Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Binz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
645
Blnz-Biografi
646
om B. ligger det fursten af Putbus tillhöriga jakt-
slottet Granitz.
*Binz, K., tog 1908 afsked och dog i jan. 1913.
Bio, hvardaglig förkortning af biograf (se
d. o. Suppl.).
Bioblast, biol. En af många fakta stödd
hypotes inom biologien är antagandet af minsta
elementära lif senheter i cellen, hvilka af 0.
Hertwig (se denne) benämnts bioblaster. Ehuru
kärna, kromosomer, granula o. s. v. (jfr Cell,
sp. 1381-82) äro individualiserade delar af cellen,
stå dock dessa ej vid gränsen för lifsenheternas
delbarhet. Bioblasten däremot antas såsom varande
cellens minsta lefvande element, som ej ytterligare
kunna uppdelas, utan att den organiska substansens
grundegenskaper, nämligen assimilationen (se d. o.)
och förmågan af förökning genom delning, gå för-
lorade. Ehuru bioblasten ligger under gränsen för
det mikroskopiska seendet, kan dess antagande
anses vara en "legitim arbetshypotes". L-e.
Biodlarföreningar. Sedan det ökade intresse för
biodling, som gjort sig gällande under tiden före
midten af 1800-talet, ledt till bildande af ett antal
lokala biodlarföreningar, bildades 1861 en sam-
manslutning af sådana under namn af Nordiska
biföreningen, som dock fick tillslutning huf-
vudsakligen blott i Skåne och småningom bortdog.
I Göteborg bildades Biskötselns vänner,
som underhöll en biskötarskola först (från 1878)
vid Gibraltar och senare vid Nya varfvet i Göte-
borg. Den 1881 bildade Föreningen för
biskötselns befrämjande fick större om-
fattning och underhöll under en följd af år en
biskötarskola i Bie. Båda dessa föreningar ha
upphört med sin verksamhet. De senare bildade
sammanslutningarna af biodlare, Sveriges all-
männa biodlareförening (1894) och
Svenska biodlareföreningen, ha 1919
tillsammans bildat Sveriges biodlares
riksförbund, som består af länsförbund med
underlydande lokalafdelningar. Länsförbundens
ombud välja riksförbundets styrelse. Eiksförbun-
det har tills vidare bibehållit båda de ingående
föreningarnas tidskrifter: "Bitidningen" och "Bi-
gården". H. J. Dft.
Biogeografi 1. Biologisk geografi. Se
Geografi.
*Biograf, Biografteater, förkortadt Bio,
är numera äfven den enda benämningen i vårt land
för lokal, där kinematografbilder förevisas (se
Kinematograf, äfven i Suppl.), i eng. kallad
cinematograph (förk. cinema), i fr. cinématographe
(cinéma), i ty. kinematograf (förk. kino), i da.
biograf- l. kinoteater. Jfr Film. Suppl.
Biografbyrå, Statens. Se Statens biografbyrå.
* Biograf i. (Sp. 427) Om biografiska samlingsverk
af "Hvem är det "-typen i flera länder under de
två senaste årtiondena se W h o’s w h o. .- (Sp.
428) Holland har vidare fått "Nieuw nederlandsch
biografisen woordenboek", utg. af P. C. Molhuysen,
P. J. Blok och (fr. o. m. bd Y) L. Knappert och
hvaraf 1911-21 utkommit 5 bd. Brickas "Dansk
biografisk lexikon" fullbordades med 19:e bandet
1905. Handboken "Illustrert biografisk leksikon
över kjendte norske mænd og kvinder" utgafs
1916-20 i 2 bd af Nanna With. Ett national-
verk, "Norsk biografisk leksikon", är 1921-22
planlagdt att utges i 10 bd under 10 års tid
med Edv. Bull, A. Krogvig och Gerh. Gran som
redaktörer. Ännu mer monumentala former har
"Svenskt biografiskt lexikon", utg. sedan 1917
på Albert Bonniers förlag med B. Boéthius som
hufvudredaktör. Nya uppl. af Hofbergs "Svenskt
biografiskt lexikon" fullbordades 1906. Helt kort-
fattad är uppslagsboken "Svenska kvinnor", red.
af Valborg Hedberg och Louise Arosenius (1914).
