Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bloemfontein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Järnåret", 1914), Volk wider volk (1912; "Folk
mot folk", 1915) och Die schmiede der zukunft
(1913), en romanföljd från 1870–71 års krig,
Elsass-romanen Das verlorene vaterland (1914), de
från Världskriget hämtade Vormarsch (1916),
Dreiklang des krieges (1918) och Sturmsignal - !
(1919) samt Gottesferne (1920) ha blifvit mycket
populära. Han är en underhållande berättare med tysk-patriotisk
prägel och förkärlek för kraftscener. 1921 gafs hans
skådespel Helden von gestern. I Världskriget
deltog B. med utmärkelse och befordrades till major.
R–n B.
*Bloemfontein, som 1918 hade omkr. 32,000 inv.
(15,631 hvita), är säte för Sydafrikanska unionens
högsta domstol.
*Blom (sp. 746), Peter, dog 1912.
Blombacka, herrgård i Vinköls socken,
Skaraborgs län, omfattar 3 1/2 mtl, med en areal af 335
har, hvaraf 186 har åker; tax.-v. 251,400 kr.
(1922). Egendomen uppges på 1500-talet ha till
hört släkten Lilliehöök, senare bl. a. släkterna
Åkerhielm och af Jochnick. Nuv. egare är O. Carlander.
O. Sjn.
Blomberg, herrgård i Husaby m. fl. socknar å
Kinnekulle, Skaraborgs län, omfattar 11 19/24 mtl,
med en areal af 1,096 har, hvaraf 436 har åker,
85 har äng och 575 har skog, tax.-v. 482,500 kr.
(1921). Från 1558 till midten af 1700-talet tillhörde
B. släkten Roos, senare grefve K. F. Scheffer
samt från slutet af 1700-talet släkten Hamilton.
Nuv. egare är grefve Gilbert Hamilton. O. Sjn.
*Blomberg, K. A., afgick från tjänsten 1910 och
dog 10 mars 1922 i Stockholm.
*Blomberg, K. H., dog 27 okt. 1909 i Uppsala.
Häftet II af hans "Svensk statsrätt" utkom 1906.
Blomberg, Ernst, fackföreningsledare,
f. 4 jan. 1863 i Stockholm, d. där 24 mars 1911, kom
vid femton års ålder i kopparslagarlära, deltog 1885
i bildandet af kopparslagarfackforeningen i Stock-
holm, inträdde 1893 i järn- och metallarbetarför-
bundets styrelse och var sedan 1895 förbundets för-
troendeman. Han var stadsfullmäktig i Stockholm
1903-05 och blef hösten 1905 som vänsterkandidat
invald i Andra kammaren såsom Adolf Hedins
efterträdare. Från Andra kammaren öfverflyttades
han 1910 till Första kammaren genom val af
Gäfleborgs läns landsting. Han var led. af tillfälligt
utskott 1907-10. B:s praktiska läggning, klar-
synta moderation och kloka försiktighet gjorde
honom personligen mycket aktad och sympatisk
äfven långt utanför arbetarpartiet, bland hvars
ledande män han framstod som en dugande och säll-
synt besinningsfull kraft. Vid den stora konflikten
inom verkstadsindustrien 1905 var B. led. af den
på regeringens initiativ tillkomna medlingskommittén.
T–s.
Blomberg, David, arkitekt, författare,
f. 1 febr. 1874 i Linde, studerade i Berlin och Leipzig
1906–09, var sedan anställd på arkitektkontor i
Rom, Stuttgart, Berlin och har studerat i Amerika.
I Stockholm har han varit verksam framför allt
som rums- och möbelarkitekt, bl. a. vid inredan-
det af Nordiska kompaniets nybyggnad. B. tog
initiativet till Konsthandtverkarnas gille. B. har
framträdt äfven som författare - under pseudony-
men David Linde - till romanerna
Öfvergångstider (1915) och Uvdalens patroner
(1917).
G–g N.
Blomberg, Harry, författare, f. 19 dec. 1893
i Strängnäs, efter folkskolan först springpojke, sedan
typograf, genomgick 1916-17 Brunnsviks folkhögskola
och har sedan varit tidningsman. B:s första
diktsamlingar, Fejd och famn (1917) och Sjöfolk
och färdemän (s. å.), ha raskt följts af nya, Stora
orons män (1918), agitationsverserna I revolutions-
tid (1919), Kap Horn (1920) och Landkänning
(1922). Med sjungande rytmer och durklingande
brio besjunger han vildmarken, fjället och sjön med
kolare, sjömän, tjufskyttar och hemlöst folk som
hjältar; påverkad af Kipling, Service och kanske
allra mest af Karlfeldt, tillhör B. den talrika ska-
ran af moderna vagabond- och skogspoeter. På
prosa har B. utgett skisserna Det glädjerika livet
(1920) och romanen Tiden och en människa (1921).
R–n B.
Blombiologi, bot., läran om blommornas
förhållande till yttre faktorer, speciellt dem, som
förmedla pollinationen.
G. L–m.
Blombockar, zool. Se Lepturinæ.
*Blomeyer, A., dog 18 dec. 1889.
Blomflugor, zool. Se Syrphidæ.
Blomfärgämnen, kem. Se Antokyan.
*Blomhjelm, G., föddes antagligen 1641. Han
var Dahlbergh behjälplig med Sueciæ-verket.
Blomkrans, bot., en hos växter med motsatta
blad förekommande form af två sammanträngda,
vanligen cymösa blomställningar, som kranslikt omge
stjälken; blomkransar finnas t. ex. hos labiater och
rubiacéer.
G. L–m.
*Blomkvist, J. P., dog 9 april 1909 i Örebro.
Blomkälskräfta, med. Se Kräfta, sp. 143.
Blomkålsrätter kunna tillredas af den förträffliga,
välsmakande blomkålen (se Brassica) på
en hel del sätt, till soppa eller puré, som birätt
eller mellanrätt.
Blomman för dagen. Se Pharbitis.
Blommedal, herrgård i Västra Ny socken,
Östergötland, har en areal af 500 har, hvaraf 150 har
åker; tax.-v. 148,000 kr. B. har egts af släkterna
Oxenstierna, Berndes, Bratt m. fl. Under 1700-
och 1800-talen bedrefs där tidtals järnförädling
(manufakturverk och spiksmedja). Nuv. egare är
E. Schenholm.
O. Sjn.
Blommenhof, tuberkulossjukhus invid Nyköping,
öppnadt 1908, med 24 platser för sjuka företrädesvis
från staden Nyköping. Det underhålles af staden.
O. Sjn.
Blommerant [-ra’nt], som har blomstrande, frisk hy.
Blommeröd, hvilohem i Öfveds socken, Malmöhus
län, n. v. om Våmbsjön, upprättadt 1913 för trötta
mödrar och arbeterskor från Malmö och Lund, öppet
under sommaren, 17 platser.
O. Sjn.
Blommor i drifbänk, komedi af F. Hedberg (se
denne, sp. 176), uppf. i Stockholm f. g. 1862.
Blomquist, Arvid Natanael, apotekare, f.
24 sept. 1859 å Folkavi egendom, Örebro län, d.
3 mars 1913 i Stockholm, aflade apotekarexamen
1886 och erhöll 1903 privilegium på apoteket "S:t
Erik" i Stockholm. B. nitälskade för apotekarkårens
höjande i vetenskapligt anseende samt innehade
en mängd förtroendeposter: han var sekreterare
i Apotekarsocietetens direktion 1906–11 och
sedermera societetens ordf., Farmaceutiska
föreningens ordf. 1905-08 och 1911-12, led. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
