- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
587-588

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernadotte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

587

Bernadotte-Bernhardt

588

ker och offentliga byggnader. Till de många äldre
praktbyggnaderna ha sällat sig nya, såsom historiska
museet i förstaden Kirchenfeld, kasinot (1906-09),

Fig. 2. Gata i Bern med klocktornet (gammal stadsport).

stadsteatern (1903) samt universitetets nya byggna-
der på Grosse schanze. 1909 restes ett monument
till minne af Världspostföreningens grundläggning.
B. har utveckladt spårvägsnät. Dess industri har

Fig. 3. Patricierhus i Bern och katedralens torn (fullb

1896; bilden i huf vudnpplayan vi^ar katedralen före

tornspirans tillkomst).

vuxit; utom textil- och maskinfabriker märkas stora
boktryckerier, fabriker för tillverkning af vetenskap-
liga instrument, choklad m. m. Sedan 1915 finns i
B. svensk beskickning. O. S j n.

.Bernadotte. Baron 0. C h. J. B. (sp. 38) dog

i nov. 1911, då barontiteln jämte fideikommisset
Louvie (i kommunen JuranQoa, nära Pau) öfver-
gick till sonen Oscar.

*Bernardakes, D., dog 1907. B:s arbeten äro
delvis öfversatta till ty. och ry.

Berndorf, marktnadsplats i Nedre Österrike, n. v.
om Wiener-Neustadt, med stora metallvarufabriker.
7,342 inv. (1921).

*Berne-Bellecour, É. P., dog 29 nov. 1910.

’Berner, A. Fr., dog 13 jan. 1907 i Berlin.

*Berner, norsk familj. - 1. H. E. B. dog 24
jan. 1920 i Kristiania. - 2. K. Kr. B., d. 27
maj 1918, var en af de kraftigaste arbetarna på
unionens upplösning. Han var 1905 ordf. i den
för konsulatfrågan tillsatta "specialkommittén" och
ledde som president (sedan 1903) de stortingsför-
handlingar, som kulminerade i beslutet om konun-
gens afsättning 7 juni. Han var delegerad vid för-
handlingarna i Karlstad aug.-sept. s. å. och
ordf. i den deputation, som vid danska hofvet i
nov. s. å. framförde underrättelsen om norska
konungavalets utgång. Han återvaldes till stor-
tingsman 1906, men af sade sig återval 1909.

Bernhard [-hart], L u d w i g, tysk nationaleko-
nom, f. 1875 i Berlin, juris doktor med ingenjörs-
utbildning, blef docent 1903 och professor 1904 i
statsvetenskap i Posen, sedermera i Greifswald och
Kiel, samt kallades 1908 till samma ämbete vid uni-
versitetet i Berlin, utan att filos. fakulteten till-
frågats, hvarför den protesterade mot utnämningen.
B. har offentliggjort af h. och uppsatser, särskildt
rörande löneformer, bl. a. Handbuch der löhnungs-
methoden (1906), samt en mycket uppseendeväc-
kande kritik af tyska socialpolitiken, Unerwunschte
jolgen der deutschen sozialpolitik (1912; 4:e uppl.
1913). E. F. K. S-n.

*Bernhardi. - 3. Fr. von B. blef 1900 gene-
ralmajor och chef för 31 :a kavalleribrigaden (i
Strassburg), 1904 generallöjtnant och chef för 7:e
divisionen samt var 1908-09 chef för 7:e armé-
kåren (Minister). 1916 fick B. befälet of ver en sär-
skild kår på östfronten, med hvilken han deltog i
de sista striderna i Galizien, och flyttades 1918 till
Västfronten, där han förde en sammamsatt armékår
under striderna i Flandern. - B. är mest känd
genom sina grundliga, om än utmanande arbeten
Unsere kavallerie im nächsten kriege (1899; ny
uppl. 1903), Räterdienst (1910), Taktik und aus-
bildung der infanterie (s. å.), V om heutigen kriege
(2 bd, 1912), Deutschland und der nächste krieg
(1912; många uppl.; "Tyskland och nästa krig",
s. å.), V om kriege der zukunft (1920), Eine welt-
reise 1911-12 und der zusammenbruch Deutsch-
lands (s. å.) samt Deutschlands Jieldenkampf 191å
-1918 (1922). C. O. N.

Bernhardin, Sankt, italienskt helgon från
Siena, f. 1380, d. 1444, förklarad för helgon 1450,
verkade genom reformering af observanternas kon-
gregation af franciskanorden och sina prediknin-
gar kraftigt till sedlighetens höjande i Italien.
Han har med sin händelserika lefnadshistoria gett
stoff till berömda konstframställningar, t. ex. Pin-
turicchios målningai i kyrkan Araceli i Eom och
en relief af Agostino Ducci på fasaden af Oratorio di
S. Bernardino i Perugia. J. C.

’Bernhardt, Sarah, har ända in i sena ålder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free