Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bojumbræen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Bojumbræen-Bolag
716
1897-1905 i Lyngby och 1905-09 hos sin broder.
1894-1910 var hon ordf. i Dansk kvindesam-
fund. E. Ebg.
Bojumbræen, glaciär i Norge, Sogn og Fjordane
fylke, vid inre delen af Fjærlandsfjorden, en arm af
Sognefjorden. Den går med en längd af 2*/2 km.
från Jostedalsbræen ned till endast 130 m. ö. h.
Liksom den närbelägna Supphellebræen
(se d. o.) besökes den mycket al turister.
*Bok. - 4. Omfattar numera 25 (ej 24) ark
skrifpapper.
Bokbindarklot, text. Se Klot 3.
*Bokbinderi. I det att bokbinderiet utvecklade
sig samtidigt med boktryckaryrket, förenades ofta
bägge yrkena hos en och samma person. Då man
började använda skinn till pärmbeklädnad, fick det
s. k. blindtrycket (blindpressning) stor be-
tydelse vid dekorering af bokband. Blindtrycket
består däri, att svagt uppvärmda stämplar pressas
på det fuktiga skinnet och kvarlämna stämpelns
mönster i mörkare ton, än grundskinnet har. I
Sverige kan detta skede räknas från senare hälften
af 1400-talet. Bokbinderi utöfvades här dels af
borgerliga yrkesmän (före 1550 var det mestadels
inflyttade sådana från Ltibeck och Holland), dels
redan tidigare af personer anställda i klostrens
tjänst. Bland bokbindare kunna nämnas Hans, bor-
gare i Uppsala på 1490-talet, Sigfrid under samma
tid i Stockholm, Bartholomeus 1519-38, Henrik
Schulte 1540-65, Paul Knuff lock 1543-49, Nils
Oluffsen 1564-1627, m. fl. Bland stormaktstidens
bokbindare här förtjäna ytterligare nämnas Henrik
Diener och Marcus Sigfridsson. Bokbindarna be-
nämndes äfven bokförare, emedan ända till
inemot 1700-talets slut de så godt som ensamma
handhade bokhandeln i riket och utöfvade den på
marknader. Privilegiet att drifva bokhandel till-
delades yrkets utöfvare vid bokhandelsskråets stad-
fästande 1630. (Jfr A. Hedbergs monografi "Bok-
bindare bokförare i Sverige 1500-1630", särtryck
ur "Pro novitate" II, 1914.) - Groliers bokbands-
konst spred sig från Frankrike, utom till England,
äfven till Tyskland m. fl. länder. Se E. Fischer,
"Bokhandelshistoria" (1922). A. Hdg.
Bokbladmineraren, zooL Se pl. 2 till art. Sko-
gens skadeinsekter och V i f l a r.
Bokförare. 1. Person, som för räkenskapsböc-
ker. Se Bokföring. - 2. Äldre benämning
på bokbindare. Se Bokbinderi. Suppl.
Bokförmedlingsbyrå. Se Folkbibliotek.
* Bokhandel (sp. 960). I okt. 1912 sammanslo-
gos Svenska bokförläggareförenin-
gen och den därifrån 1887 utbrutna Nya bok-
förläggareföreningen under den förras
namn. I sammanhang därmed nedlades med 1912
års slut den af den senare föreningen sedan 1888
utgifna "Nya bokhandelstidningen". Svenska bok-
förläggareföreningen utger ock "Svensk bokkatalog"
(se d. o.).
Bokhandelsskola. Bokhandlarfackskolorna leda
sitt ursprung från Leipzig, hvars stora läroanstalt
för bokhandlare grundlades redan 1853 och under
läsåret 1913-14 räknade 411 ord. elever. Utom
Tyskland upprättades en skola först i Danmark
(Köpenhamn 1897). F. n. finnas bokhandelsskolor
i Österrike (Wien 1903), Ungern, Schweiz, Holland,
Italien, Ryssland m. fl. länder. Skolkurser efter
ungefär samma plan som den 1905 inrättade
Svenska bokhandelsskolan (se d. o.) äro anordnade
i Kristiania sedan 1914 och i Helsingfors sedan
1915. C- A. F-dt.
Bokhållare, person, som har om hand bokförin-
gen i ett affärsföretag (kallas nu vanligen "kam-
rer"); oegentligt den, som expedierar allmänheten
i en handelsbod, affärsbiträde; titel på statstjänste-
män (i 13:e lönegraden) i vissa statens verk (Järn-
vägs-, Vattenfalls-, Landtbruks- och Lotsstyrel-
serna samt Statskontoret), i Kiksbanken och hos
kommunala myndigheter.
*Boklus, zool. Se vidare Psocidæ.
Bokmal. 1. Äldre benämning på insekten bok-
lus (se d. o. och Psocidæ). - 2. Person, som
så godt som uteslutande sysselsätter sig med läs-
ning af böcker.
Bokn, härad och socken under Tysvær pastorat
s. om Haugesuud, Rogaland fylke (före 1919 Sta-
vanger amt), Norge. 46,92 kvkm. 721 inv. (1920).
Häradet består uteslutande af öar, hvaribland
den 39 kvkm. stora Store-Bokn. Fiske och bo-
skapsskötsel. K. G. G.
Boknfjorden, sedan 1919 det officiella namnet på
Buknfjorden.
Boksar, folkstam. Se Himalayafolk.
Boksburg, stad i Transvaal, Syd-Afrika, omkr.
25 km. ö. om Johannesburg, med guldfält och
traktens rikaste kolgrufvor. Omkr. 11,600 inv.
Boksjön, of re, sjö i Stensele socken, Väster-
bottens lappmark, belägen på 473 m. ö. h., är
källsjö för Kirjesån, en biflod till Ume älf. Areal
omkr. 11 kvkm. O. Sjn.
Bokspinnaren, zool. 1. Dasychira pudibunda,
afbildad i Skogens skadeinsekter, pl. I,
fig. 2, hör till samma familj (Liparidæ-, se d. o.)
som nunnan (se d. o.) och är liksom denna en
af våra skogsträds fiender. Dess ägg läggas på
barken af olika träd, och larverna förtära bladen
företrädesvis af bokträd. I södra Sverige har den
anställt svåra härjningar på dessa träd 1897 och
1907. - 2. Stundom namn på e kor r spin-
naren (se d. o.). l-2. L-e.
Bokstafsgåta. Se Gåta.
Bokstafshummern, zool. Se Kejsarhummern.
Bokstafstrycktelegraf. Se Telegraf, sp.
730 ff.
* Boktryckarkonst, sp. 974. Riksdagen vidtog
24 jan. 1922 den grundlagsändring, att rätten till
anläggande af boktryckerier utsträcktes äfven till
municipalsamhällen.
Bakull. Se Karlshamn.
* Bolag. Den svenska rättens allmänna grund-
satser äro oförändrade. Af bolagsformerna har sär-
skildt aktiebolaget vunnit en alltjämt starkt
ökad användning i förvärfslifvet. Sålunda har
under 1921 antalet af de aktiebolag, som fr. o. m.
1897 registrerats, öfverskridit 20,000; och belop-
pet af nybildade aktiebolags inbetalda kapital
jämte ökning i äldre bolags aktiekapital har 1916
-20 genomsnittligen pr år utgjort i det närmaste
750 mill. kr. - Revisionen af lagstiftningen om
denna bolagsform har ledt till, att 1895 års lag
ersatts med en helt omarbetad och starkt utvidgad
lag om aktiebolag af 12 aug. 1910. Någon öfver-
ensstämmelse mellan de olika nordiska ländernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
