Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borromeo-encyklikan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Borromeo-encyklikan-Boras
756
äfven för undersökningsändamål, hufvudsakligen
gruftekniska. K- A- G-
Borromeo-encyklikan af 26 maj 1910 (med be-
gynnelseorden Editæ sæpe Dei öre sententiæ]
utfärdades af påfven Pius X till trehundraårsmin-
net af kardinal Carlo Borromeos (se denne) helgon-
förklaring; den offentliggjordes på it. i "Osser-
vatore romano" 29 maj. Bullan riktade sig mot
den katolska modernismen. Men i 9:e af d. kom ett
sidohugg mot reformationen och dess män, där det
bl. a. heter, att reformatorerna voro "högmodige
och rebelliske män, fiender till Kristi kors", "män-
niskor med jordiskt sinne, hvilkas Gud är buken";
de "lämnade fritt lopp åt tygellösheten hos sig och
andra" och tillmötesgingo "passioni dei principi
o dei populi piu corrotti" (djupt fördärfvade furstars
och folks lidelser). De "framkallade under namnet
af evangelisk frihet en lasternas korruption och ett
disciplinens vanställande, hvartill medeltiden kanske
ej kan uppvisa något motstycke". - Denna passus
framkallade genast en våldsam storm i det prote-
stantiska Tyskland. Harnack betecknade den som
ett slag i ansiktet på all historisk forskning och
sanning; det stora Evangelischer bund utfärdade
redan 2 juni ett manifest mot bullan, hvilket följdes
af nya från olika håll. Protestmöten med mass-
anslutningar höllos öfverallt. Förgäfves sökte kurian
dämpa stormen med en förklaring 9 juni, att
bullan feltolkats och alls icke afsett att kränka
Tysklands icke-katoliker. I preussiska Abgeord-
netenhaus bragtes saken fram genom en interpella-
tion; Bethmann-Hollweg lät genom preussiska sän-
debudet vid Vatikanen inlägga protest och begära,
att bullan hvarken upplästes i tyska kyrkor eller
intogs i biskopliga kungörelser. Påfven utfärdade
genast (11 juni) en befallning i den riktningen till
de tyske biskoparna och lät genom Merry del Yal
åter betyga sin ledsnad öfver, att man ej rätt för-
stått bullans syfte. Därmed var sakens politiska
sida afvecklad. Men att "Editæ sæpe" alltjämt
öfvar ett ödesdigert tvång öfver den katolska fram-
ställningen af reformationen, särskildt i skolböc-
kerna, är uppenbart. - Encyklikan finnes med
officiell text i "Acta apost. sedis" II, 9, 362.
Flera dokument äro återgifna i Mirbt, "Quellen
zur geschichte des papsttums" (3:e uppl. 1911).
Se H. Winter, "Das zentrum und die Borromäus-
enzyklika" (1911), och Hj. Holmquist, "Påfvedö-
mets historia 1800-1920" (1920). Hj. H-t.
Borromäusverein [-fera’jn], det vanligaste nam-
net på Verein vom Jieiligen Karl Borromäus, en
1845 stiftad katolsk förening för att främja och
sprida god litteratur. Den inrättar föreningsbiblio-
tek i alla katolska socknar, utdelar årligen skrifter,
som fås för den låga ledamotsafgiften, skaffade
länge sina medlemmar nedsättning i priset på
sådan litteratur, som anses värd att anbefallas,
men öfvergick 1907 i stället till att öka bokutdel-
ningen till medlemmarna och upprätta katolska
läsesalar och folkbibliotek samt ger understöd till
utgifning af betydande verk. Föreningen räknar
omkr. 250,000 medlemmar, mest i norra Tyskland,
och utdelade 1915 öfver 400,000 bd. Dess organ
är månadsskriften "Bucherwelt". Se Froberger,
"Unsere literarische aufgaben" (1916).
Borron, R o b e r t d e. Se G r a a 1.
