Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 709-710 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodo ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bodo, biol. Se Flagellata med fig. å
sp. 523.

*Bodsjö, socken i Jämtlands län, tillhör nu
Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. 59,220 har.

*Bodum, socken, tillhör Ramsele kontrakt.

b>Boeck</b> [bo’k], Christopher Nyholm,
dansk författare, f. 18 sep t. 1850 i Ulstrup, nära
Nibe, student 1869 och teol. kandidat 1876,
debuterade s. å. med en diktsamling, skref sedan
teaterstycken, men är framför allt känd genom ett stort
antal godlynta och älskvärda berättelser, af hvilka
ett antal är öfversatt till svenska. R–n B.

*Boehmeria. B. nivea är afbildad å
illustrationssid. till art. Beklädnadsväxter.

Boehn [bön], Max von, tysk militär, f. 16 aug.
1850 i Bromberg, d. 18 febr. 1921, blef 1869 officer
vid 3:e gardesregementet till fot, med hvilket han
deltog i Fransk-tyska kriget 1870–71, blef 1897
öfverste och chef för 76:e infanteriregementet, 1901
brigad- och 1905 divisionschef, 1909 general af
infanteriet och guvernör i Ulm, från hvilken
befattning han afgick 1912. Vid krigsutbrottet 1914
anställdes B. som chef för 9:e reservkåren, med
hvilken han först deltog i Antwerpens belägring och
därefter (i midten af sept.) ingick i 1:a armén på
franska krigsskådeplatsen. Med sin kår deltog B.
i Sommeslaget 1916 och blef, sedan han kort tid
fört armégruppen C i Elsass, mars 1917 chef för
7:e armén, med hvilken han deltog i afvisandet af
det franska anfallet vid Aisne våren 1917 samt i
eröfringen af Chemin des Dames 27 maj 1918 och
fortsättningen af anfallet ända till Marne samt
striderna därstädes i juli. B., som i mars s. å. utnämnts
till generalöfverste, blef därefter chef för en
armégrupp, som stacks in mellan de båda kronprinsarnas
grupper och fick uppbära tyngden af det
fransk-engelska anfallet sydöst om Amiens 8 aug. Han
deltog i krigets fortsättning ända till slutet. I jan.
1919 erhöll han afsked ur krigstjänsten. O. O. N.

Boelcke [böl-], Oswald. Se Bölcke. Suppl.

Boen (Buen), norsk herrgård vid Topdalsälfven
i Tveit härad, 20 km. n. om Kristiansand, var
urspr. kronogods, tidtals tilldeladt länsherren på
Bergenhus, såldes 1663 till H. Grabow, men det
utomordentligt inbringande laxfisket stannade hos
kronan. Sedan drottning Sofia Amalia några år
innehaft detta, såldes det 1680 till
generalkrigskommissarien R. Meyer, som äfven köpte godset. Från
1815 har B. tillhört släkten Hegermann. Till gården
höra sågverk, träsliperi m. fl. anläggningar. O. Sjn.

*Boesen, Johannes, dog 1916.

Boesinghe [bosinge], by i belgiska prov. Väst-
Flandern, vid Yperenkanalen, där järnvägen Yperen
–Bruges öfvergår denna, 5 km. n. om Yperen.
2,105 inv. (1920). Under Världskriget ingick B. i
de allierades befästa front mellan Yperen och
Nordsjön (Yserlinjen). Byn hölls efter belgiska arméns
återtåg till Yserlinjen i början af okt. 1914 besatt af
denna armés högra flygel (6:e fördelningen), men
19 s. m. aflöstes belgierna af franska trupper
(tillhörande 8:e armén, d’Urbal). Under de förbittrade
striderna om Yserlinjen, som sedan följde, blef B.,
fullständigt förstördt af tyska artilleriets eld, men
byn förblef dock i de allierades besittning under
hela kriget. Jfr Världskriget, sp. 170
och 171. H. J–dt.

*Boëthius, A. M. T. S. (sp. 885). Han skref
äfven ett arbete i 5 böcker om den grekiska musiken,
De musica, hvilket blef normgifvande för
medeltidens musikteori. Det trycktes i hans samlade
verk 1491 (3:e uppl. 1570) och separat 1867 (ty.
öfv. af O. Paul 1872).

*Boethius. – 4. S. J. B.

Simon Johannes Boëthius

tog 1915 afsked från
professuren. Han var 1903–16 sekreterare i
Karl Johansförbundet och blef 1908 led. af
Vet. soc. i Uppsala. Af hans skrifter må
ytterligare nämnas Om statslivet (2 hftn, 1916). –
5. Simon Bertil
B., den föregåendes son, historiker, biograf,
f. 31 jan. 1885, filos. doktor i Uppsala 1912,
amanuens i Riksarkivet s. å., förste arkivarie
och sektionschef där 1921, har gjort studier
i Trettioåriga krigets historia (Svenskarna i de nedersachsiska
och westfaliska kustländerna juli 1630–november 1632, 1912, m. m.), skrifvit bl. a. Ur de stora skogarnas historia (1917) och Robertsfors
bruks historia (1921) samt utgett d. 8 af "Sverges
traktater med främmande magter" (omf. tiden
1723–51; 1915–22). Han är redaktör för det
på A. Bonniers förlag utkommande "Svenskt
biografiskt lexikon" (hittills 14 hftn, 1917–22, omf.
Abelin–Bergman). Sedan 1919 är han sekreterare i
Samfundet för utg. af handskr. rör. Skandinaviens
historia.

<b>Boeuf à la mode</i> [böff alla måd], kokk., är ett
häfdvunnet namn för en stek af oxens innanlår.
Köttet tvättas först med en i hett vatten doppad
duk, späckas och brynes; med en fläsksvål under
tillsättes steken med kokande buljong och en
kalflägg samt några pepparkorn, salt, franskt vin och
litet konjak samt t. ex. persilja, några morötter
och gula lökar. Sedan stekes köttet mycket sakta
i tre timmar.

Boex [båäks], J. H. H. och S. J. F. Se
Rosny, J.-H.

Boffrand [båfrä’], Germain, fransk arkitekt,
f. 1667 i Nantes, d. 1754 i Paris, var son till en
skulptör och arkitekt, studerade i Paris för Girardon
och J. H. Mansart, deltog i byggnadsarbeten i
Versailles och vann stort och berättigadt anseende
genom sin dekorering i hotel de Soubise (numera
Nationalarkivet) och hotel d’0rmesson i Paris 1706
och 1708. Dessa interiörer (se fig. i art. Rokoko,
sp. 632) beteckna rokokostilen i dess fulländning
af elegans, lekfullt behag, fantasi och pikanteri.
Stilens formsystem är fastslaget med raffinerad
smak och i full jämvikt – där finns intet larmande
eller skrikigt effektsökande. B., som 1709 blef
medlem af arkitekturakademien, utvecklade högst liflig
och omfattande verksamhet. Bland hans byggnadsverk
äro palats och hotell i Paris och flerstädes i
Frankrike, ej minst i Nancy, där han byggde
katedralen och hertigliga palatset, skapade den
storslagna Stanislausplatsen, dekorerade operasalongen
och hôtel Craon-Beauvau (det sistnämnda anses som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>