Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 775-776 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boxtel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korad. I London stiftades särskilda
boxningsregler, London price rings regler, som gällde till omkr.
1880. Man slogs utan boxhandskar ännu så sent
som till 1890. På grund af stridernas ofta blodiga
utgång och de våldsamma uppträdena bland de
vadhållande åskådarna blef boxningen i midten af
1800-talet vid straffpåföljd förbjuden både i
England och i Amerika. Den kunde dock icke utrotas,
men reglerna blefvo omarbetade, de skyddande
boxhandskarna infördes, och numera är
boxningsförbudet upphäfdt i England, där idrotten särskildt
som amatöridrott vunnit stor utbredning. De nu
tillämpade reglerna, "den stoppade handskens
regler", utarbetades urspr. af markisen af Queensberry.

I Sverige har boxningen som idrottsöfning vumnit
insteg i någon större omfattning först 1919, då
Svenska boxningsförbundet bildades.
Dem är dock hittills så godt som uteslutande
amatöridrott. Offentliga täflingar af professionella
boxare tillåtas icke af myndigheterna. – S. k.
fransk boxning, som tillåter äfven stötar och
sparkar med fötterna, har aldrig bedrifvits i nämnvärd
grad utom Frankrikes gränser och kan numera anses
utdöd äfven i detta land.

Boxningen försiggår efter nutida regler i
omgångar om 2 eller 3 minuter hvardera med en minuts
hvilopaus emellan. Hvarje sådan omgång kallas
rond. Före täflingen bestämmes, huru många
ronder matchen skall omfatta. Afgörandet sker
antingen genom poängberäkning för antalet utdelade
stötar under det bestämda antalet omgångar eller
genom "knock-out" (se nedan). Undantagsvis kan
äfven vid täfling mellan professionella boxare
bestämmas, att matchen pågår utan begränsadt
antal ronder, tills endera är utslagen genom
knock-out. Sådan täflan tillåtes dock numera knappast af
något ledande boxningsförbund.

Knock-out är termen för afgörande utslagning vid
boxning. Utslagen anses en boxare vara, då han
liggande eller knästående icke förmår resa sig på
fötter, innan domaren med en sekunds intervaller
räknat till tio. Knockoutslaget förorsakar antingen
medvetslöshet eller paralysering för kortare eller
längre tid. De vanligaste knockoutslagen äro
sådana, som träffa på hakspetsens sida eller vid örat så
våldsamt, att en lindrig hjärnskakning uppstår, samt
öfver mellangärdet (solar-plexus-slaget), hjärtat
eller under refbenen så våldsamt, att paralysering
inträder under tillräckligt lång tid. Ett slag, som
fäller den träffade till marken, men icke hindrar
honom att resa sig före tio sekunder, benämnes
knock-down. Boxningen försiggår antingen som
afståndsboxning, då båda boxarna hålla sig på minst
armslängds afstånd från hvarandra, eller som
närkamp (infighting), då de kämpa kropp emot kropp.
Då boxarna omfatta (blockera) hvarandra med
armarna, gå de i clinch, hvarvid domaren skall
skilja dem åt. Foul är otillåtet slag (under
mellangärdet, i nacken eller å njurarna) eller krokben
eller öfver hufvud taget fel mot reglerna. Hvarje
slag har sin särskilda benämning. Rak stöt är den,
som utdelas i rak linje från axeln emot
motståndarens hufvud. Swing är ett slag med omvänd
knuten hand, hvarvid armen föres så godt som rak i
en halfcirkelformig sväng ut från kroppen. Hook
l. krokslag är ett slag med till hälften uppåtvänd
knuten hand och med armen böjd. Uppercut är ett
slag nedifrån och uppåt. Armen är böjd i vinkel
med omvriden handlofve. Alla slag måste utdelas
med knogarna för att kunna poängvärderas af
domaren.

Tidigare fanns ingen viktklassindelning, men
numera indelas boxarna vid täflingar i olika
klasser efter sin kroppsvikt. Denna viktklassindelning,
som är lika i alla länder, är fastställd sålunda:

Flugvikt	upp	till	50,802	kg.
Bantamvikt	»	»	53,524	»
Fjädervikt	»	»	57,152	»
Lättvikt	»	»	61,235	»
Weltervikt	»	»	66,678	»
Mellanvikt	»	»	72,574	»
Lätt tungvikt	»	»	79,378	»
Tungvikt	öfver		79,378	»

I amatörboxning sekunderas hvarje boxare af en
medhjälpare, som benämnes sekond; i professionell
boxning får hvarje täflande ha två à tre sekonder
till sitt förfogande.
E. B-ll.

Boxtel, stad i Holland, prov. Noord-Brabant,
med pappers- och textilindustri. Omkr. 8,200 inv.
Vid B. besegrades 1794 en engelsk-holländsk armé
af fransmännen.

Boxvikskilen, en 4 km. lång hafsvik å Orust,
Bohuslän, innanför Lyrön, står genom Tånge och
Lyrö sund i förbindelse med hafvet och
Stegfjorden.
O. Sjn.

*Boy, W., kallas 1560 i Stockholms slotts räken-
skaper "bildemästare", d. v. s. bildhuggare. Un-
der sin Nederlandsvistelse gjorde han en kortare
återresa till Sverige 1565, då han sysselsatte sig
med att "alconterfeije 3 conterfeij af H. K. M:tz
egen person"; och äfven 1568 hade han återkallats
till Sverige, där han ledde en del anordningar för
den k. förmälningen och sedan, efter Eriks af sätt-
ning, tog tjänst som "hof conterfeij are" hos konung
Johan, och först 1570 återvände B. till Nederlän-
derna, där han sedan vistades till 1575. Han gjorde
1579 en skamplun till ett nytt torn öfver Stock-
holms norra stadsport, hvarjämte han nu äfven fick
att göra med hufvudstadens befästande och gick
dess borgmästare och råd till hända i hvad som
rörde stadens bebyggande och prydande. Han syss-
lade nu äfven med Finska kyrkans i Stockholm
förbyggning, med S:ta Claras kyrkobyggnad, med
förändring af gråmunkeklosterkyrkans tornspets,
med en vattenkonst och med stadsbron. B. utarbe-
tade också en "afmålningh" till en Heliga tre-
faldighetskyrka, hvilken dock blott påbörjades, utan
att sedermera fullföljas. Vidare medverkade han
dels från 1579 vid förfärdigandet af S:t Eriks för-
gyllda silfverskrin i Uppsala domkyrka och sedan
äfven af det gallerskrank med af pelare uppburet
marmortak, inom hvilket skrinet sedan sattes vid
högaltarets sida; dels från 1580 vid uppförandet
af en stenbyggnad vid Kungsör, nya huset vid
Staket och Köpingsborg. Och slutligen hade B.
nog äfven haft att göra med tillkomsten af en
del sarkofager och grafvårdar. Jfr L. W:son
Munthe, "Kungl. Fortifikationens historia", VI, l
(1916). L. W:sonM.
* Boyen, numera (sedan 1919) spärrfäste mot
Polen, afspärrande passet vid det närliggande Löt-
zen (mellan Löwen- och Mauer-sjöarna). Under
Världskriget inneslöts B. 23 aug. 1914 af en rysk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>