Borrud, herrgård i Bäcks m. fl. socknar, Skara-
borgs län, ståtligt bebyggd i vackert läge vid
västra stranden af sjön Ymsen, omfattar 2 mtl;
areal 600 har, hvaraf 200 har åker; tax.-v. 280,000
kr. (1922). B. är ett gammalt gods, som på 1500-
talet tillhörde släkten Posse, bl. a. Knut Posse
(se P o ss e l, sp. 1493), på 1600- och 1700-talen
släkterna Bonde och Hierta samt senare Manner-
heim, Gyllenborg m. fl. Nuv. egare är kammar-
herre E. von Hofsten. O. S j n.
Borrum, herrgård i Börrums socken, Östergöt-
land, omfattar 5 mtl, med en areal af 230 har
åker och 900 har skog; tax.-v. 377,000 kr. (1921).
B. lydde i äldre tider under Stegeborg, donera-
des till amiralen N. Stiernsköld (d. 1627) och har
sedan tillhört bl. a. släkterna Kosenhielm, Wern-
sköld, Gyllenstierna, Mörner och Mannerstråle.
Nuv. egare är E. H. Wahlberg. O. Sjn.
*Borsa tillhör sedan 1919 Rumänien. I det när-
belägna passet till Bukovina, Tatardalen, tillbaka-
slogos 1217 de inträngande tatarerna.
Borsièri, G. B. Se Medicin, sp. 1431.
*Borsig, Ernst och Konrad (f. 1873, ge-
heimekommerseråd 1912), adlades 1909.
*Borsna tillhör numera republiken Ukraina.
*Borstbrygga, Borste, Borsthållare,
elektrot. Se vidare Elektriska maskiner.
Borstgräs, bot., annat namn på st a g g, När-
dus strida. Se N ar dus.
Borsthvete. Se H v et e, sp. 1415.
* Borstsvansar, zool. Se Hoppstjärtar
samt om underordn. Collembola tillägg och rättel-
ser i art. Collembola.
*Borsyra f ramställes numera företrädesvis genom
inverkan af saltsyra på naturliga boratmineral,
såsom boracit (se d. o.) och boronatro-
k a l c i t (se U l e x i t). Borsyra är en viktig
beståndsdel i många nyare glassorter och glasyrer.
Färglösa, blyfria (ej giftiga) glasyrer, af tillräck-
ligt stor smältbarhet, kunna framställas blott
medelst borsyra. - Om öfverborsyra se
Borax. Suppl. K. A. V-g.
*Borszèk hör sedan 1919 till Rumänien.
*Bortsjalinska kretsen hör numera till Georgien.
’Boryslaw hör sedan 1919 till Polen.
*Borzi (skref sig så), A., dog 24 aug. 1921 i
Palermo. Han blef filos. hedersdoktor vid Uppsala
universitets 200-års minnesfest öfver Linné 1907
och led. af sv. Vet. akad. 1920. C. Lmn.
*Borzjom hör nu till Georgien.
* Borås. Stadsområdets areal utvidgades efter
Torpa sockens inkorporering 1920 med 5,693 har,
hvaraf 723,9 har sjöar och vattendrag. Utom det
(1906) planlagda området finnas stora förstadslik-
nande områden med fastställda byggnadsbestämmel-
ser. Folkmängden har sedan 1903 ökats med öfver
10,000 pers. till 28,223 (1921). Bland betydande
nya byggnader under de sista 20 åren må nämnas
den 1904-06 i förstaden Lugnet (efter ritningar
af K. Bern) uppförda och 24 maj 1906 invigda
Gustaf Adolfskyrkan, det 1908-10 (efter ritningar
af Tengbom och Thorulf) uppförda rådhuset utmed
Stora torgets östra sida (se pl. till art. Bygg-
nadskonst. Suppl.), och den på det 1910
rifna gamla rådhusets tomt 1914-15 (efter ofvan-
nämnda arkitekters ritningar) uppförda byggnaden
för Borås ensk. bank (som 1917 uppgick i Bank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