- (Sp. 430) T. Norlind, "Allmänt musiklexikon",
utgafs i 2 bd (1912-16). - (Sp. 431-433) Aksel
Andersson (i festskriften "Uppsala universitet 1872
-1897"), "Universitetets styresmän, lärare och
tjänstemän" (1897), densammes "Uppsala univer-
sitets matrikel 1595-1680" (fullbordad 1904),
fortsatt af A. B. Carlsson t. o. m. 1730 (1911-21),
"Uppsala universitets matrikel h. t. 1916" utg.
af T. Fries och E. v. Döbeln (tidigare dylika utg.
äfven af Ekstrand, 1832, och Låstbom, 1841),
"Lunds universitets matrikel" utg. 1913 af Malm
och Wilner, "Göteborgs högskolas matrikel 1891-
1916" utg. af L. Wåhlin och V. Johansson (1916),
Hamnström, "Södermanlands-Nerikes nations hi-
storia" (1905), I. Carlsson, "Upplands nation.
1800-1914" (1915), "Studentkamrater 1892 och
klasskamrater 1883-91 vid Uppsala högre allmänna
läroverk. Minnesskrift" (1917), Ljungfors, "Hel-
singborgs-Landskrona nation i Lund" (1903), Sjö-
ström (ytterligare), "Göteborgs nation i Lund 1669
-1906" (1907), "Vermlands nation i Lund 1682
-1907" (1908), "Vestgöta nation i Lund 1683-
1910" (1911), "Södermanlands nation i Lund" (s.
å.), och "Kalmar nation i Lund 1670-1914"(1915),
Setterdahl, "Östgöta nation i Lund 1658-1913"
(1913), G. Carlsson och U. Johnsson, "Smålands
nation i Lund 1668-1918" (1918); studentnatio-
nerna i Uppsala ha dessutom på senare tiden gett
ut matriklar öfver sina medlemmar för visst år
eller för en följd af år, ofta med porträtt af dem;
"Studentföreningen Verdandi 1882-1907" (1907),
"Orphei drängar 1853-1913" (1914), Långström
och Stern, "Göteborgsstudenter" (I, 1865-1917),
Kölgren och Tengström, "Läroverks- och semina-
riematrikel" (3:e uppl. 1915), Ohlsson, "Biografisk
matrikel öfver svenska kyrkans prästerskap" (1902,
flera uppl.) och "Statistisk matrikel öfver sven-
ska kyrkans prästerskap" (1903, flera uppl.), Ohls-
son och Thynell, "Lunds stifts matrikel" (1908),
Millqvist, "Svenska riksdagens borgarstånd 1719-
1866" (1911), Lagerbring, "Guvernörer och lands-
höfdingar i Göteborgs och Bohus län 1658-1897"
(1917), "Förteckning på svenska läkare, veterinärer
och tandläkare jämte–––-apoteksinnehafvare–––"
(1921), A. Munthe, "Svenska sjöhjältar" (1899 ff.),
0. Bergström, "Vadstena krigsmanshus, personhi-
stor. anteckningar" (1901), A. Wijkmark, "Gott-
lands trupper 1811-1904" (1905-07), L. W:son
Munthe, "Kungl. fortifikationens historia": d. 6: i,
"Biografiska anteckningar" (1916), Lewenhaupt,
"Karl XII:s officerare" (1920-21), Hallberg,
"Svensk officersmatrikel. I. Generalitetet, general-
staben och infanteriet" (1921), Moberg, "Svenska
gymnastikens märkesmän" (1920), Indebetou,
"Bergshögskolans elever under dess första 100-års-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
