Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Braun-Bravais
812
vid Världskrigets utbrott och sedermera kvarstan-
nade.
BrsuYn. 1. Heinrich B., österrikisk social-
politiker, f. 24 nov. 1854 i Budapest, filos. doktor i
Halle 1881 på afh. Friedrich Albert Lange als
sozialökonom, ingick i socialdemokratiska partiet
och medverkade vid grundläggandet af dess tid-
skrift "Neue zeit" (1883), uppsatte 1888 som organ
för vetenskaplig forskning "Archiv fur soziale
gesetzgebung und statistik", som under hans utgif-
varskap ("Braiurs archiv") vann stort anseende
och fr. o. m. 1904 med någon förändring af titeln
fortsatts af W. Sombart. B., som invalts i riks-
dagen 1903, hade då för af sikt att egna sig åt
politiken, men valet förklarades ogiltigt. 1905-07
utgaf han en af honom uppsatt socialistisk vecko-
tidning och 1911-18 en likaledes af honom upp-
satt ny vetenskaplig tidskr.: "Annalen fur soziale
politik und gesetzgebung". 1896 ingick han äkten-
skap med Lily B. (se B. 2).
2. L i l y B., den föregåendes hustru, född von
Kretschman, ättling af konung Jéröme Bona-
parte, f. 2 juli 1865 i Halberstadt, d. 8 aug. 1916,
vardt 1895 änka efter professor G. von Gizycki, gifte
sig med B. 1896. Genom sin mormoder förtrogen
med Goethes krets, utgaf hon 1892 dennas minnen,
Aus Goethes freundeskreisen, författade ett flertal
arbeten om den moderna kvinnorörelsen (Die biirger-
pflicht der frän, 1895, Die neue fr au in der
dichtung, 1896, Frauenfrage und sozialdemokratie,
s. å., Die frauenfrage, 1901, m. fl.), den romanti-
serade Goetheskildringen Im schatten der titanen
(1908, en mängd uppl.), Memoiren einer sozialistin
(I, Lehrjahre, 1909, II, Kampfjahre, 1911, en
mängd uppl.) och romaner (Die liebesbriefe der
marquise, 1912, 20:e uppl. 1913, Mutter Maria,
1913, Der lebenssucher, 1915). Framstående tala-
rinna, var fru B. en af den tyska kvinnorörelsens
mest framträdande gestalter.
3. Otto B., de föregåendes son, f. 1897 i
Berlin, stupade i april 1918 vid Marcelcave i norra
Frankrike, var en rikt begåfvad, brådmogen yng-
ling, som gick ut i kriget som frivillig och genom
sina efterlämnade bref, dagböcker och dikter, Aus
nachgelassenen schriften eines fruhvollendeten
(1920; 50:e uppl. 1921), för Tyskland blifvit hvad
Alan Seeger är för Förenta staterna, Rupert
Brooke för England, uttrycket för det ädlaste
och bästa hes landets fallna ungdomsgeneratio-
ner. 1. E. F. K. S-n. 2, 3. B-n B.
Braurn, Fedor Aleksandrovitj, rysk
filolog, germanist, f. 1862, docent vid universitetet
i Petersburg 1888 och professor där 1900, har
uppträdt som vägbrytare för moderna metoder inom
språkundervisningen. Han har varit president och
sekreterare i Petersburgs nyfilologiska sällskap.
1920 lämnade B. Ryssland, sedan han under åratal
med sina kamrater kämpat för universitetets bestånd,
och begaf sig till Tyskland, där han vid Leipzigs
universitet habiliterat sig som lärare i germansk
fornkunskap. B. är en framstående kännare af de
germanska folkens språk och fornhistoria, af ven
svensk. Bland hans publikationer märkas Die
letzten schicksale der Krimgoten (1890), Razy-
skanija v oblasti goto-slavjanskich otnosjenii
(1900), Dnjeprovskij porog v runitjeskoi nadpisi
(1910), Yngvarr enn viftforli? (i "Fornvännen"
1910) och Die urbevölkerung Europas und die
herkunft der germanen (i "Japhetitische studien",
utg. af B. och N. Marr, I, 1922). B. är korresp.
led. af Yitt. hist. o. ant. akad. (1920). T. J. A.
