
Nyckeln och ringen (1920; den senare uppf. 1919
i Stockholm) och Den gröna flickan (1920; uppf.
s. å. i Stockholm) ha haft betydande sceniska
framgångar. Dessutom har B. varit synnerligen
verksam som kritiker och estetisk författare i
tidningar och tidskrifter samt öfversatt både romaner
och pjäser. B:s kritiska verksamhet har präglats
af orädd skärpa och själfständighet, omfattande
kunskaper och intressen, särskildt i fråga om den
moderna tidens företeelser. Med förkärlek har han
omfattat den engelska kulturen och gjort dess företrädare
kända och uppskattade i Sverige, liksom
han själf tagit starka intryck därifrån. Hans vittra
författarskap är öfvervägande intellektuellt betonadt;
hans arbeten för teatern ega lätt, fyndig
dialog och en pikant satirisk udd. – B:s hustru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
