Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birath ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Birath, Marie Sofie, författarinna. Se
Schwartz2.
Bir bin tepe, stad. Se Sär des.
Birch, Holger, pseudonym. Se Meyn, Antoinelle.
Birch [bö’tj], Charles Bell, engelsk
skulptör, f. 1832 i Brixton, d. 1893, studerade vid
akademien i London för Alfred Stevens och i Ber-
lin för Rauch och var sedan en tid framåt bi-
träde åt skulptören J. A. Foley i London. B.
väckte mycket uppseende där med sin staty Skogs-
nymf (1867) och utförde sedan statyer och byster
samt flera liffulla grupper, som blefvo högt upp-
skattade, bland dem Den sista signalen (en sårad
husar på sin likaledes sårade häst; se bild till
art. Bildhuggarkonst, pl. VIII). - Hans
son, George Henry B., f. 1842, d. 1904,
var arkitekt och författare i arkitektur.
G–g N.
*Birch-Hirschfeld. – 2. Adolf B. dog 11 jan. 1917.
Birck, Lauritz Vilhelm, dansk national-
ekonom, f. 17 febr. 1871 i Köpenhamn, vardt 1893
cand. polit., 1902 filos. doktor, 1906 docent och
1911 professor i statsvetenskap vid Köpenhamns
universitet. Hans vetenskapliga hufvudarbete är
Værditeori (2 bd, 1902); dessutom må nämnas
Sukkerets historie (1909), Ejendomsskatter og ejen-
domspriser (1913) och Told og accise (1920), hvar-
jämte han skrifvit en mängd smärre arbeten.
Tidigt intresserad af politiken, var han 1896–98
redaktör af högertidningen "Vort land"
och tog sedan liflig del i den offentliga diskus-
sionen. Han var 1903–10 och ånyo 1918–20
folketingsman, intog som sådan en själfständig
ställning och stod under den sista perioden utanför
alla partier.
E. Ebg.
Birdwood [bödwud], sir William Riddell,
engelsk militär, f. 13 sept. 1865 i Indien, officer
1883 vid skotska fysiljärregementet, hvarifrån han
1885 transporterades till 12 :e lansiärreg., del-
tog 1891–98 i striderna i de indiska gränstrak-
terna (Tirah-expeditionen m. fl.) samt, med ut-
märkelse, som stabsofficer i boerkriget 1899-
1902, hvarefter han återvände till Indien, där
han under de följande åren (till 1914) gjorde tjänst
som sekreterare hos lord Kitchener, generalstabs-
officer, brigadchef och generalkvartermästare m. m.
Under Världskriget förde han som generallöjtnant
befälet öfver Anzac-kåren under dess hårda strider
på Gallipolihalfön 1915 samt öfver de australiska
trupperna på västfronten 1916-18. Därunder be-
fordrades han (1917) till general. I maj 1918 er-
höll han befälet öfver 5:e engelska armén, hvilket
han bibehöll till krigets slut. 1919 upphöjdes han
till baronet och erhöll en nationalbelöning af 10,000
pd st. för under Världskriget gjorda tjänster. 1920
blef han chef för norra indiska armén. H. J-dt.
*Birger. – 2. "Birger jarl". Till hans
minne aftäcktes 14 sept. 1913 en vid Bjälbo kyrka
rest minnessten, åstadkommen genom insamling
hufvudsakligen bland Östergötlands kvinnor.
Birger, Selim Birger Gotthard (yngre broder
till K. F. Gunnar Andersson), läkare, botanist,
f. 13 febr. 1879 i Ystad, blef med. licentiat
i Stockholm 1909, läkare vid sjukhuset S. Görans
poliklinik 1912 och sedan praktiserande läkare i
hufvudstaden. Han företog 1904 en botanisk resa
till Falklandsöarna. Genom sina resor i Sverige
har han lämnat viktiga bidrag till landets floristiska
och växtgeografiska utforskning, särskildt i
arbetena Vegetationen och floran i Pajala socken
(1907), De 1882–86 nybildade Hjälmaröarnas
vegetation (1905), Om Härjedalens vegetation
(1908), Härjedalens kärlväxter (s. å.) och (i
förening med sin broder) Den norrländska florans
geografiska fördelning och invandringshistoria (1912).
B. har af ven skrifvit Die vegetation auf den
Falklandsinseln (1906), Om tuber salep (1907),
Einfluss des meerwassers auf die keimfähigkeit der samen
(1907) och Über endozoische samenverbreitung
durch vögel (s. å.) m. m.
C. Lmn.
Birger Jarl och Mechtild, skådespel, efter
Gustaf III:s planläggning utarbetadt af G. F. Gyllenborg
(se denne, sp. 751), uppf. i Stockholm f. g. 1790.
*Birgitta. – Se H. Hildebrand, "Minne af den
heliga B." (i Sv. akad:s "Handl. ifrån år 1886",
XIX, 1906), R. Steffen, "Den heliga B.s uppenbarel-
ser i urval och öfversättning" (1909), K. Westman,
"Birgittastudier" (I, 1911), T. Collijn och A.
Lindblom, "Birgittautställningen 1918" (beskrif-
vande katalog öfver den utställning af konstmin-
nén, historiska föremål, tryck, handskrifter m. m.,
som i mars 1918 öppnades i Statens hist. museum),
A. Lindblom, "Den heliga B." (1918), och Emilia
Fogelklou, "B." (1919), samt K. Krogh-Tonning,
"Die heilige B." (1907). - 1918 utförde O.
Brandtberg en cykel Birgittamålningar på Rockelsta.
Om ett Birgittamuseum se Föreningen för
Birgittamuseet i Vadstena. Suppl.
* Birgittas hus i Rom är nu öfverlämnadt till
kardinalkyrkan S:a Maria in Trastevere på det sätt,
att de i huset boende karmelitnunnorna betala hyra
till nämnda kyrka.
Birgittastiftelsen, ett 7 okt. 1920 bildadt
sällskap med syftemål att söka bevara det kulturarf,
som den heliga Birgitta lämnat efter sig i Sverige.
Detta mål vill stiftelsen förverkliga genom att 1)
söka få bevara och disponera de gamla klosterhusen
i Vadstena, när dessa, såsom man hoppas, i en snar
framtid bli lediga från nuv. användning som sinnes-
sjukhus ; 2) efter nutida behof, i den mån detta kan
ske utan störande ingrepp på de gamla byggna-
dernas karaktär, utnyttja dessa byggnader i den
anda, för hvilken de ursprungligen afsågos, näm-
ligen till fromhetslifvets och bildningens höjande
samt till lidande människors stöd och vård (lokaler
för Vadstena församlingsvård, utbildning af "Vad-
stenasystrar", som skola biträda vid sjuk- och
fattigvård, inrättande af en bildningsanstalt för
obemedlade unga flickor, inrättande af ett hospits
för personer, som behöfva hvila och arbetsro, m.
m.); 3) i samarbete med Birgittamuseiföreningen i
Vadstena söka samla och vårda verk inom konst
och litteratur, som ega samband med Birgittas per-
son och lifsverk. – Inträde i stiftelsen står öppet för
enhvar, som är intresserad för dess verksamhet.
Stiftelsens angelägenheter handhas af en styrelse
af minst 15, högst 20 ord. medlemmar. Själfskrifna
medlemmar äro landshöfdingen öfver Östergötlands
län med borgmästaren i Vadstena som suppleant,
biskopen i Linköpings stift, kyrkoherden i Vadstena,
riksantikvarien eller den han för sig utser,
en representant vald af k. Byggnadsstyrelsen, och em
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