BráVn, Gustaf, son till zoologen Max B.
(sp. 39), tysk geograf, f. 30 maj 1881 i Dorpat,
blef privatdocent i Greifswald 1907, i Berlin 1910
och professor vid universitetet i Basel 1914 och i
Greifswald 1918. B. har särskildt egnat sig åt
geomorfologien och därvid arbetat i den af W. M.
Davis (so d. o. Suppl.) angifna riktningen såväl
i sin forskning som i sin undervisning. Tills, med
Davis har han utgett läroboken Grundzuge der
physiographie (I -II, 2:a uppl., af B. ensam,
1915-17). I Deutschland, dargestellt auf grund
eigener beobachtung, der karten und der literatur
(2 bd, text och kartor, 1916) har B. gett en kort
och knapp framställning af Tysklands geografi på
morfologisk grundval. Han har varit mycket verk-
sam för inrättandet af nordiska institutet vid
universitetet i Greifswald (se d. o. Suppl.). K. A. G.
*Braunschweig. Som regent i B. efterträddes
den 1906 aflidne prins Albrekt af Preussen 1907
af hertig Johan Albrekt af Mecklenburg. Tron-
följdsfrågan bragtes närmare sin lösning, då prins
Georg Vilhelm af Cumberland 1912 afled. Till
dennes yngre broders, prins Ernst Augusts, förmån
hade hans fader, hertig Ernst August af Cum-
berland, 1906 af sagt sig sina tronföljdsanspråk i
B. Då prins Ernst August var benägen att af stå
alla anspråk på Hannover och en försoning mellan
hans släkt och huset Hohenzollern egde rum i sam-
band med hans giftermål (24 maj 1913) med kejsar
Vilhelm II:s dotter Viktoria Luise, så kunde prins
Ernst August, sedan hans fader förnyat sin afsä-
gelsa af tronanspråken, med förbundsrådets sam-
tycke l nov. 1913 tillträda regeringen i B., sam-
tidigt med att den hannoverska tronföljdsfrågan
bragtes ur världen. Hertig Ernst August nödgades
8 nov. 1918 abdikera, och regeringen i B. öfver-
togs af en utaf oafhängiga socialister och sparta-
kister bildad regering under ledning af skräddaren
Merges. En provisorisk republikansk författning
antogs 27 febr. 1919, och under trycket af trupper,
sända från riksregeringen, insattes i B. en mode-
ratare regering, i hvilken majoritetssocialister in-
gingo. Dessa allierade sig till stöd mot ytterlig-
hetsmännen och deras planer att grunda en nord-
västtysk republik med de borgerlige, och efter
svåra inre slitningar valdes jan. 1921 en landtdag
på 60 medlemmar, af hvilka 23 tillhörde det bor-
gerliga valförbundet, 17 de oafhängige sociali-
sterna, 12 majoritetssocialisterna, 6 demokraterna
och 2 kommunisterna. Enligt författningen af 22
jan. 1922 utgöres regeringen af 4 utaf folkrepre-
sentationen valda ledamöter. Dess president, Grote-
wohl, är af ven inrikes- och finansminister. (Det i
hufvudarbetet, sp. 43, omnämnda ftirstendömet Oels
införlifvades redan 1884 med Preussen.) V. S-g.
Bravais [-vä], A u g u s t e, fransk fysiker, f. 23
aug. 1811 i Annonay, dep. Ardèche, d. 30 mars
1863 i Versailles, var först marinofficer, därpå pro-
fessor i astronomi vid universitetet i Lyon och slut-
ligen professor i fysik vid Ecole polytechnique.
Hans vetenskapliga verksamhet omfattar särskildt
arbeten i meteorologi och kristallografi, och för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
